Europa

Tre delar bygger EU:s transportnät

EU arbetar för att det ska finnas fungerande gods- och passagerarflöden i hela Europa. Transportnätet består av tre olika delar.

  • Stomnätskorridorer,
  • Stomnät,
  • Övergripande nät.

Korridorer är de stråk som har störst trafik. Korridorerna är de som prioriteras högst och får störst medfinansiering av EU. Därför är det viktigt att hela Botniska korridoren inkluderas.

Stomnätet kan sägas vara EU:s stambanor. De finns över hela Europa och tanken är att de ska binda samman medlemsländerna. Stomnätet måste uppfylla en rad krav senast år 2030.

För att uppfylla EU-kraven krävs att Sverige färdigställer Norrbotniabanan och Nya Ostkustbanan. Norrbotniabanan är en helt ny enkelspårig järnväg mellan Umeå och Luleå. Nya Ostkustbanan innebär att dagens enkelspår ersätts med dubbelspår på sträckan Gävle – Härnösand och vidare upp mot Västeraspby där Botniabanan tar vid.

Övergripande nätet binder samman stomnäten, genom att kompletterar stomnätet med järnväg, väg, hamnar, terminaler och flygplatser. Det övergripande nätet ska stå klart 2050.

Alla kraven finns i EU:s TEN-T förordningen och är juridiskt bindande för Sverige.2023 kommer EU-kommissionen att ha en kontrollstation. Syftet är att säkerställa att EU-länderna uppfyller kraven i förordningen.

TEN-T i norra Sverige

  • I stomnätet ingår kustjärnvägen Gävle – Luleå samt sträckan Haparanda – Luleå.
  • Kustjärnvägen Gävle – Luleå  hör till en av de mest centrala sträckorna i den svenska delen av stomnätskorridoren. Botniska Korridoren, sträckan Haparanda–Luleå, kommer att ingå i två av de nio korridorerna, Scandinavian Mediterranian Core Network Corridor och North Sea Baltic Core Network Corridor.
  • E12 och E14, Mittbana, Stambanan genom övre Norrland och delar av Norra Stambanan i det övergripande nätet.

När TEN-T- förordningen revideras 2023 behöver även Västerbotniabanan (järnvägen mellan Umeå och Storuman), Bergslagsbanan och Dalabanan ingå i det övergripande nätet, tillsammans med terminaler och ett flertal av våra hamnar i norra Sverige som ännu inte ingår.

EU:s stomnät och övergripande nät i Sverige, Norge och Finland.

EU:s stomnät och övergripande nät i Sverige, Norge och Finland. Stomnätet som ska stå klart till 2030 är fetmarkerat. Inga terminaler finns utpekade norr om Hallsberg och Stockholm.

Förlängda stomnätskorridorer

Botniska korridoren är en viktig del i det europeiska stomnätet. Efter krav från Sverige, Norge och Finland har EU:s stomnätskorridor förlängts och inkluderar nu hela Botniska korridoren.

Detta är viktigt av många skäl. Investeringar som ska genomföras i korridorerna har mycket lättare att få EU-finansiering än de som ”bara” ingår i stomnätet. EU:s medfinansiering kan uppgå till hela 30 procent, vilket för svensk del innebär mångmiljardbelopp.

Rapport: Vilka krav finns för arbetet med Transeuropeiska nätverk?

Botniska korridoren är en del av EU:s stomnätverk som ska vara utbyggt till 2030. Vad innebär det att vara en del av EU:s gemensamma transportnätverk och vilka krav ställer det på Sverige?

Läs mer här

Stora investeringar krävs i norra Sverige

I nuvarande nationell plan finns satsningar både på dubbelspårsutbyggnad mellan Gävle och Härnösand (Nya Ostkustbanan) samt på helt ny enkelspårig järnväg mellan Umeå och Skellefteå (Norrbotniabanan). Enligt TEN-T-förordningen krävs att hela sträckan mellan Gävle och Luleå står klar 2030.

EU-kommissionen kommer att ha en kontrollstation 2023  för att följa upp medlemsländernas arbete för att uppfylla TEN-T förordningen. 2017 gav Riksrevisionsverket tydliga rekommendationer till både regeringen och Trafikverket vad som krävs för att Sverige ska uppfylla kraven.

Sveriges regering måste ta fram en plan för hur EU-kraven ska uppfyllas. Det kan exempelvis handla om att ge Trafikverket i uppdrag att inleda arbetet med de järnvägsplaner som behövs, samt att i nästa nationella transportplan inkludera de sträckor som saknas.

Fakta om EU:s stomnät – vad gäller? 

Läs mer om vad som gäller kring stomnätet!

