All Posts By

joakim

Kickstarta Sverige!

By Nyheter No Comments

Samarbetet Botniska korridoren, som representerar 72 procent av Sverige, har enats om ett kickstarts-program som gynnar välfärden, ekonomin och klimatomställningen. Det handlar om infrastrukturåtgärder som snabbt kan påbörjas och som  underlättar en regionförstoring och därmed en robustare arbetsmarknad, minskar industrins transportkostnader samt förbättrar för en hållbar turism. Genom nya och förbättrade transportmöjligheter minskar också samhällets sårbarhet vid framtida kriser. Dessutom bidrar åtgärderna till ett klimatneutralt transportsystem.

Arbetslösheten ökar kraftigt i Sverige och ekonomin krymper. Detta som ett resultat av Covid -19 pandemin. Situationen innebär en stor påfrestning för många människor, men också för många företag, kommuner och regioner. Erfarenheten från tidigare kriser visar på vikten att snabbt minska arbetslösheten för att undvika en permanent högre arbetslöshet. Det är också viktigt att stabilisera ekonomin för företag, kommuner och regioner för att säkra välfärden framöver.

Ett medel för att få igång Sverige igen är en satsning på infrastruktur. Detta har både en kort och lång effekt. I det korta perspektivet kan åtgärder tidigareläggas och satsningen på olika trimningsåtgärder öka. Rätt genomfört leder detta både till jobb och sysselsättning under byggskedet och till en robustare arbetsmarknad. I det längre perspektivet kan strukturella åtgärder genomföras som leder till en ökad konkurrenskraft för svensk industri, en förbättrad arbetsmarknad, förbättrade förutsättningar för turism samt bidrar till omställningen till klimatneutrala transporter.

Åtgärder i det korta perspektivet som kan kickstarta Sverige
Denna analys är inriktad på åtgärder i det korta och långa perspektivet som kan kickstarta Sverige. I det korta perspektivet har vi identifierat åtgärder för cirka 20 miljarder kronor. Viktiga åtgärdskategorier är dubbel- och mötesspår, elektrifiering av järnvägssträckor, bangårdsåtgärder, mötesseparering av viktiga vägar, utbyggnad av hamninfrastrukturen samt förbifarter för ökad trafiksäkerhet och förbättringar för cykel och kollektivtrafik.

Paketet skulle bidra till stora förbättringar för stråken Kustjärnvägen Luleå–Gävle, Godstråket genom Bergslagen (inklusive åtgärder i Hallsberg och på Norra Stambanan), Malmbanan samt tvärbanorna (Mittbanan, Ådalsbanan och Tvärbanan). Till detta ingår åtgärder för Luleå hamn, BK4, mittfältsseparering samt förbifart Örnsköldsvik och Brunflo.

Fyra centrala åtgärder
I det långa perspektivet har vi identifierat fyra centrala åtgärder för järnvägssystemet och tre centrala åtgärder för vägnätet. Kuststråket behöver byggas ut genom att Norrbotniabanan slutförs samt att Ostkustbanan/Ådalsbanan rustas till en modern standard. Åtgärder behöver genomföras för att lyfta ett nationellt järnvägsnät till en 250 km/h standard. Det viktiga järnvägsnätet för godstrafiken (det så kallade TEN-T stomnätet) behöver anpassas efter de mål som EU fastlagt till 2030 samt järnvägsförbindelserna mellan Sverige och Norge (Sundsvall-Trondheim samt Malmbanan) behöver förbättras. För vägsystemet är det centralt att genomföra mittfältsepareringar för viktiga vägar samt en utbyggnad av BK 4 nätet. Detta för att bidra till en robust arbetsmarknad och stärka basindustrins konkurrenskraft.

