All Posts By

elvira

Att regeringens intentioner omsätts
i regelrätta investeringar är avgörande

By Nyheter No Comments

Regeringen har nu presenterat sin infrastrukturproposition som sätter den ekonomiska ramen för transportinfrastrukturåtgärder 2022–2033. Ramen föreslås ligga på 799 miljarder kronor – en ökning på 176,5 miljarder kronor jämfört med perioden 2018–2029. Detta är den största ekonomiska ramen någonsin för transportinfrastrukturåtgärder.

Infrastrukturpropositionen kombinerar satsningar på underhåll av vägar och järnvägar med nya investeringar. Regeringen vill att planen bidrar till tillgängligheten, klimatarbetet, vidgade arbetsmarknadsregioner, regional utveckling, sammanhållningen i landet och Sveriges konkurrenskraft. Propositionens utgångspunkter talar för en positiv utveckling av Botniska korridoren. På pressträffen nämnde infrastrukturministern Tomas Eneroth flera gånger vikten av att färdigställa Norrbotniabanan.

Tomas Eneroth Infrastrukturminister Näringsdepartementet

– För mig är det ingen regionalpolitisk satsning, det är av allra högsta nationella vikt att vi nu kan växla upp och möta de investeringar som sker i norra Sverige, sa Tomas Eneroth, infrastrukturminister, till DI (210416) om utbyggnaden av järnvägen mellan Umeå och Luleå.

Nu är det av stor vikt att regeringens intentioner omsätts i regelrätta investeringar och projekten tas i mål. Det är bråttom – industrin i de sju nordligaste regionerna investerar nu över 1 000 miljarder. Ny infrastruktur behövs för att matcha industrins framtidssatsningar. Vi behöver en järnväg hela vägen mellan Luleå och Gävle för 250 km/h som dessutom klarar långa och tunga godståg, men även satsningarna på godsstråket genom Bergslagen måste fullföljas.

– Regeringen pekar också på de möjligheter som finns till medfinansiering från EU, något som vi från Botniska korridoren tydligt framhållit. Eftersom EU kan medfinansiera upp till 30 procent handlar det om mångmiljardbelopp, som kan användas för att skynda på planering och byggnationen, säger Joakim Berg, projektledare för Botniska korridoren.

Rickard Carstedt

Rickard Carstedt (S), regionråd Region Västerbotten

Traditionellt har störst satsningar gjorts i områden med stor befolkning, men i år framhåller regeringen att många områden med mindre eller minskande befolkning har verksamheter som är av stor ekonomisk betydelse för Sverige. Detta gäller inte minst för Sveriges sju nordligaste regioner där en stor del av landets råvarubas finns, och där just nu rekordstora investeringar görs.

– Norrbotniabanan kommer att färdigställas, det är jag trygg med och propositionen signalerar inget annat. Med denna ram har Trafikverket och regeringen möjlighet att prioritera att bygga klart hela kustjärnvägen, säger Rickard Carstedt (S), regionråd vid Region Västerbotten.

Botniska korridoren kommer att bevaka att Januariavtalets löfte om fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige uppfylls och att industrins satsningar matchas med infrastrukturinvesteringar.

Glenn Nordlund (S), ordförande regionstyrelsen Västernorrland

– Med tanke på de stora investeringar som nu görs i norra Sverige, där över 1 000 miljarder investeras, krävs att dubbelspårsutbyggnaden påskyndas. Nya Ostkustbanan är Sveriges längsta flaskhals. Med tanke på den snabba nyindustrialisering som nu sker måste regeringen prioritera dubbelspåret i nästa planbeslut, annars riskerar bristfälliga järnvägsförbindelser lägga krokben för framtiden, säger Glenn Nordlund (S), ordförande regionstyrelsen Västernorrland samt ordförande i Nya Ostkustbanan.

 



Bakgrund: Vad är en infrastrukturproposition? 

