Färska direktiv sprider hopp – för en framtid där Botniska korridoren tar en central plats i Sveriges kommande transportplan (2026-2037). Denna slutsats växte fram under ett dynamiskt lunchseminarium på Norra Scen i Visby den 30 juni. Evenemanget kunde förverkligas genom ett samarbete mellan Botniska korridoren, North Sweden European Office och Nya Ostkustbanan.
Regeringens nya riktning för den långsiktiga infrastrukturplaneringen anses solklara, i de direktiv som skickades till Trafikverket den 20 juni. I direktiven framhålls bland annat vikten av att den kommande transportplanen tas fram med hänsyn till EU:s TEN-T-förordning. Detta är en markering som tidigare inte setts från någon svensk regering, trots tidigare överenskommelsen mellan Sverige och EU om att stomnätskorridoren, Skandinavien-Medelhavet och Nordsjön-Östersjön, där Botniska korridoren ingår, ska vara färdigställd senast 2030.
Alla närvarande paneldeltagare på evenemanget reagerade positivt på de skrivningar som fanns som gav tecken på att Sveriges och EUs planeringsprocesser äntligen närmar sig varann. Bland dem var Roberto Maiorana, generaldirektör för Trafikverket, som välkomnade regeringens framåtsyftande inställning och framhöll att de nya riktlinjerna klart definierar vägen framåt för Trafikverkets framtida initiativ. Maria Stockhaus, trafikpolitisk talesperson för Moderaterna, lyfte fram vikten av att öka takten i arbetet med Botniska korridoren och att maximera insatserna för att säkra medfinansiering från EU:s CEF-medel (Fonden för ett sammanlänkat Europa).
Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana och Moderaternas trafikpolitiska talesperson Maria Stockhaus avslutade seminariet och var överens bland annat om att Sverige måste bli bättre på att söka både privat och offentlig (CEF-medel) medfinansiering för att kunna snabba på infrastrukturprojekt som till exempel Botniska korridoren.
Regeringens direktiv omfattar även en uppmaning till Trafikverket att ta ett helhetsgrepp om korridoren istället för att fragmentera utvecklingen i mindre delar. Detta markerar tydligt en framtid där en modern järnväg, kapabel att nå hastigheter upp till 250 km/h, kan binda samman hela landet. Denna förändring som sätter stråkens vikt i fokus, stärker möjligheterna till att erhålla medel från EU:s CEF-fond.
Direktiven från regeringen inkluderar även en diskussion om finansiering för svensk järnväg, där säkrandet av medfinansiering från EU spelar en avgörande roll. Under evenemanget noterades det att Sverige historiskt sett har fått begränsad finansiering från denna källa. Ingela Bendrot, VD för Nya Ostkustbanan samt en part i samarbetet Botniska korridoren, betonade vikten av att fördela dessa medel på ett sätt som gynnar nationella projekt snarare än att de försvinner i en gemensam pott hos Riksgälden, vilket fallet är idag.
Bland paneldeltagarna märktes också europaparlamentarikerna Erik Bergkvist (S) och Jakop Dalunde (MP), Erik von Pistohlkors, biträdande chef EU-kommissionens representation i Sverige, Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande i Luleå, och Ingela Bendrot, vd Nya Ostkustbanan. Seminariet modererades av Mats Ågebrant, Ågebrant Media och Lotta Rönström, North Sweden European Office. Evenmanget inledes av Anders Öberg (S), ordförande i Region Norrbottens regionstyrelse och ledamot i Botniska korridoren.
Hela samtalet kan ses i efterhand.