Kan finansieras inom redan beslutat utrymme
Finansieringen av närtidssatsningen kan ske genom en temporär höjning av anslaget till Trafikverket samt genom en temporär höjning av Trafikverkets anslagskredit. Trafikverket har i dag en liten anslagskredit jämfört med för några år sedan (för järnvägsinvesteringar cirka 600 miljoner kronor, för väginvesteringar 100 miljoner kronor och för trimningsåtgärder 140 miljoner kronor). De försenade stora projekten som exempelvis Ostlänken bör också skapa utrymme för tidigareläggning de närmaste åren.

Läs rapporten här!

Persontåg till Uleåborg snart verklighet

By Nyheter No Comments

Den finska riksdagen har beslutat om den fjärde tilläggsbudgeten 2020. I det åtgärdspaket som finns i budgeten finns elektrifiering av järnvägsförbindelsen mellan Laurila–Torneå–Riksgränsen med. Det innebär ett viktigt steg mot att knyta samman norra Sverige och Finland med snabbare och klimatsmarta transporter, genom att den sista delen av Botniska korridoren blir elektrifierad.

Norrtåg startar persontrafik på den svenska sidan, mellan Luleå och Haparanda, i april 2021. En elektrifiering av järnvägen mellan Haparanda och Kemi i Finland innebär att den finska och svenska regionaltågstrafiken kunna knytas samman på ett effektivt sätt. Med ett tågbyte i Haparanda kommer du då kunna resa mellan Luleå och Uleåborg på endast 3–3,5 timmar. Godstrafiken väntas öka markant då det blir billigare och enklare för operatörerna att köra tåg över gränsen, så samma fordon kan användas hela sträckan till Haparanda. I Haparanda lastas sedan godset om från svensk spårvidd till finsk för vidare transport mot bland annat Östeuropa och Asien.

Som en del i eftervården av coronapandemins akuta fas presenterade den finska regeringen i början av juni en tilläggsbudget, ett stimulanspaketet innehållande åtgärder för 5,5 miljarder Euro som ska stödja landets ekonomiska återhämtning. Som en av investeringarna i åtgärdspaketet finns elektrifieringen av järnvägsförbindelsen mellan Laurila–Torneå–Riksgränsen. Det är viktigt för tillgängligheten i hela norra Sverige och Finland och har en stor betydelse för den framtida kompetensförsörjningen i regionerna. För klimatet innebär det en stor möjlighet till överflyttning från väg till järnväg för transporter i hela Barents-regionen.

Den 26 juni godkände den finska riksdagen den fjärde tilläggsbudgeten för 2020 och såhär skriver finansutskottet i sitt betänkande:

”Utskottet är också nöjt med regeringens riktlinje att regeringen bereder sig på att finansiera tre nya trafikledsprojekt som inleds 2021 med cirka 75 miljoner euro. Regeringen förbinder sig också vid elektrifieringen av spårförbindelsen Laurila—Torneå—riksgränsen”

Projektet med elektrifiering förväntas påbörjas under 2021.

Här kan du läsa hela betänkandet

Trafikverket: Så bygger vi Nya Ostkustbanan!

By Nyheter No Comments

Trafikverket har tagit fram ett förslag till strategi och utbyggnadsordning för ny järnväg på sträckan Gävle–Sundsvall–Härnösand–Västeraspby (norr om Kramfors). Sträckan har delats in i sex etapper, och ordningsföljden har valts för att nå de positiva effekterna så snabbt som möjligt.

– Utbyggnadsstrategin är ett svar på ett uppdrag i nuvarande nationell infrastrukturplan som går ut på att fortsätta utreda kapacitetsproblem och långa restider längs Ostkustbanan och Ådalsbanan. Detta ska sedan tas med i kommande planeringsomgång och revidering av den nationella planen för infrastrukturen, säger Hans-Olov Åström,senior utredningsledare Trafikverket Region Mitt.

