Varför?

Botniska korridoren är en av Europas viktigaste godstransportkorridorer. Den sträcker sig från Helsingfors i Finland till Stockholm och Mjölby i Sverige landvägen via Bottenviksbågen.
Med en utvecklad botnisk korridor kan Europa och Sveriges tillgång på råvaror säkras samtidigt som stora utvecklingsmöjligheter öppnas upp i norra Sverige och Finland. Effektivare, säkra och billigare transporter skapar tillväxt genom tillgång till fler och nya marknader.

Läs rapporten ”Järnväg 2050 – Näringslivets godstransporter” här.

Snabba persontransporter med tåg mellan orter längs med korridoren skapar fler jobb och företag och större tillgänglighet till utbildning och arbetskraft. Bara byggnationen av dubbelspår mellan Gävle och Härnösand halverar restiden mellan Sundsvall och Stockholm, vilket samtidigt leder till kraftigt minskande utsläpp från biltrafiken.
Idag finns det stora brister i infrastrukturen utefter korridoren vilket medför långa restider, låg kapacitet och ett underutnyttjande av tåget som transportslag. De två största felande länkarna i Botniska korridoren är frånvaron av dubbelspår mellan Gävle och Härnösand, Nya Ostkustbanan, och behovet av en kustjärnväg mellan Umeå och Luleå, Norrbotniabanan.

Tillförlitlighet och transportekonomi är avgörande

Pålitliga transportvägar är en viktig konkurrenskraft på en global marknad. De svenska företagen måste ha pålitliga och effektiva logistik- och transportkedjor för tyngre gods, för att klara den tuffa internationella konkurrensen. Företagens transportkostnader är också en avgörande faktor för konkurrenskraften. Tillförlitligheten i trafiksystemet anger företagen själva som det största problemet. Banor som har stängts av på grund av urspårningar, förseningar eller andra störningar, har skapat mångmiljonförluster för företag som ska leverera i tid till förädling och marknad.

Begränsningarna i kapaciteten för järnvägstransporter begränsar inte bara näringslivets möjligheter att skicka och ta emot varor. Avstånden i norra Sverige försvårar också kompetensförsörjning och möjligheten till utbildning. Branchorganisationen, Svemin, bedömer att gruvnäringen i Sverige har ett behov av upp till 50 000 personer fram till 2025, varav merparten i norra Sverige. För att tillgodose samhällets behov av arbetskraft behöver tillgängligheten till utbildning och mångfalden på arbetsmarknaden öka snabbt. Detta är möjligt med den regionförstoring som sker när transport- och pendlingsmöjligheter ökar.

Socialt hållbar utveckling

Avstånden i norra Sverige kan utgöra ett hinder för fortsatt tillväxt. Botniska korridoren som syftar till att förstärka transportinfrastrukturen syftar dels till att förbättra förutsättningarna för industrins tillväxt, med ökad sysselsättning för såväl kvinnor som män och dels till att förbättra förutsättningarna för arbetspendling.

Ungefär 85 % av den arbetande befolkningen bor och arbetar inom samma kommun idag i Norr- och Västerbotten. Siffran är ännu högre för kvinnor, 89 %. Lokala arbetsmarknadsregioners storlek har en tydlig koppling till ekonomisk utveckling. I större arbetsmarknadsregioner är sysselsättningen och lönesumman högre. Idag har män en större lokal arbetsmarknadsregion än kvinnor vilket i sin tur leder till bättre möjligheter till jobb och högre lön. (Regionförstoringens inverkan på landets ekonomi och statens finanser – Exemplet norra Sverige, Intresseföreningen Norrtåg och ÅF Infraplan 2014).

Unga män stannar i högre grad än unga kvinnor kvar i regionen vilket kan vara en delförklaring till att arbetslösheten hos unga män är större än arbetskraften i övrigt. (Socioekonomisk analys Mellersta Norrland, Europeiska socialfonden 2014-2020, Länsstyrelsen Västernorrland)

Därför är det klart att bland de som gynnas av projektets långsiktiga effekter, såsom ökade möjligheter till arbetspendling och regionförstoring, finns en hög grad av kvinnor och grupper som inte vill eller kan pendla med bil.