Vart fjärde år presenterar regeringen sin infrastrukturproposition. Den viktigaste frågan i propositionen handlar om hur mycket pengar staten ska satsa på infrastruktur under den kommande planperioden. Den förra planen innehöll 622,5 miljarder kronor, och enligt förhandsinformation kommer ytterligare 100 miljarder att tillföras den 12-åriga planen. Den nuvarande statliga planeringsramen för åtgärder i transportinfrastrukturen för perioden 2018–2029, uppgår till 622,5 miljarder kronor, varav 333,5 miljarder kronor användas till utveckling av transportsystemet, det vill säga till nya järnvägar och vägar. 125 miljarder kronor ska användas till drift, underhåll och reinvesteringar av statliga järnvägar och 164 miljarder kronor till drift, underhåll och reinvesteringar av statliga vägar inklusive bärighet och tjälsäkring samt statlig medfinansiering till enskilda vägar. Riksdagen väntas fatta beslut den 21 juni. Infrastrukturpropositionen anger inriktningen på politiken under de kommande tolv åren. Exakt hur pengarna ska fördelas kommer att hanteras efter att riksdagen har fattat beslut om de ekonomiska ramarna, vilket väntas den 21 juni. Därefter kommer regeringen ge Trafikverket i uppdrag att ta fram ett förslag på hur pengarna ska användas. Det kallas ”åtgärdsplanering” på ”trafikverkiska”.  Trafikverkets förslag väntas komma under hösten och efter remittering till alla berörda, kommer regeringen att fatta ett beslut om den kommande nationella transportplanen. Planen omfattar åren 2022–2033. Beslutet väntas komma först i maj–juni 2022.

 


Bakgrund: Vad handlar det om egentligen?

Så här menar vi menar att Botniska korridoren ska se ut i framtiden.

Regeringens pressmeddelande, om den största ekonomiska ramen någonsin för transportinfrastrukturåtgärder, kan du läsa här.

Pressinbjudan: Räcker pengarna för behoven?

By Nyheter No Comments

Hur mycket pengar kommer staten att satsa på infrastruktur under åren 2022–2033? Räcker det för att möta de behov som finns?

Med anledning av att regeringen presenterar infrastrukturpropositionen bjuder samarbetet Botniska Korridoren in till en pressträff via Zoom.

TID: 11.30 fredag den 16 april
PLATS: Zoom, https://norrtag.zoom.us/j/95501975555 (kontakta oss för alternativ anslutning).

PÅ PRESSTRÄFFEN MEDVERKAR:

Elvy Söderström, ordförande samarbetet Botniska korridoren
Nils-Olov Lindfors (C), Regionråd Norrbotten
Glenn Nordlund (S), regionstyrelsens ordförande i Västernorrland
Eva Lindberg (S), regionstyrelsens ordförande i Gävleborg
Birgitta Sacredéus (KD), Regionråd Dalarna
Richard Carstedt (S), Regionråd Västerbotten

Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen
Ingela Bendrot, VD Nya Ostkustbanan AB

Joakim Berg, projektledare för samarbetet Botniska korridoren, modererar pressträffen.

Enskilda intervjuer

Efter en inledande presentation ges möjlighet till enskilda intervjuer i så kallade Break out rooms.
Vänligen meddela vilken eller vilka personer ni vill intervjua senast kl. 10.00 på fredagen, till info@bothniancorridor.com

Kontaktperson: Joakim Berg, 070-239 54 60

Bakgrund

Megainvesteringar i norra och mellersta Sverige behöver bättre infrastruktur. På fredag ger regeringen besked om möjligheterna att möta denna utveckling och de krav på utvecklad transportinfrastruktur som det ställer.

Vart fjärde år presenterar regeringen sin infrastrukturproposition. Den viktigaste frågan i propositionen handlar om hur mycket pengar staten ska satsa på infrastruktur under den kommande planperioden. Den förra planen innehöll 622,5 miljarder kronor, och enligt förhandsinformation kommer ytterligare 100 miljarder att tillföras den 12-åriga planen.

Den nuvarande statliga planeringsramen för åtgärder i transportinfrastrukturen för perioden 2018–2029 uppgår till 622,5 miljarder kronor, varav 333,5 miljarder kronor användas till utveckling av transportsystemet, det vill säga till nya järnvägar och vägar. 125 miljarder kronor ska användas till drift, underhåll och reinvesteringar av statliga järnvägar och 164 miljarder kronor till drift, underhåll och reinvesteringar av statliga vägar inklusive bärighet och tjälsäkring samt statlig medfinansiering till enskilda vägar.

Infrastrukturpropositionen anger inriktningen på politiken under de kommande 12 åren. Exakt hur pengarna ska fördelas kommer att hanteras efter att riksdagen har fattat beslut om de ekonomiska ramarna, vilket väntas den 22 juni. Därefter kommer regeringen ge Trafikverket i uppdrag att ta fram ett förslag på hur pengarna ska användas. Det kallas ”åtgärdsplanering” på ”trafikverkiska”.

