EU arbetar för att det ska finnas fungerande gods- och passagerarflöden i hela Europa. Transportnätet består av tre olika delar.

• Stomnätskorridorer,
• Stomnät,
• Övergripande nät.

Korridorer är de stråk som har störst trafik. Korridorerna är de som prioriteras högst och får störst medfinansiering av EU. Därför är det viktigt att hela Botniska korridoren inkluderas.

Stomnätet kan sägas vara EU:s stambanor. De finns över hela Europa och tanken är att de ska binda samman medlemsländerna. Stomnätet måste uppfylla en rad krav senast år 2030.

För att uppfylla EU-kraven krävs att Sverige färdigställer Norrbotniabanan och Nya Ostkustbanan. Norrbotniabanan är en helt ny enkelspårig järnväg mellan Umeå och Luleå. Nya Ostkustbanan innebär att dagens enkelspår ersätts med dubbelspår på sträckan Gävle – Härnösand och vidare upp mot Västeraspby där Botniabanan tar vid.

Övergripande nätet binder samman stomnäten, genom att kompletterar stomnätet med järnväg, väg, hamnar, terminaler och flygplatser. Det övergripande nätet ska stå klart 2050.

Alla kraven finns i EU:s TEN-T förordningen och är juridiskt bindande för Sverige.2023 kommer EU-kommissionen att ha en kontrollstation. Syftet är att säkerställa att EU-länderna uppfyller kraven i förordningen.

TEN-T i norra Sverige

• I stomnätet ingår kustjärnvägen Gävle – Luleå samt sträckan Haparanda – Luleå.
• Kustjärnvägen Gävle – Luleå  hör till en av de mest centrala sträckorna i den svenska delen av stomnätskorridoren. Botniska Korridoren, sträckan Haparanda–Luleå, kommer att ingå i två av de nio korridorerna, Scandinavian Mediterranian Core Network Corridor och North Sea Baltic Core Network Corridor.
• E12 och E14, Mittbana, Stambanan genom övre Norrland och delar av Norra Stambanan i det övergripande nätet.

När TEN-T- förordningen revideras 2023 behöver även Västerbotniabanan (järnvägen mellan Umeå och Storuman), Bergslagsbanan och Dalabanan ingå i det övergripande nätet, tillsammans med terminaler och ett flertal av våra hamnar i norra Sverige som ännu inte ingår.

Botniska korridoren är en viktig del i det europeiska stomnätet. Efter krav från Sverige, Norge och Finland har EU:s stomnätskorridor förlängts och inkluderar nu hela Botniska korridoren.

Detta är viktigt av många skäl. Investeringar som ska genomföras i korridorerna har mycket lättare att få EU-finansiering än de som ”bara” ingår i stomnätet. EU:s medfinansiering kan uppgå till hela 30 procent, vilket för svensk del innebär mångmiljardbelopp.

Enligt TEN-T-förordningen är det kustjärnvägen som utgör stomnätet, därmed är sträckan mellan Gävle och Luleå markerad. Järnväg av hög kvalitet finns fram till Gävle, samt på Botniabanan mellan Kramfors och Umeå.

Sveriges längst flaskhals kallas oftast sträckan mellan Gävle och Härnösand och vidare upp mot Västeraspby där Botniabanan tar vid. Idag är det Sveriges längsta och hårdast belastade enkelspår, men också den tredje viktigaste snabbtågssträckan i Sverige och den sträcka med störst trafiktillväxt.

Nya Ostkustbanan innebär att dagens enkelspår ersätts med dubbelspår på sträckan Gävle – Västeraspby. Med ett dubbelspår skulle restiden mellan Umeå och Stockholm minska från dagens 6 timmar och 18 minuter, till 3 timmar och 50 minuter och kapaciteten fyrdubblas.

Den andra stora bristen utgörs av sträckan Umeå – Luleå, där det idag helt saknas kustjärnväg. 2018 påbörjades den första etappen av Norrbotniabanan som är en helt ny enkelspårig järnväg mellan Umeå och Luleå. I den nationella infrastrukturplanen ingår delfinansiering av sträckan Umeå – Skellefteå.

Både Nya Ostkustbanan och Norrbotniabanan byggs för 250 km/h samt att längre och tyngre tåg ska kunna trafikera. Möjlighet till EU-finansiering då sträckorna är utpekad som stomnät.