Miljömässig hållbar utveckling

En utbyggd, väl fungerande och snabb transportinfrastruktur är en förutsättning för en hållbar framtid. Behoven av transporter ökar och för att finansiera en högspecialiserad och bred välfärd genomförs riktade insatser för ökad tillväxt, som i sin tur ställer ökade krav på transporter. Om detta ska ske samtidigt som utsläppen minskar krävs det att fler transporter flyttar från väg till järnväg. Den Botniska korridoren handlar om att skapa bättre transporter där fler kan nyttja järnvägen för sina transportbehov, person- och gods. Med smidigare omlastningar och snabbare transporter mellan orter och ut i Europa kan enbart Norrbotniabanans nybyggnad minska det årliga utsläppet av koldioxid med 80 000 ton/år. Totalt för hela korridoren kan det innebära 240 000 ton/år i minskade utsläpp.

Kontakt >>

Norra Sverige

Norra Sveriges råvaror väger tungt i Europa
Europa är beroende av råvaror från norr. Svenska och finska råvaror har en dominerande ställning i den europeiska råvaruförsörjningen. Varje dag fraktas bland annat stål motsvarande ett Eiffeltorn från norr till söder via Botniska korridoren – godsets ryggrad. Av brytningsvärdet på 2,5 miljarder euro i gruvorna i norr vidareförädlas detta till 55 miljarder euro i södra Sverige och minst tio gånger mer ute i Europa.

Försörjningen av varor i Europa är beroende av ett effektivt, flexibelt och sammanhängande logistik och transportsystem. Det är därför Botniska korridoren är prioriterad i EU:s stomnät-Core Network, vilket verifieras i det så kallade Råvarudirektivet.

Läs mer om norra Sveriges betydelse för Europas industri och ekonomi i rapporten ”Råvaror för Europa

Norrland växer, men inte tillräckligt fort
Norrlands näringsliv är mycket mer än bara basindustri. Turismen växer kraftigt. Den digitala industrin är på stark frammarsch. IT-kluster finns i flera städer. Runt universiteten har kunskapsintensiva företag byggts, inte minst kopplade till basindustrins behov av kompetens. Ovanpå detta finns en omfattande tjänste- och servicesektor.

På ytan utgör Norrland 60 procent av Sverige. Över en miljon människor bor i ett pärlband av städer längs norrlandskusten. Städerna är livskraftiga men avståndet mellan dem förhindrar fungerande arbetspendling. Snabba tågförbindelser kan undanröja det hindret och skapa helt nya förutsättningar för att få arbetsmarknader att växa ihop och i flera fall fördubblas. Det bidrar till fler jobb, högre löner och större skatteintäkter.

 

Data och utförligare beskrivning av regionförstoringens betydelse och effekter ”Regionförstoringens effekter – exemplet norra Sverige

Godstrafik

NORRA SVERIGES RÅVAROR VÄGER TUNGT I EUROPA

Tillgången på malm och skog är mycket viktig för Europas inre marknad och stora delar av råvarorna kommer från norra Sverige. Därför har EU prioriterat Botniska korridoren i EU:s mest strategiska transportnät.

Rapporter för fördjupning: Nationell godsstrategi och Råvaror för Europa

INDUSTRIELLA TRANSPORTER ÄR GLOBALA

De transporter som industrin utför är i hög grad globala och det svenska transportnätet är en del av ett större europeiskt och globalt system där godset inte känner några gränser. Över 90 procent av EU:s järnmalm utvinns i Norrbotten. Malmen hör till de renaste i världen och lönsamheten är mycket stor. Sverige är också världens näst största exportör av papper, massa och sågade trävaror. Skogsindustrin exporterar till många länder i hela världen och den utom- europeiska andelen ökar.

Över 90 procent av EU:s järnmalm utvinns i Norrbotten

BOTNISKA KORRIDOREN ÄR PRIORITERAD AV EU och den svenska regeringen

Botniska korridoren är ett av de transportstråk som identifierats som av särskild betydelse för EU:s kommunikationer, speciellt avseende Europas råvaruförsörjning. Sedan 2013 ingår Botniska korridoren i EUs stomnätverk för transporter (TEN-T Core network) som är en överenskommelse mellan EU och de nationella regeringarna. Tillsammans med Malmbanan utgör Botniska korridoren den nordligaste delen av detta atomnätverk som ska vara färdigbyggt till 2030.