Trafikverkets förslag väntas komma under hösten och efter remittering till alla berörda, kommer regeringen att fatta ett beslut om den kommande nationella transportplanen. Planen omfattar åren 2022–2033. Beslutet väntas komma först i maj–juni 2022.

Om samarbetet Botniska Korridoren

Botniska korridoren arbetar för att på lång sikt för att stärka transportinfrastrukturen och förbättra förbindelserna mellan Sverige och övriga Europa. Den Botniska korridoren utgör förlängningen av EU:s stomnätskorridorer norrut och knyter ihop Norge, Sverige och Finland, tillsammans med de anslutande stråken. Samarbetet fokuserar på järnvägskorridorerna, men inkluderar även viktiga anslutningar till de andra trafikslagen.

Bakom samarbetet Botniska korridoren står regionerna Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland Härjedalen, Gävleborg, Dalarna och Örebro län. Läs mer på https://bothniancorridor.com.

Bild på deltagarna på pressträffen finns på bothniancorridor.com/om-oss

Glädjande att EU ser potentialen i Sveriges nordliga regioner – nu behövs infrastruktursatsningar

By Norra Sverige, Nyheter No Comments

Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen uppmärksammar den betydelsefulla utveckling som sker i de nordligaste regionerna i Sverige. 16 mars höll hon ett tal där det svenska näringslivets betydelse för framtidens industri och planetens hälsa uppmärksammades. Det är glädjande att allt fler ser potentialen i Sveriges nordligaste regioner och dess betydelse för hela EUs utveckling.

Alla blickar riktas mot norr – vi är pionjärer för en grön industri och en klimatneutral framtid. EU uppmärksammar Sveriges nordligaste regioners betydelse och det är hög tid att även den svenska regeringen och Trafikverket ser att det som sker inom näringslivet har betydelse för hela världen, och att intresset för att investeringar och utveckling är enormt. Det går inte att behandla stora delar av Sverige som avfolkningsorter – utvecklingen går blixtsnabbt. Det är här framtiden finns och infrastrukturen måste planeras därefter. Investeringarna i infrastrukturen behöver matcha näringslivets satsningar.

Se Ursula von der Leyens tal här:


Ett översatt utdrag ur talet:

”På tal om industrins framtid: titta bara norrut, till exempel till Sverige. Där, 160 kilometer söder om polcirkeln, kan man besöka en pionjär som arbetar för att göra vår ekonomi grönare. I Luleå har en stålfabrik precis börjat använda vätgas för att minska användningen av järnmalm. Och för några dagar sedan meddelade en annan producent i samma region att de kommer att bygga en storskalig grön vätgasanläggning som en del av en ny stålproduktionsanläggning.

Dessa är inte isolerade fall. Vi vet alla att stålindustrin idag svarar för upp till 9 procent av de globala utsläppen. Således måste och vill företag i norra Sverige få ner sitt koldioxidavtryck till noll  – med vattenånga som enda biprodukt. Deras sätt att uppnå detta är ren vätgas. Vätgas, härrörande från förnybar energi såsom vattenkraft. En resurs som är lika riklig i Skandinavien som högkvalitativ järnmalm.

Dessa svenska entreprenörer matchar andan i European Green Deal. Vi vill förena vårt sätt att producera och göra affärer med vår planets hälsa. Det är dags att göra detta. För det som är bra för planeten är bra för affärerna och bra för oss alla. Energiövergången är kärnan i vår European Green Deal.”

 

Industrin drar nya invånare till tidigare utflyttningsområden – nu måste staten satsa på infrastrukturen

By 250 km/h, Norra Sverige, Nyheter No Comments

Glädjande nyheter om hur industrin investerar mångmiljardbelopp i de sju nordligaste länen tillhör nu vardagen. Behovet av arbetskraft inom basindustrin växer enormt – 25 000 fler invånare behövs bara i Norrbotten och Västerbotten, rapporterar SVT. Samtidigt gör Trafikverket bedömningen att det inte kommer att finnas ett tillräckligt befolkningsunderlag för satsningar på järnvägen längs Norrlandskusten. 

– Det blir allt tydligare att Trafikverket gör en felbedömning, säger Joakim Berg, projektledare för Botniska korridoren.