Sträckan har stor betydelse för både gods- och persontrafik längs kusten. Hela sträckan Gävle – Västeraspby är en enkelspårig bana med omfattande blandad trafik som skapar stora och växande kapacitetsproblem. Många delar har låg hastighetsstandard, vilket medför långa restider och risk för kraftiga förseningar. Möjligheten att utveckla tågtrafiken ytterligare är därmed mycket begränsad med dagens anläggning. Tillsammans med Norrbotniabanan och dubbelspår på Godsstråket genom Bergslagen är detta de viktigaste åtgärderna för att Sverige ska kunna nå mål om nyindustrialisering, överflyttning av gods och persontransporter. Sveriges längsta stråk för högre hastigheter kommer då att kunna halvera restiderna och flytta över 1 miljon flygresor till tåg.
Här är etapperna listade i den ordning som de bör byggas enligt förslaget
1.       Hudiksvall (inklusive delen genom Hudiksvall) -Sundsvall
2.       Timrå-Härnösand
3.       Sundsvall-Timrå
4.       Gävle-Söderhamn
5.       Söderhamn-Hudiksvall (exklusive delen genom Hudiksvall)
6.       Härnösand-Västeraspby (norr om Kramfors)
Nu går förslaget ut på remiss under sommaren för att förankra prioritetsordningen. När slutredovisningen är klar i slutet av året har Trafikverket ett planeringsunderlag till kommande nationell infrastrukturplan. Regeringen tar sedan beslut om olika sträckor som Trafikverket får i uppdrag att bygga.
Rapporten finns att ladda ner på Trafikverkets hemsida (nytt fönster). Se till att ha koll på det senaste genom att följa Nya Ostkustbanans arbete på Facebook eller via deras hemsida

Botniska korridoren ny stambana för snabba tåg

By Nyheter No Comments

Trafikverket går vidare med förslaget om att skapa ett nationellt nät för tåg i 250 km/h. Ett av de stråk som pekas ut är kustjärnvägen från Stockholm till Skellefteå. Intresset från tågoperatörerna och den samhällekonomiska effekten av kortare restid har avgjort vilka sträckor som pekas ut för fortsatt utredning.

– Vissa delar av järnvägen är redan byggd för högre hastigheter, men i de flesta fall krävs både ombyggnader och nya tåg för att praktiskt kunna trafikera med hastigheter på upp till 250 km/tim, säger Lennart Lennefors på Planering som varit projektledare för utredningen.

Idag trafikeras det svenska järnvägsnätet av tåg som kör högst 200 km/tim. Trafikverket har genomfört en första utredning om på vilka järnvägssträckor det skulle kunna vara lämpligt att höja maxhastigheten till 250 km/tim, givet att den nuvarande nationella planen för åren 2018-2029 genomförs. För Botniska korridoren innebär det att Trafikverket nu pekar ut kustjärnvägen som en ny stambana.

– Detta går helt i linje med regeringens tidigare ställningstagande där Botniska korridoren föreslås bli en del av EU:s stomnätskorridorer. Med detta förslag blir vi nu en del av Sveriges stambanor för den nya persontrafiken, säger Joakim Berg, projektledare för Botniska korridoren.

Utredningen finns att läsa i sin helhet här.

1 miljon flygresor kan ersättas med tåg

När Botniska korridoren är färdigställd som en ny stambana för 250 km/h beräknas ca 1 miljon flygresor kunna ersättas med tåg. Redan idag är norra Sverige den största marknaden för inrikes flyg med ca 3 miljoner resor per år. Med halverade restider längs Norrlandskusten och till Östersund kommer 850 000 till 1,2 miljoner av dessa att istället genomföras med tåg, enligt en internationell jämförelse av marknadsandelar som Botniska korridoren låtit genomföras. Det är i storleksordning med den överflyttning som beräknas ske med höghastighetsjärnväg mellan Stockholm och Göteborg och Stockholm och Malmö. Den stora skillnaden mellan ny stambanan till norra Sverige och Höghastighetsjärnvägen är istället att järnvägen i norra Sverige redan är påbörjad och kan stå färdig så tidigt som 2030 till 2035 till en kostnad av en tredjedel, jämfört med Höghastighetsjärnvägen.

Läs Botniska korridorens rapport om överflyttning här.

För frågor om arbetet med ny stambanan och vad det innebär för norra Sverige, se kontaktuppgifter här