VISSA GODSTRANSPORTER MÅSTE GÅ PÅ JÄRNVÄG

De allra flesta företag behöver kombinationen bil, båt och tåg för att klara alla sina behov. Att flytta godstransporter från järnväg till lastbil är svårt. En stor del av godset är för tungt eller stort för att fraktas med bil.

Att flytta transporter från tåg till båt är också svårt. Järnvägen kan, till skillnad från båt, tillgodose marknadens krav på ”just-in-time” och korta ledtider för dyra produkter. Idag går en stor del av trans- porterna av Sveriges viktigaste naturtill- gångar – skog och malm – på järnväg.

BOTNISKA KORRIDOREN ÄR GODSPULSÅDERN

Botniska korridoren är den dominerande trans- portleden för gods i norra Europa. Transport- erna genereras ofta i den råvarutunga Barents- regionen, transporteras ner längs den svenska norrlandskusten till vidareförädling i södra och mellersta Sverige och sedan vidare ner mot marknaderna och ytterligare förädling på fabriker i Europa.

VIKTIGT MED KONKURRENSKRAFT PÅ EN GLOBAL MARKNAD

De svenska företagen måste ha effektiva och pålitliga logistik-och transportkedjor för tyngre gods för att klara den tuffa internationella kon- kurrensen. Avstånden, risken för störningar, kostnadsgenererande avgifter och skatter är exempel på utmaningar som drabbar den svenska industrin. En balans som ger konkur- renskraft är en förutsättning.

AVSTÅNDEN ÄR MYCKET LÅNGA FÖR SVENSKA FÖRETAG

Avståndet till marknaderna i Europa, Asien och Mellanöstern är stort och ger ett betydande av- ståndshandikapp. Transporterna är integrerade i produktionskedjan från råvara till vidareförädling och slutprodukt. Lagerhållningen minskar och ”just-in-time-principen” har fått allt större betydelse.

TRANSPORTEKONOMI OCH TILLFÖRLITLIGHET ÄR AVGÖRANDE

Logistik- och produktionskedjorna har korta tidsramar och är beroende av kontinuerliga och effektiva flöden. Bastuträsk låter långt borta men när störningar uppstår där, på ett enkelspår utan möjlighet till omledning, så drabbas enormt många transporter ner mot fabrikerna i söder. Det handlar om stålet på väg mot Borlänge, om kopparn på väg till Helsingborg. Effekten av ett stopp är stor och större avbrott skapar betydande effekter i alla led. Allt hänger ihop.

SVAJIGA TRANSPORTKOSTNADER

För vissa företag utgör transportkostnaderna 20 procent av den totala produktionskostnaden. Företagens transportkostnader är en avgörande faktor för hur ett företag kan klara sig i den in- ternationella konkurrensen. Avstånden i sig är ett grundproblem men också andra faktorer spelar in som planerna på att fyrdubbla banav- gifterna, effekterna av svaveldirektivet etc.

STÖRNINGAR KOSTAR PENGAR

Tillförlitligheten till trafiksystemet anger företagen själva annars som det största problemet. Banor som har stängts på grund av urspårningar, förseningar på grund av andra störningar är situationer som kan skapa mång- miljonförluster för företag som ska leverera i tid till förädling och marknad. Godset är ofta värdefullt och stora delar av företagens lager och kapital finns i transportsystemet, inte minst förädling av malmbaserade produkter är förknippat med stor kapitalbindning och därmed kostnader.

SVAVELDIREKTIVET ÖKAR TRYCKET PÅ JÄRNVÄGEN

Med skärpta miljö- och klimatkrav ökar efterfrågan på järnvägstransporter ytterligare. Från
1 januari 2015 skärptes kraven på svavelhalten i marina bränslen i Östersjön och Nordsjön. Kraven skärps mer här än i farvatten som svenska företag konkurrerar med. De ökade kostnader som direktivet medför kan innebära att transporter flyttas från sjöfart till väg och järnväg. Men järnvägen har idag inte kapacitet att ta emot den ökade trafiken. Det begränsar expansionsmöjligheterna och gör företagen mer utsatta för konkurrens från företag i andra länder.

Läs mer i rapporterna Nationell godsstrategi och Råvaror för Europa !

Persontrafik

Norrlandskusten har ett pärlband av städer

I Norrland bor 1 150 000 människor. Befolk- ningen är koncentrerad längs kusten och i ett pärlband av städer, från Gävle i söder till Luleå i norr, bor 700 000 människor. Städerna är livskraftiga men avstånden mellan dem hindrar fungerande arbetspendling.