I dagarna kom nyheten om att Northvolt får en ny stororder på 120 miljarder från Volkswagen. Redan i höstas väntades Northvolts batterifabrik skapa 10 000 jobb  i Skellefteåområdet.

Birgitta Bergvall-Kåreborn

I Boden sker en stor framtidssatsning när en anläggning för fossilfri ståltillverkning byggs av företaget H2 Green Steel. Den nya industrin ska skapa minst 1 500 jobb i Boden-Luleåområdet. Detta är bara ett par exempel på alla investeringar som görs av näringslivet.

– Miljön ligger många unga varmt om hjärtat och det är i basindustrierna du verkligen gör skillnad. Så vill man rädda världen får man komma hit, säger Birgitta Bergvall-Kåreborn, som är rektor för Luleå Tekniska Universitet, till SVT som rapporterar om universitetets insats för att locka ingenjörer till Norrbotten och Västerbotten, genom att erbjuda alla ingenjörsstudenter sommarjobb (SVT Norrbotten, 210316).

Näringslivet investerar mer än 1000 miljarder i norra Sverige. För att industrin ska få tillgång till rätt kompetens krävs ett helhetsgrepp som också innebär satsningar på infrastrukturen. Staten måste hålla jämna steg med näringslivet. Volkswagen investerar 120 miljarder i Västerbotten, kustjärnvägen mellan Gävle och Luleå kostar 60 miljarder – påskynda den!

Handelskammaren Mittsverige:
Bygg klart Botniska korridoren!

By 250 km/h, Nationell plan, Nyheter No Comments

– Botniska korridoren med Nya Ostkustbanan och Norrbotniabanan är påbörjad och behöver byggas klart. Det är ett av våra högst prioriterade projekt för nyinvesteringar som vi anser viktiga för att långsiktigt utveckla infrastrukturen i vår region, säger Oliver Dogo, vd för Handelskammaren Mittsverige. Det är budskapet i handelskammarens remissyttrande till Trafikverkets inriktningsunderlag för perioden 2022–2033 och 2022–2037.  

Trafikverkets förslag till inriktning bygger på fyrstegsprincipen – en princip om att undvika nyinvesteringar genom att i första hand minska efterfrågan, i andra hand optimera dagens system och i tredje hand bygga om. Först i fjärde hand blir det fråga om att bygga nytt. Fyrstegsprincipen leder det till det som Trafikverket föreslår i inriktningsunderlaget; att halvbyggda projekt såsom Nya Ostkustbanan, inte byggs färdigt.

Oliver Dogo, vd Handelskammaren Mittsverige

– Valet att bygga nytt är i själva verket redan gjort och måste fullföljas. De fulla effekterna av gjorda investeringar i Ostkustbanan, Ådalsbanan, Botniabanan och Norrbotniabanan kan inte tillgodogöras förrän den sista etappen är klar. Först då kan långa, tunga och snabba tåg sättas in och transportkostnader kapas, säger Oliver Dogo. 

Ett stråk- och nodtänkande ska genomsyra alla infrastrukturinvesteringar, skriver handelskammaren i sitt yttrande.

Trafikverket bygger sitt förslag för infrastrukturplanering på en negativ prognos för befolkningsutveckling. En sådan prognos bör ses som ett incitament för att öka konkurrenskraften och genomföra satsningar i infrastrukturen. Samtidigt investerar näringslivet 1000 miljarder i norra Sverige – regeringen borde uppdra Trafikverket att kopiera upplägget att koppla bostadsinvesteringar till infrastrukturutbyggnad, så som det skedde i Sverigeförhandlingen, till att även omfatta industriinvesteringar i kommande nationella plan, menar Handelskammaren Mittsverige.

Här kan du läsa Handelskammaren Mittsveriges remissyttande (öppnas i ny flik).

Dagens industri: Nödrop för nya tågspår

By Nationell plan, Norra Sverige, Nyheter No Comments

Länsstyrelsen i Västerbotten varnar för stora förseningar i bygget av Norrbotniabanan, skriver Dagens Industri (2 februari 2021). ”Med de resurser vi har nu så kan vi inte klara den tidsplan som har satts upp”, säger Helene Hellmark Knutsson, landshövding i Västerbotten och tidigare S-minister till tidningen.

Helene Hellmark Knutsson

Hellemark Knutsson syftar på länsstyrelsens ansvar för olika miljöprövningar, som måste göras när det ska byggas ny järnväg. De resurser som krävs för att klara uppdraget räcker dock inte till i Västerbotten.