  • TEN-T nätet definierades 2013 i en förordning 1315/2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet och om upphävande av beslut nr 661/2010/EU.
  • Förordningen indelar nätet i ett stomnät och ett övergripande nät.
  • Stomnätet ska vara utbyggt till 2030. Det övergripande nätet ska vara utbyggt till 2050.
  • För järnvägsnätet i norra Sverige innebär det att godssträckan Riksgränsen/Haparanda-Luleå-Söderhamn (längst kusten), samt Söderhamn-Bergslagsdiagonalen ingår i stomnätet. Sträckan Riksgränsen/Haparanda-Luleå-Stockholm, längst kusten, ingår i stomnätet för persontrafik.
  • För godsjärnvägen innebär detta krav på 100 km/h, STAX (största tillåtna axellast) 22,5 ton samt 740 meters tåglängd. Till detta ska läggas att sträckan ska ha ERTMS installerad samt leva upp till de tekniska kraven som gäller.
  • EU kommissionen ska senast den sista december 2023 göra en översyn över arbetet med TEN-T. Detta inkluderar en analys av hur utvecklingen av infrastruktur sker.
  • Det finns i förordningen undantag från kravet på att stomnätet ska vara klart till 2030 som i korthet innebär att ingående projekt måste leva upp till de nationella lagkraven samt att medlemslandet måste ha en ekonomisk situation som möjliggör en utbyggnad.
  • Oavsett vad Sveriges regering kan tänkas hävda är det svårt att slå fast att Sverige inte har de erforderliga ekonomiska musklerna för att färdigställa stomnätet till 2030. Än mindre då Sverige samtidigt planerar att investera hundratals miljarder kronor i ett höghastighetsjärnvägssystem som inte ingår i TEN-T.
  • Den svensk regeringen verkar inte planera för en revidering av nationell plan för Transportsystemet under denna mandatperiod. Om en revidering inte sker, kommer Sverige att möta Kommissionen med en nationell plan som varken innehåller en utbyggnad av Norrbotniabanans norra del eller några planer för många av etapperna på Oskustbanan och Ådalsbanan.
  • EU avser att utöka CEF (fonden för ett sammanlänkat Europa) till att omfatta Riksgränsen/Haparanda-Luleå-Umeå-Stockholm/Örebro-Malmö.
  • Detta innebär ökat politiskt tryck på åtgärder för att nå målen för TEN-T i norra Sverige.

Stomnätets största flaskhalsarna

Enligt TEN-T-förordningen är det kustjärnvägen som utgör stomnätet, därmed är sträckan mellan Gävle och Luleå markerad. Järnväg av hög kvalitet finns fram till Gävle, samt på Botniabanan mellan Kramfors och Umeå.

Sveriges längst flaskhals kallas oftast sträckan mellan Gävle och Härnösand och vidare upp mot Västeraspby där Botniabanan tar vid. Idag är det Sveriges längsta och hårdast belastade enkelspår, men också den tredje viktigaste snabbtågssträckan i Sverige och den sträcka med störst trafiktillväxt.

Nya Ostkustbanan innebär att dagens enkelspår ersätts med dubbelspår på sträckan Gävle – Västeraspby. Med ett dubbelspår skulle restiden mellan Umeå och Stockholm minska från dagens 6 timmar och 18 minuter, till 3 timmar och 50 minuter och kapaciteten fyrdubblas.

Den andra stora bristen utgörs av sträckan Umeå – Luleå, där det idag helt saknas kustjärnväg. 2018 påbörjades den första etappen av Norrbotniabanan som är en helt ny enkelspårig järnväg mellan Umeå och Luleå. I den nationella infrastrukturplanen ingår delfinansiering av sträckan Umeå – Skellefteå.

Både Nya Ostkustbanan och Norrbotniabanan byggs för 250 km/h samt att längre och tyngre tåg ska kunna trafikera. Möjlighet till EU-finansiering då sträckorna är utpekad som stomnät.

 

För klimatet och för svensk ekonomi

Läs om Botniska korridoren ur nationellt perspektiv.

Nyheter om investeringarna i norra och mellersta Sverige

Fullsatt på Botniska Korridorens riksdagsseminarium om medfinansiering från EU

| EU, Nationell plan | No Comments
EU kan medfinansiera infrastruktur med mellan 30-50 procent, under förutsättning att det handlar om utpekad infrastruktur inom EU:s transportnät. Sverige måste bli mycket bättre på att hämta hem medfinansiering för…

Snart avgörs hur mycket medfinansiering Sverige kan få långsiktigt från EU

| EU, Nationell plan, Norra och mellersta Sverige, Nyheter | No Comments
Det är inte bara i Sverige som transportpolitiken genomgår en förändring, i Bryssel pågår en parallell process. EU-kommissionen arbetar just nu på en uppdatering av EU:s förordning för det gemensamma…

Stora utmaningar att få ihop infrastrukturplaneringen

| 250 km/h, EU, Nationell plan, Norra och mellersta Sverige, Nyheter | No Comments
Idag presenterade Trafikverket förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2022-2033. Flera satsningar saknades precis en tydlighet om när satsningar ska vara färdiga utifrån de förhoppningar som Botniska korridoren hade inför…

Frukostmöte i riksdagen 16 december

| EU, Nationell plan, Nyheter | No Comments
Hur kan Sverige maxa sin medfinansiering från EU? Satsningar på utvecklad transportinfrastruktur är avgörande för att möta den snabba gröna omställning som sker i norr, med planerade investeringar från näringslivet på mer…