All Posts By

elvira

Varför ett järnvägsnät för just 250 km/h?

By Nyheter No Comments

Många undrar varför Botniska korridoren föreslår ett nät för just 250 km/h – varför just denna hastighet? Vi låter Lars Nilsson från Trogon Consulting svara på frågorna. Han är en av dem som tagit fram underlaget till PM:et.

– För det första föreslår PM:et inte att alla järnvägar ska ha 250 km/h, utan följer det förslag som Trafikverket presenterade i våras. Det 250km/h-nät som Trafikverket pekade ut omfattar Stockholm–Luleå,  Stockholm–Oslo, Oslo–Göteborg–Malmö–(Köpenhamn–Hamburg). Det kan också finnas andra sträckor som är intressanta för 250 km/h, men som Trafikverket inte har lyft fram lika starkt, förklarar Lars Nilsson.

Vilka sträckor som det handlar om går inte säga exakt, men i rapporten från Trafikverket specificeras kriterierna på följande sätt  ”Dels om trafikoperatören kan bedöma det som trafikekonomiskt intressant att börja trafikera med fordon för 250 km/tim och dels om det samhällsekonomiska värdet av restidsvinsten är tillräckligt stor i förhållande till merkostnaden”.

– Bakgrunden till intresset för 250 km/h kan sammanfattas med att det finns tåg för 250 km/h, det finns intresse från tågoperatörerna att köra dessa tåg. Redan nu håller SJ på att köpa in sådana tåg och det är många järnvägssträckor som är förberedda för 250 km/h eller som för en billig penning kan uppgraderas till 250 km/h.

– 250 km/h är också tillräckligt snabbt för att tåget kan vara ett fungerande alternativ på många långsträckor i Sverige, såsom Sundsvall–Stockholm. Hastighetsstandarden är också intressant för regionaltrafiken och det är regionaltrafiken som står för det absolut största resandet i Sverige. En standard på 250 km/h knyter ihop orter som Umeå och Luleå eller Karlstad och Örebro på ett alldeles utmärkt sätt, säger Lars Nilsson.

– I det järnvägssystem som vi ser framför oss kommer det självklart finnas plats för andra hastighetsstandarder, exempelvis på de regionala banorna. När det gäller planerna på nya stambanor mellan Stockholm och Göteborg respektive Malmö, så har inte Botniska Korridoren tagit ställning till hastighetsstandard. Den analysen hanterar Trafikverket i sitt regeringsuppdrag. Men vi kan konstatera att Trafikverket, redan hösten 2018, har sänkt den planerade hastighetsstandarden för dessa sträckor från 320 km/h till 250 km/h på de delar av höghastighetsjärnvägen som de projekterar för, förutom sträckan Lund-Hässleholm, avslutar Lars Nilsson.

Läs PM:et här.

Se Botniska Korridorens kunskaps-webbinarium här!

By Nyheter No Comments

Över 100 deltagare ”samlades” via webben för att följa Botniska korridorens kunskaps-webbinarium om ett järnvägsnät för 250 km/h i hela landet. Det blev ett bra webbinarium som kretsade kring behovet av en ny målbild för det svenska järnvägsnätet och hur ett nät för 250 km/h för hela Sverige skulle se ut.  

Lars Nilsson från Trogon Consulting och Henrik Andersson från Sweco gav många svar på frågor kring hur ett järnvägsnät för 250 km/h för hela Sverige skulle kunna se ut, vad det kostar och och när det skulle kunna stå klart.

Lars Nilsson redovisade kostnader och restidsvinster. Henrik Andersson visade på klimatnytta och hur ett sådant nät knyter samman Sverige och förstorar regionerna.

De sträckor som är aktuella för ett sådant järnvägsnät är:

• Stockholm–Luleå
• Stockholm–Oslo
• Oslo–Göteborg
• Göteborg–Malmö–(Köpenhamn-Hamburg)

Det skulle kosta 153 miljarder i jämförelse med de nya stambanorna mellan Stockholm och Malmö och Göteborg som skulle kosta minst 260 miljarder.