Norrbotniabanan är tänkt att gå de 27 milen mellan Umeå och Luleå, men efter flera års planering är arbetet bara igång med en sträcka på 12 kilometer, närmast Umeå.

– Det är bråttom nu. Näringslivet investerar 1 000 miljarder i omställning till ett hållbart samhälle. Vi har en bra chans att nu snabbt bygga ut järnvägen, med medfinansiering från EU. Då kan inte tillståndsprocessen bli en broms, på grund av för få resurser. Regeringen bör skyndsamt genomföra Trafikverkets förslag att inkludera ersättning till länsstyrelsen för deras del i nästa nationella plan. Detta är inte bara en viktig fråga för Norrbotniabanan, utan för alla större järnvägsprojekt. Så detta berör även dubbelspårsutbyggnaden på Nya Ostkustbanan, säger Joakim Berg, projektledare för Botniska korridoren.

Klicka här för att läsa förslaget som just nu är på remiss (öppnas i ny flik).

 

 

Tåg Geen Cargo

Järnvägens kapacitet måste matcha framtidens behov när företag ställer om

By Nyheter No Comments

ICA BYTER LASTBILAR MOT TÅG. ICA Sverige minskar sina CO2-utsläpp med ungefär 440 000 kg årligen genom att transportera livsmedel med tåg istället för på lastbilar, mellan Borlänge och Luleå. Tågtransporterna minskar antalet körda mil på väg med drygt 49 000 mil per år, meddelar ICA Gruppen i ett pressmeddelande.

Tågtransporterna möjliggörs genom ett samarbete med bl.a. SSAB som transporterar gods i södergående riktning och därmed har outnyttjad spårkapacitet för ICA Sverige att nyttja i norrgående riktning. Denna omställning medför både stora vinster för klimatet men också kostnadseffektivitet till bolaget.

Kerstin Lindvall Foto: Claudio Bresciani

– Att öka användandet av tågtransporter ligger helt i linje med vårt övergripande hållbarhetsarbete och ger betydande klimatvinster, säger Kerstin Lindvall, hållbarhetsdirektör på ICA Gruppen.

Målet är att Sverige ska vara fossilfritt 2045. Företag måste börja ställa om redan nu och det är glädjande att ICA transporterar livsmedel med tåg istället för lastbil. Utöver att näringslivet ställer om måste infrastrukturen utvecklas för att kunna hantera de växande behoven. Industrin investerar mer än 1 000 miljarder kronor i nya anläggningar och ny teknik i norra Sverige, det måste matchas med ny infrastruktur. För mindre än 60 miljarder skulle vi redan till år 2030–2035 kunna få 75 mil modern järnväg hela vägen mellan Gävle och Luleå. Om detta skriver riksdagsledamöter och handelskamrar från fyra nordliga län i Dagens Samhälle (210119).

Debatt: Industrins rekordinvesteringar måste matchas med ny infrastruktur

By Nyheter No Comments

Riksdagsledamöter från Socialdemokraterna, Moderaterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet skriver tillsammans med fyra handelskamrar i Dagens Samhälle:

”Sveriges utveckling begränsas av undermålig järnväg i norra Sverige. Dagens enkelspår mellan Gävle och Härnösand och avsaknaden av järnväg mellan Umeå och Luleå stryper utvecklingen.

Sverige behöver en ny modern järnväg för snabbare, tyngre och längre tåg. För mindre än 60 miljarder skulle vi redan till år 2030 – 2035 kunna få 75 mil modern järnväg hela vägen mellan Gävle och Luleå.

Industrin investerar mer än 1 000 miljarder kronor i nya anläggningaroch ny teknik i norra Sverige. Det är investeringar för jobb, tillväxt, exportintäkter och ökad hållbarhet. Industrin i vår region ligger i framkant i klimatomställningen; skogsindustrin levererar innovativa biobaserade lösningar och stål- och tillverkningsindustrin är världsledande i att minska utsläppen.”

Läs hela artikeln här! (Dagens Samhälle 210119, extern länk).

Om ställningstagandet rapporteras det bland annat i P4 Norrbotten.

– Trafikverket pekar på att godstransporterna kommer att öka med 50 % fram till 2040. Därför måste vi vara effektiva och bygga ny infrastruktur, vi kan inte bara lappa och laga det vi har, säger Linda Nilsson, VD på Norrbottens Handelskammare till P4 Norrbotten.

