EU arbetar för att det ska finnas fungerande gods- och passagerarflöden i hela Europa. Transportnätet består av tre olika delar.
- Stomnätskorridorer,
- Stomnät,
- Övergripande nät.
Korridorer är de stråk som har störst trafik. Korridorerna är de som prioriteras högst och får störst medfinansiering av EU. Därför är det viktigt att hela Botniska korridoren inkluderas.
Stomnätet kan sägas vara EU:s stambanor. De finns över hela Europa och tanken är att de ska binda samman medlemsländerna. Stomnätet måste uppfylla en rad krav senast år 2030.
För att uppfylla EU-kraven krävs att Sverige färdigställer Norrbotniabanan och Nya Ostkustbanan. Norrbotniabanan är en helt ny enkelspårig järnväg mellan Umeå och Luleå. Nya Ostkustbanan innebär att dagens enkelspår ersätts med dubbelspår på sträckan Gävle – Härnösand och vidare upp mot Västeraspby där Botniabanan tar vid.
Övergripande nätet binder samman stomnäten, genom att kompletterar stomnätet med järnväg, väg, hamnar, terminaler och flygplatser. Det övergripande nätet ska stå klart 2050.
Alla kraven finns i EU:s TEN-T förordningen och är juridiskt bindande för Sverige.2023 kommer EU-kommissionen att ha en kontrollstation. Syftet är att säkerställa att EU-länderna uppfyller kraven i förordningen.
TEN-T i norra Sverige
- I stomnätet ingår kustjärnvägen Gävle – Luleå samt sträckan Haparanda – Luleå.
- Kustjärnvägen Gävle – Luleå hör till en av de mest centrala sträckorna i den svenska delen av stomnätskorridoren. Botniska Korridoren, sträckan Haparanda–Luleå, kommer att ingå i två av de nio korridorerna, Scandinavian Mediterranian Core Network Corridor och North Sea Baltic Core Network Corridor.
- E12 och E14, Mittbana, Stambanan genom övre Norrland och delar av Norra Stambanan i det övergripande nätet.
När TEN-T- förordningen revideras 2023 behöver även Västerbotniabanan (järnvägen mellan Umeå och Storuman), Bergslagsbanan och Dalabanan ingå i det övergripande nätet, tillsammans med terminaler och ett flertal av våra hamnar i norra Sverige som ännu inte ingår.