– Botniska korridorens regioner utgör ett mycket viktigt strategiskt område för hela EU, sa Pat Cox, koordinator för stomnätskorridoren Skandinavien-Medelhavet, under det runda bordssamtal som Botniska korridoren anordnade den 28 september i Bryssel. Samtalet anordnades i samband med det 17:e korridorsforumet som EU- kommissionen anordnade i Bryssel tidigare samma dag.
Det var fullsatt i lokalen då många ville lyssna på samtalet mellan Pat Cox, Catherine Trautmann, koordinator för stomnätskorridoren Nordsjön – Östersjön, Europaparlamentariker Erik Bergkvist (S) och Jakop Dalunde (MP), Morten Haukrogh Jensen, enhetschef för CINEA, EU-myndigheten som handlägger CEF-ansökningar samt Henric Fuchs, projektledare för Botniska korridoren. Flera inlägg gjordes även av medlemmar av Botniska korridorens styrgrupp; Birgitta Sacrédeus (KD) Region Dalarna, Lars Öberg (S) Region Gävleborg, Jonas Andersson (S) Region Jämtland-Härjedalen och Nils-Olov Lindfors (C) Region Norrbotten.
Pat Cox inledde diskussionen med att peka på att nationell transportplanering ofta har haft gränsöverskridande förbindelser som en eftertanke, men att dessa stråk utgör det främsta fokuset i det transeuropeiska transportnätet, TEN-T. Vidare menade Cox att Rysslands anfallskrig i Ukraina oundvikligen visat på hur den gröna omställningen inte kan vänta och hur strategiskt viktigt mellersta och norra Sverige är för hela EU.
Catherine Trautmann byggde vidare på Coxs resonemang och menade att det nu finns en mycket större medvetenhet kring militär rörlighet kopplat till transportinfrastruktur. Vidare lyfte hon även vikten av en fungerande sjöfart och dess roll i den gröna omställningen. Vi måste se till att det finns anslutande stråk för hamnarna för att möjliggöra för sömlösa transporter, menade Trautmann.
Den gröna infrastrukturen behöver byggas ut – NU
Botniska korridorens regioner utgör numera en del av en geopolitisk hotspot, fastslog europaparlamentarikern Erik Bergkvist och pekade på den förnyade diskussionen om tillgången på råmaterial och grön energi. Den gröna infrastrukturen behöver byggas ut nu.
Europaparlamentarikern Jakop Dalunde var inne på samma spår:
– Ska vi kunna nå målen om ett utbyggt stomnät till 2030 och ett övergripande nät till 2050 behöver vi satsa mer, framför allt på järnväg, sa Jakop Dalunde (MP).
– Efter att ha spenderat en längre tid i den övre halvan av landet är det uppenbart för mig att det inte är stöd och hjälp som efterfrågas, utan att vi istället behöver offentliga investeringar i transport- och elinfrastrukturen för att matcha näringslivets satsningar. Nationella transportplaner tar inte tillräcklig hänsyn till medlemsstaternas åtaganden i TEN-T. Ska vi kunna nå målen om ett utbyggt stomnät till 2030 och ett övergripande nät till 2050 behöver vi satsa mer, framför allt på järnväg.
Jonas Andersson lyfte också fram vikten av att stärka tillgängligheten i alla EU:s regioner för att nå den fulla potentialen i TEN-T och dess viktiga roll i att få den inre marknaden att fungera. För att undvika vita fläckar på kartorna, bör TEN-T även omfatta viktiga logistiska knutpunkter med stora regionala upptagningsområden som urbana knutpunkter, menade han.
Det är en synpunkt som även Sverige framfört under sommarens förhandlingar med de andra medlemsstaterna. I EU-kommissionens förslag, som för nuvarande diskuteras av medlemsländerna i rådet och ledamöterna i Europaparlamentet, dras gränsen vid 100 000 invånare utan hänsyn till de geografiska förhållandena.
Vi behöver ett sammankopplat infrastrukturnätverk för både transport och energi i hela EU, menade Morten Haukrogh Jensen.
Samsyn kring nyttorna med Botniska korridoren
Morten Haukrogh Jensen lyfte också fram hur avgörande fungerande transportinfrastruktur är för hela EU:s tillgång till råmaterial. Vi behöver ett sammankopplat infrastrukturnätverk för både transport och energi i hela EU, i östlig, nordlig, sydlig och västlig riktning.
Regionerna i Botniska korridoren och EU är överens. Flaskhalsarna, de blinda fläckarna på kartan och kopplingar till hamnar och över nationsgränser måste stärkas för att det europeiska transportsystemet ska bli mer effektivt, konkurrenskraftigt och samtidigt bidra till att öka säkerheten.
Den tillträdande regeringen har en stor uppgift framför sig, inte minst att uppfylla Sveriges åtaganden om att bygga ut den Botniska korridoren till 2030. Uppgiften kan ses som svår, men inte övermäktig. Tvärtom är utbyggnaden av Norrbotniabanan redan igång, Nya Ostkustbanan är helt utredd och byggklar samt att kopplingar till och från hamnar i exempelvis Gävle, Luleå och Sundsvall pågår eller är på gång. Det som behövs är snarare en riktad kraftsamling för att påskynda och slutföra pågående och planerade projekt så fort som möjligt.
Erik Bergqvist (S), europaparlamentariker, Pat Cox, koordinator för stomnätskorridoren Skandinavien-Medelhavet och Catherine Trautmann, koordinator för stomnätskorridoren Nordsjön – Östersjön.