Hon och Tomas Eneroth, infrastrukturminister, intervjuas med anledning av den debattartikel som 16 riksdagsledamöter från fyra partier samt handelskamrarna i norr skrev i Dagens Samhälle tidigare i veckan. I debattartikeln kräver handelskamrarna och den breda uppslutningen politiker att industrins stora investeringar matchas med ny infrastruktur, för en modern järnväg mellan Gävle och Luleå.

– Linda säger att vi inte har råd att vänta och det är helt rätt. Det är över 1000 miljarder som investeras i Norra Sverige. Det här är inte en regional fråga, det här är en nationell fråga som handlar om hela Sveriges tillväxt, säger Tomas Eneroth.

Lyssna till hela inslaget här (P4 Norrbotten 210121, extern länk).

Se webbinariet: Hur ser Sverige ut 2040?

By Nyheter No Comments

Webbinarium: Hur ser Sverige ut 2040?

Hur ser den framtida utvecklingen i Sverige ut? Vilka investeringar krävs för att Sverige ska fortsätta växa och samtidigt klara av klimatmålen? Vad kan driva utvecklingen framåt? Vad kan hämma utvecklingen? Den 15 december hölls ett webbinarium om Sverige år 2040. Webbinariet sändes även via facebook. Klicka här för att komma till Botniska korridorens facebooksida. Följ gärna sidan för senaste nytt från Botniska korridoren!

Medverkande i webbinriet:

  • Anna Wildt-Persson, strateg vid Trafikverket som har arbetat med inriktningsplaneringen
  • Antti Vainio, näringspolitisk chef Mellansvenska Handelskammaren
  • Magnus Jacobsson, trafikpolitisk talesperson KD, andre vice ordförande i Trafikutskottet
  • Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef för Byggföretagen

Samtalet leds av Joakim Berg från Botniska korridoren.

Här kan du ta del av presentationen (ny flik).

Digitalt remissmöte:
”Regeringen måste möta framtidsoptimismen i näringslivet med investeringar i ny infrastruktur”

By Nationell plan, Nyheter No Comments

Idag medverkar samarbetet Botniska Korridoren på ett digitalt remissmöte. Det är infrastrukturminister Tomas Eneroth som har bjudit in regionerna från hela Sverige till diskussioner inför en ny nationell plan för infrastrukturen. I morgon genomförs ett liknande möte, då med branscher, näringsliv och fackförbund.

Följ remissmötet här (extern länk).

Bilder till presentationen finns här (PPT – laddas ned)

Presentationen som PDF (öppnas i ny flik)

Se hela berättelsen om superhjälten Brokk och the Arctic sushi master här

– Sverige behöver stora investeringar i infrastruktur i hela landet, för att klara klimatmålen, stärka konkurrenskraften och skapa jobb. Vi analyserar just nu Trafikverkets inriktningsunderlag men det här är en process som jag är övertygad om sker bäst i bred dialog, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth.

Botniska korridoren representeras av Elvy Söderström (S) ordförande i samarbetet Botniska Korridoren, Glenn Nordlund (S) Regionstyrelsens ordförande i Region Västernorrland samt Åsa Wikström (M) regionråd i Västerbotten.

– Vi menar att regeringen nu måste möta den framtidsoptimism som vi nu ser i näringslivet med investeringar i ny infrastruktur. Redan nu investerar industrin 1 000 miljarder kronor i nya anläggningar och ny teknik bara i de sju nordligaste regionerna, då är det inte rimligt att staten säger nej till nyinvesteringar. Det handlar om hur vi vill att Sverige ska utvecklas, och för vår del är det självklart att staten och näringslivet nu måste kroka arm och genomföra nödvändiga investeringar för jobb, tillväxt, exportintäkter och ökad hållbarhet, säger Elvy Söderström.

Bakgrund

De digitala remissmötena utgår från det inriktningsunderlag Trafikverket tagit fram som grund för arbetet med en ny nationell infrastrukturplan. Inriktningsunderlaget är nu ute på remiss med sista svarsdag den 29 januari 2021.

Inriktningsunderlaget kommer att ligga till grund för den infrastrukturproposition som regeringen avser lägga fram till riksdagen under våren 2021. Efter att riksdagen har beslutat om propositionen kommer regeringen att ge Trafikverket i uppdrag att ta fram ett förslag till en ny nationell plan för perioden 2022–2033, alternativt 2022–2037.