Om man mäter tätheten av människor per kilometer längs kusten ligger den nära tät- heten på sträckorna Stockholm-Malmö respektive Göteborg, storstäderna borträknade.

Sveriges mest urbaniserade område

Till ytan utgör Norrland 60 procent av Sverige. Det motsvarar en yta större än England, Neder- länderna, Danmark och Schweiz tillsammans. Som helhet är Norrland glest befolkat. Större delen av befolkningen på över en miljon bor i ett stråk längs kusten, i ett pärlband av städer. Norrbotten är faktiskt Sveriges mest urbaniserade län.

SV-yta-o-längd Restidsjämförelse-Luleå-Stockholm

Så mycket mer än bara råvaror

Norrlands näringsliv är så mycket mer än basin- dustri. Turismen växer starkt. Varje år har Norr- land över 8 miljoner gästnätter i Åre och andra fjällanläggningar, Icehotel etc. Runt universiteten har kunskapsintensiva företag byggts, inte minst kopplade till basindustrins behov av kompetens. Ovanpå detta finns en omfattande tjänste- och servicesektor.

Restiderna kan halveras

Genom investeringar i nya banor Gävle-Härnösand och Umeå-Luleå kan restiderna halveras. Fyra timmar Umeå-Luleå blir mindre än två, sträckan Stockholm-Sundsvall krymper till två timmar och sträckan Sundsvall till Umeå ner till en och en halv timme. Total restid från Stockholm till Luleå kan bli 5,5 timmar mot dagens 10,5 timmar.

Genom att detta sker öppnas helt nya möjligheter för rekrytering och arbete längs hela sträckningen och de största vinnarna är de mellanliggande städerna som Söderhamn, Hudiksvall, Skellefteå och Piteå.

Regionförstoringen effekter

Bättre kommunikationer leder till att den lokala arbetsmarknadsregionen växer. Upptagningsområdet för att hitta personal för arbetsgivare och att hitta ett jobb för den arbetssökande utökas när pendlingsavstånden ökar, utan att öka i tid. Effekten för samhället blir lägre arbetslöshet, bättre tillväxt när arbetsgivare enklare hittar rätt personal och högre tillgänglighet till utbildning och kraftigt höjda skatteintäkter. För den enskilde innebär det bland annat fler valmöjligheter när det gäller jobb och karriär och därigenom högre lön.

Räknat på 20 år (antagen bygg- och finansieringstid för färdigställandet av hela Botniska korridoren) handlar det om 40 – 50 miljarder i skatteintäkter.

Läs hela rapporten här: ”Regionförstoringens effekter – exemplet norra Sverige”

 

 

Stellan Lundberg, Regionfîrstoringens inverkan pÜ landets ekonomi och statens finanser 140127

Samband_Storlek_Lönesumma

Mot nollutsläpp 2050

Behoven av transporter ökar samtidigt som vår klimatpåverkan kraftigt måste reduceras.
Nya drivmedel, elvägar och smartare logistik är viktiga steg för att nå målet med en klimatneutral transportsektor år 2050 (Fastställt av riskdagen).

Men för att nå dit krävs att mer transporter går via järnväg som har hög kapacitet och låga eller inga utsläpp. Möjligheten att flytta från lastbil till tåg begränsas dock idag av kapacitetsbrist och bristande tillförlitlighet.

Läs mer om klimatmålet, transportsektor och Trafikverkets arbete för maskade utsläpp.

Snabbare med modern moped

”Våra transporter av mjöl från Malmö till Älvsbyn har en snitthastighet på 30 km/h. Det kan du matcha med en moped. Vi vill flytta över transporter till järnväg men då måste vi hitta en järnvägsoperatör som är villig att ta risker att starta upp nya järnvägsförbindelser. Det är inte lätt med dagens situation.” säger Johan Granberg, inköpschef Polarbröd, som transporterar 37 000 ton insatsvaror och 48 miljoner brödpåsar per år.