Slutsatserna diskuterades sedan i ett samtal där trafikutskottets vice ordförande Anders Åkesson (C),  socialdemokraternas järnvägspolitiske talesperson  Jasenko Omanovic (S), som också är ledamot i Riksdagens trafikutskottet, samt Elvy Söderström som är ordförande i samarbetet Botniska Korridoren deltog.

Samtalet utgick från det PM som samarbetet Botniska korridoren tagit fram, där samarbetet föreslår en ny målbild för järnvägen; ett järnvägsnät för 250 km/h för hela landet.

Nedan kan ni se sändningen i efterhand. Här hittar ni PM:et och här hittar ni de PPT-bilder som visades på webbinariet.

14 oktober: Kunskapswebbinarium om järnvägsnät för 250 km/h för hela Sverige

By Nyheter No Comments

Alla är överens om att järnvägsnätet behöver byggas ut. I januariavtalet framgår att nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas och att järnvägen i norra Sverige ska fortsätta att byggas ut. I förra veckan uppmanade regionala företrädare från olika delar av Sverige regeringen att satsa på ett järnvägsnät för 250 km/h för hela landet, läs artikeln här. Samtidigt tar nu Trafikverket, på uppdrag av regeringen, fram uppdaterade och kompletterande uppgifter angående nya stambanor för höghastighetståg för sträckorna Stockholm till Göteborg och Malmö.

Den 14 oktober hålls ett kunskapswebbinarium om järnvägsnät för 250 km/h för hela Sverige. Anmäl dig här!

Lars Nilsson och Henrik Andersson.

Lars Nilsson, seniorkonsult från Trogon Consulting, presenterar hur ett järnvägsnät för 250 km/h för hela landet skulle se ut och vad det skulle kosta.

Henrik Andersson, strategikonsult på Sweco, redovisar restider och dess effekter i form av regionförstoring, högre produktivitet och minskad sårbarhet.

Presentationerna kommenteras av:

  • Anders Åkesson (C), vice ordförande i riksdagens trafikutskott
  • Jasenko Omanović (S), järnvägspolitisk talesperson (S) samt ledamot av riksdagens trafikutskott
  • Elvy Söderström, ordförande i Botniska korridoren

Även Ingela Bendrot, vd för Nya Ostkustbanan och Joakim Berg, projektledare Botniska korridoren medverkar.

Webbinariet äger rum den 14 oktober kl 10.00–11.00. Anmäl dig här, länk till sändningen mejlas ut före webbinariet.

Anders Åkesson, Jasenko Omanović och Elvy Söderström.

Detta webbinarium kommer att följas upp den 20 oktober genom ett högnivåsamtal mellan Tomas Eneroth, Ulrica Messing, Catharina Elmsäter-Svärd och Elvy Söderström. Läs mer och anmäl dig här!

Antti Vainio

Investeringar i korridoren viktigast för näringslivet

By Nyheter No Comments

De fyra nordligaste handelskamrarna, som representerar 1 200 företag och som täcker mer än halva Sveriges yta, har nu lämnat sina inspel till Trafikverkets arbete med inriktningsunderlaget för den långsiktiga infrastrukturplaneringen. Högst upp på listan återfinns satsningar på Scan-Med-korridoren.

– Av alla stora infrastrukturprojekt är investeringar i Scan-Med-korridoren det allra viktigaste för näringslivet. Att färdigställa Norrbotniabanan och Nya Ostkustbanan skulle ge den ökade stabilitet och kapacitet som industrierna i norra Sverige behöver, säger Antti Vainio, näringspolitisk chef för Mellansvenska Handelskammaren och tidigare nära medarbetare till infrastrukturminister Tomas Eneroth.

Handelskamrarna ser positivt på den planerade förlängningen av korridoren norrut men vill samtidigt peka på att flera viktiga länkar och stråk saknas i norra Sverige, så som de öst-västliga korridorerna.

Det är av stor betydelse för hela landet att den exporttunga region som Dalarna, Gävleborg, Västernorrland, Jämtland-Härjedalen, Västerbotten och Norrbotten bildar knyts ihop med resten av Sverige och Europa. Det handlar inte bara om godstransporter från våra industrier utan även om persontransporter – både korta och långa resor. Med bättre kapacitet på järnvägen kan besöksnäringen utvecklas och arbetsmarknadsregionerna förstoras.

