Korridorarbetet viktigt för EU och aktörer i norr

16 mars, 2017

Ökade möjligheter till medfinansiering, för stora objekt och aktörer som vill arbeta med hållbarhet. Större delaktighet. Säkrad tillgång till nuvarande och framtida resurser för EUs näringsliv. Utan att det förändrar Sveriges nuvarande prioriteringar. Det är några av argumenten varför EUs stomnätskorridorer bör förlängas så att de även inkluderar norra Sverige, Norge och Finland, i ny överblick.

Samarbetet Botniska korridoren har låtit två experter på Europeisk transportpolitik och EU-finansiering göra en kort överblick över aktuella EU-förordningar och möjlig utveckling av prioriteringen av EU-finansiering för transporter. Överblicken ger en tydlig bild. Norra Sverige, Finland och Norge utgör idag en avgörande del av EUs ekonomi.

Dr Helmut Adelsberger, InfraconceptA:
Arguments pro inclusion Bothnian Corr-ScanMed

Botniska korridoren och MIDEK:
2017-02-21 BK Extension-SV

Starka argument för EU att säkra transportvägar till och från norr
Stora råvarutillgångar, porten till Arktis, viktigt besöksmål och produkter som utgör viktiga komponenter i övriga Europas viktiga tillverkningsindustri är några av de tillgångar EU behöver tillgång till. Det var argumenten till att Botniska korridoren inkluderas i det högst prioriterade stomnätet för transporter, TEN-T core network.

Ingen skillnad i krav på medlemsländerna
Dr Helmut Adelsberger, tidigare medarbetare på EU-kommissionen och medförfattare till TEN-T förordningen, konstaterar att stomnätet idag på ett bra sätt speglar EUs behov av säker tillgång till norra delen av Europa och även de tunga transporter som idag sker i norra Sverige som sedan även utgör en stor del av de transporter som fortsätter till europeiska fastlandet. Däremot speglar EUs nio utpekade geografiska stomnätskorridorer den faktiska prioriteringen och verkligheten sämre. Eftersom att det idag ställs samma krav på det som ingår i en stomnätskorridor som de delar som ingår i stomnätet konstaterar Dr Adelsberger att det mest naturliga vore att förlänga korridorerna med Botniska korridoren och Malmbanan.

Korridorarbetet viktigt för EU och aktörer i norr
Förutom att EUs kartor då bättre speglar det faktiska förhållandet och transporter som sker redan idag skulle en sådan förlängning öppna upp ett flertal europeiska forum och sammanhang för aktörer från norra Sverige, Norge och Finland. Den delaktigheten är viktig för den europeiska diskussionen men även för att aktörer från norr ska kunna ta del av övriga samarbeten som sker, då medvetenheten och informationsflödet kan öka.

Ökat fokus med minskat utrymme riskerar Sveriges möjligheter till EU-finansiering med nuvarande korridorutformning
Fonden för ett sammanlänkat Europa, CEF transport, där korridorerna definieras, ska omförhandlas för en ny period från 2020. På grund av det stora behovet av infrastrukturinvesteringar och minskade resurser för EU i och med bland annat Brexit, kommer EU tvingas till ännu hårdare prioriteringar jämfört med idag. Ett naturligt steg är då att flytta medfinansiering från övriga stomnätet och det övergripande nätet till korridorerna i ökad omfattning. Det kan innebära att Sverige får svårt att söka medfinansiering för projekt norr om Stockholm och Örebro då dagens stomnätskorridorer slutar där.

I en sammanställning gjord av Gustav Malmqvist på MIDEK har norra Sverige har lyckats bra med att hämta hem EU-finansiering för infrastruktursatsningar i norr, inom både TEN-T finansiering och därefter CEF. Om nästa CEF ytterligare ökar fokuseringen på korridorerna skulle med stor sannolikhet dessa satsningar tappa möjligheten med EU-medfinansering.

TEN-T och CEF Funding Norra Sverige.pdf
TEN-T och CEF Funding North Finland.pdf

Förlängda korridorer förtydligar dagens prioritering och öppnar upp EUs verktyg för fler
Idag är EUs transportnät uppdelat i två prioriteringsnivåer, stomnätet och det övergripande nätet. Men i praktiken finns det tre nivåer då delar av stomnätet ingår i de nio prioriterade geografiska korridorerna. Det är i den tredje nivån som mycket av informationsutbytet idag sker. Även många samarbeten för hållbara transporter utgår från korridorerna eller korridorforum. Ett exempel är Scandinavian Mediterranian-korridorens idélaboratorier där aktörer inom ett område möts för att sprida goda exempel.

Med stomnätskorridorer som bättre speglar den faktiska prioriteringen, stomnät och övergripande nät, skulle de aktörer som idag har koppling till det högst prioriterade nätet även bjudas in till de forum och samarbeten som pågår. En stor del av de transporter som sker inom korridorerna har även sitt ursprung i regionen norr om korridoren.

Scandinavian Mediterranean corridor till Haparanda och Narvik och NorthSea-Baltic core corridor till Haparanda
Den finska regeringen, med stöd av den norska regeringen och samtliga regioner med koppling till Botniska korridoren och Malmbanan har ställt sig bakom förslaget att förlänga ScandMed-korridoren från Stockholm och Örebro till Haparanda och Narvik och att samtidigt förlänga North Sea-Baltic core corridor till Torneå/Haparanda.

Även de av EU-kommissionen utsedda koordinaterna har uttryckt stöd för detta förslag.

Catherine Trautmann, koordinator, sid 51 i North Sea Baltic CNC work plan:
”The Rail Baltic will complete a loop in the Baltic transport chain along with the Scandinavian-Mediterranean Corridor, which can now consist of a rail and maritime connection between the Nordic countries, the Baltic States, Poland and Germany.

I will support the so-called Bothnian extension of the North Sea-Baltic Corridor which would make the Corridor join the Scandinavian-Mediterranean Corridor at the border between Finland and Sweden and help in tapping the potential of the Northern Dimension in transport and logistics.”

Pat Cox, koordinator, sid 41 ScandMed CNC second work plan:
”The current corridor alignment has been clearly defined. However, taking into account geopolitical developments, a future extension of the corridor cannot be excluded. In particular in view of forming a strategic gateway to the Arctic region, connecting the Scandinavian-Mediterranean Corridor with the North Sea-Baltic Corridor at the border between Finland and Sweden through the so-called Bothnian extension should be taken into consideration.”

Läs de regionala EU-kontorens gemensamma inspel till EU-kommissionen med förslaget här:

BC comments on CEF Transport Consultation

Samarbetet Botniska korridoren fortsätter nu arbetet för att även Sveriges regering ska ställa sig bakom en förläning av korridorerna. Helt i enlighet med den prioritering som  fastställdes i och med att Botniska korridoren och Malmbanan inkluderades i EUs stomnät för transporter, TEN-T core network.

Scandinavian Mediterrainian second work plan – pdf

North Sea-Baltic second work plan – pdf