Nyheter

Att regeringens intentioner omsätts
i regelrätta investeringar är avgörande

By 19 april, 2021 No Comments

Regeringen har nu presenterat sin infrastrukturproposition som sätter den ekonomiska ramen för transportinfrastrukturåtgärder 2022–2033. Ramen föreslås ligga på 799 miljarder kronor – en ökning på 176,5 miljarder kronor jämfört med perioden 2018–2029. Detta är den största ekonomiska ramen någonsin för transportinfrastrukturåtgärder.

Infrastrukturpropositionen kombinerar satsningar på underhåll av vägar och järnvägar med nya investeringar. Regeringen vill att planen bidrar till tillgängligheten, klimatarbetet, vidgade arbetsmarknadsregioner, regional utveckling, sammanhållningen i landet och Sveriges konkurrenskraft. Propositionens utgångspunkter talar för en positiv utveckling av Botniska korridoren. På pressträffen nämnde infrastrukturministern Tomas Eneroth flera gånger vikten av att färdigställa Norrbotniabanan.

Tomas Eneroth Infrastrukturminister Näringsdepartementet

– För mig är det ingen regionalpolitisk satsning, det är av allra högsta nationella vikt att vi nu kan växla upp och möta de investeringar som sker i norra Sverige, sa Tomas Eneroth, infrastrukturminister, till DI (210416) om utbyggnaden av järnvägen mellan Umeå och Luleå.

Nu är det av stor vikt att regeringens intentioner omsätts i regelrätta investeringar och projekten tas i mål. Det är bråttom – industrin i de sju nordligaste regionerna investerar nu över 1 000 miljarder. Ny infrastruktur behövs för att matcha industrins framtidssatsningar. Vi behöver en järnväg hela vägen mellan Luleå och Gävle för 250 km/h som dessutom klarar långa och tunga godståg, men även satsningarna på godsstråket genom Bergslagen måste fullföljas.

– Regeringen pekar också på de möjligheter som finns till medfinansiering från EU, något som vi från Botniska korridoren tydligt framhållit. Eftersom EU kan medfinansiera upp till 30 procent handlar det om mångmiljardbelopp, som kan användas för att skynda på planering och byggnationen, säger Joakim Berg, projektledare för Botniska korridoren.

Rickard Carstedt

Rickard Carstedt (S), regionråd Region Västerbotten

Traditionellt har störst satsningar gjorts i områden med stor befolkning, men i år framhåller regeringen att många områden med mindre eller minskande befolkning har verksamheter som är av stor ekonomisk betydelse för Sverige. Detta gäller inte minst för Sveriges sju nordligaste regioner där en stor del av landets råvarubas finns, och där just nu rekordstora investeringar görs.

– Norrbotniabanan kommer att färdigställas, det är jag trygg med och propositionen signalerar inget annat. Med denna ram har Trafikverket och regeringen möjlighet att prioritera att bygga klart hela kustjärnvägen, säger Rickard Carstedt (S), regionråd vid Region Västerbotten.

Botniska korridoren kommer att bevaka att Januariavtalets löfte om fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige uppfylls och att industrins satsningar matchas med infrastrukturinvesteringar.

Glenn Nordlund (S), ordförande regionstyrelsen Västernorrland

– Med tanke på de stora investeringar som nu görs i norra Sverige, där över 1 000 miljarder investeras, krävs att dubbelspårsutbyggnaden påskyndas. Nya Ostkustbanan är Sveriges längsta flaskhals. Med tanke på den snabba nyindustrialisering som nu sker måste regeringen prioritera dubbelspåret i nästa planbeslut, annars riskerar bristfälliga järnvägsförbindelser lägga krokben för framtiden, säger Glenn Nordlund (S), ordförande regionstyrelsen Västernorrland samt ordförande i Nya Ostkustbanan.

 



Bakgrund: Vad är en infrastrukturproposition? 

Vart fjärde år presenterar regeringen sin infrastrukturproposition. Den viktigaste frågan i propositionen handlar om hur mycket pengar staten ska satsa på infrastruktur under den kommande planperioden. Den förra planen innehöll 622,5 miljarder kronor, och enligt förhandsinformation kommer ytterligare 100 miljarder att tillföras den 12-åriga planen. Den nuvarande statliga planeringsramen för åtgärder i transportinfrastrukturen för perioden 2018–2029, uppgår till 622,5 miljarder kronor, varav 333,5 miljarder kronor användas till utveckling av transportsystemet, det vill säga till nya järnvägar och vägar. 125 miljarder kronor ska användas till drift, underhåll och reinvesteringar av statliga järnvägar och 164 miljarder kronor till drift, underhåll och reinvesteringar av statliga vägar inklusive bärighet och tjälsäkring samt statlig medfinansiering till enskilda vägar. Riksdagen väntas fatta beslut den 21 juni. Infrastrukturpropositionen anger inriktningen på politiken under de kommande tolv åren. Exakt hur pengarna ska fördelas kommer att hanteras efter att riksdagen har fattat beslut om de ekonomiska ramarna, vilket väntas den 21 juni. Därefter kommer regeringen ge Trafikverket i uppdrag att ta fram ett förslag på hur pengarna ska användas. Det kallas ”åtgärdsplanering” på ”trafikverkiska”.  Trafikverkets förslag väntas komma under hösten och efter remittering till alla berörda, kommer regeringen att fatta ett beslut om den kommande nationella transportplanen. Planen omfattar åren 2022–2033. Beslutet väntas komma först i maj–juni 2022.

 


Bakgrund: Vad handlar det om egentligen?

Så här menar vi menar att Botniska korridoren ska se ut i framtiden.

Regeringens pressmeddelande, om den största ekonomiska ramen någonsin för transportinfrastrukturåtgärder, kan du läsa här.

Leave a Reply