Stora klimatvinster med järnväg

Bara byggnationen av Norrbotniabanan väntas minska utsläppen med 80 000 ton per år, samtidigt som ett andra spår öppnas upp mellan Umeå och Luleå vilket möjliggör omledning vid problem eller behov av underhåll på banan och skapar på så sätt den robusthet som krävs för att möta näringslivets behov. För hela den Botniska korridoren väntas utsläppen minska med tre gånger Norrbotniabanan, 240 000 ton per år.

klimatkalkylator

Green Cargo har tillsammans med europeiska aktörer tagit fram en kalkylator för att beräkna energiåtgång och utsläpp på enskilda transporter för olika transportslag.
EcoTransIT är en öppen och fri kalkylatorer du anger start och mål för din transport, hur mycket du vill transportera och vilka trafikslag du vill jämföra.

Testa kalkylatorn och lär mer om Ekotransit här.

Kostnader och vinster

INVESTERINGAR I NORR SKAPAR TILLVÄXT I HELA LANDET

Basindustrin, som baseras på malm och skog, är grunden för det svenska välståndet. Skogsnäringen är redan idag vår största exportindustri och Sverige står för en femtedel av EU:s konsumtion av sågade trävaror och 90 % av EUs järnmalm.

Basindustrierna står också för en betydande andel av tillväxten, BNP och nettoexportvärdet och är mycket viktig för den svenska och europeiska ekonomin.

Handel med råvaror är en strategiskt viktig fråga för EU med stor betydelse för framtiden.
Norra Europa spelar en stor roll för EU:s gruvbaserade industri och är också viktig för den skogsbaserade industrin.
Basindustrin visar fortsatt stark tillväxt. Potentialen för ytterligare tillväxt i framtiden är påtaglig tack vare de stora investeringar som pågår inom gruv- och skogsindustrin.

Norrbotten är det län som investerar mest inom industrin med ca 25 000 kr per invånare och år, jämfört med t ex Stockholm som bara investerar 3 000 kr per invånare och år. Näringslivet i norra Sverige består till stor del av gruvor, metallurgi, mekanisk industri, skogsbaserad industri och vattenkraft. Regionens största företag tillhör Sveriges viktigaste och mest lönsamma – LKAB, Boliden, SCA etc. Stålindustrin sysselsätter ca 18 000 personer och skogsindustrin cirka 58 000 personer. En gruvarbetare som får jobb sätter ytterligare 1-3 andra människor i arbete, inte minst i södra Sverige och ute i Europa. Det handlar om jobb i förädlingsindustrin (verkstäder etc.) inom bygg-, anläggning- och transport-, men också inom tjänstesektorn.

I många fall är transporter på järnväg i det enda alternativet, eftersom tillförlitlighet, frekventa leveranser och tidsfaktorn är avgörande för företagen för att minska kapitalbindning i varulager. Företagen är starkt beroende av ett välfungerande järnvägsnät för att inte förlora viktig konkurrenskraft.

Kapacitetsbrisen i korridoren är ett stort hot.

Trafiken har ökat kraftigt och förväntas öka ännu mer, samtidigt som transportsystemet, med begränsade åt- gärder, endast tål en mycket marginell ökning av trafiken (5-10 procent).

Effekten av begränsad transportkapacitet är långsam- mare tillväxt, vilket påverkar den europeiska förädlingsin- dustrin och dess tillväxt.

Uteblivna satsningar har kostat

De lokala arbetsmarknadernas storlekar har en stor betydelse för regionens utveckling. Med bättre kommunikationer finns fler jobb att söka, både i antal och typer av jobb. Med de avstånd vi har i norra Sverige betyder avsaknaden av snabba kommunikationer som kan kompensera avstånden högre arbetslöshet, lägre lönenivåer och som en följd av detta mindre skatteintäkter. Med en utbyggd Botnisk korridor hade norra Sverige idag har 11 000 fler i arbete och 40 – 50 miljarder mer i skatteintäkter under en 20-års period. Till detta ska kostnader till följd av kapacitetsbristen och brist i tillförlitlighet i järnvägsnätet för näringslivet räknas.

(Rapport: Regionförstoringens effekter – exemplet norra Sverige)

Tillsammans med kostnaderna för ett sämre klimat när de gröna, kapacitetsstarka, transporterna på järnväg valts bort till förmån för andra alternativ för både gods- och persontrafik blir uteblivna satsningar en stor belastning för ekonomin nu och i framtiden.

Ecotransit är ett europeiskt projekt med Green Cargo som en av grundarna. De har bland annat tagit fram en kalkylator för att kunna jämföra kostnader för olika transportslag på valfri sträcka. Kalkylatorn är fri att använda och nås på ecotransit.org