– Som medlemsorganisation ser vi också att utvecklingen av järnvägen är viktig för framtida investeringar och etableringar, säger Antti Vainio.

Antti Vainio menar också att hållbara transportlösningar är oerhört viktigt för näringslivet. Anledningarna är flera. Det handlar om att klara Sveriges klimatmål, men också om hållbarhet som en allt viktigare konkurrensfördel. I norra Sverige finns många industrier som utvecklar produkter som är viktiga för en hållbar utveckling, till exempel skogsindustrin som ersätter fossila produkter med hållbara material eller stålindustrin som har påbörjat en resa mot fossilfritt stål. Hållbarhet måste kunna vara genomgående så väl produktion som distribution.

– Många vill flytta över gods på järnväg, men kapacitetsbristen är betydande. Man måste kunna lita på att godset, eller personalen, faktiskt kommer fram i tid. Med en förstärkning av korridorerna kan fler tillförlitliga och hållbara transporter göras, säger Antti Vainio.

Trafikverket har nu fått ta del av handelskamrarnas inspel och Antti Vainio hoppas på en fortsatt bra dialog med Trafikverket.

– Dialogen är helt avgörande för infrastrukturplaneringen. Vi inom näringslivet vet vad som krävs, avslutar Antti Vainio.

Läs samtliga inspel till Trafikverket här.

Tåget går till drömjobbet

By Nyheter No Comments

När rörligheten växer och gör det möjligt för fler att arbetspendla kan också fler drömmar uppfyllas. Med Botniabanan, som fyller 10 år i år, går det nu att bo i Umeå och jobba i Örnsköldsvik. 

I en stor artikel lyfter Örnsköldsviks Allehanda (28 augusti) hur Monica Normark från Holmsund utanför Umeå har sitt drömjobb, tack vare Botniabanan. Hon är tillförordnad vd på Sekab E-Technology i Örnsköldsvik och kliver upp klockan fem på morgonen och är hemma igen halv sex på kvällen. När hon klivit ombord på tåget kan hon börja arbetsdagen, men gällande möjligheterna till att jobba ombord finns utvecklingspotential.
– Längs bilvägen finns det bra med master men uppkoppling via tåget har varit sisådär. Nu har man förstärkt via bredbandsuppkopplingen på tågen, men telefonlinjen är fortfarande bristfällig, säger Monica Normark till Örnsköldsviks Allehanda. 
Hon säger också att det fungerar bra att pendla nu jämfört med vintern 2017/2018 då hon ofta fick ta bilen och sova över, för att vara säker på att komma i tid till viktiga möten. Monica Normark och många med henne har möjlighet att arbeta ombord och även hemifrån, svårare är det för till exempel lärare och vårdpersonal som tågpendlar.

 

– Den enkelspåriga järnvägen mellan Kramfors och Gävle begränsar idag Botniabananan. En ny dubbelspårig järnväg söderut gör att antalet avgångar kan öka kraftigt, och att järnvägen också blir betydligt mindre känslig för störningar. Både turtätheten och att kunna lita på att tågen kommer och går som de ska är en viktig  för alla som vill pendla. I framtiden, när både Norrbotniabanan och Nya Ostkustbanan står klara kommer Sverigekartan att ritas om radikalt. Restiderna kortas och det kommer att gå att pendla längre avstånd, säger Ingela Bendrot vd för Nya Ostkustbanan till Botniska Korridoren.

 

Örnsköldsviks Allehanda listar förbättringspotential för banan, enligt pendlaren Monica Nordmark:
“1. För det första att hålla en mobil uppkoppling. Det måste finnas förstärkare så att det går att ringa efter hela sträckan, så att det går att ha möten. Det är positivt att man förstärkt signalen kring internet även om det inte är helt perfekt.
2. Se till så att information går ut till alla vid ersättningstrafik och se till så att länstrafiken korrelerar med tågtrafiken.
3. Synka även avgångarna med tåg utifrån de mest vanliga arbetstiderna. Det är konstigt hur de satt avgångar och hur man ska hinna med i Ö-vik ibland.
4. Samarbeta mellan Norrtåg och SJ så att den som har månadskort har möjlighet att åka med SJ när det krävs på grund av förseningar eller andra tillfällen.”