Vanliga frågor och svar

Den Botniska korridoren är de järnvägar som knyter samman norra och mellersta Sverige samt förbinder Sverige med norra Norge och Finland. Det är centrala banor för godstrafiken, men också för persontrafik.

Botniska korridoren sträcker sig från Haparanda och Riksgränsen till Stockholm och Hallsberg. Botniska korridoren är en del av det europeiska transportnätet TEN-T. De banor för godstrafiken som ingår i stomnätet för TEN-T är Malmbanan, Haparandabanan, Norrbotniabanan, Botniabanan, Nya Ostkustbanan (det vill säga Ostkustbanan och Ådalsbanan mellan Gävle och Kramfors), Kilaforsbanan och Norra stambanan söder om Kilafors samt Godsstråket genom Bergslagen. Stomnätet för persontrafiken följer hela Ostkustbanan ner till Stockholm.

Anslutande stråk som kompletterar stomnätet är Stambanan genom Övre Norrland, Norra Stambanan norr om Kilafors, Bergslagsbanan, Mittbanan, Tvärbanan Hällnäs–Storuman och Dalabanan. Till det kommer även Inlandsbanan som går parallellt med kustjärnvägen från Gällivare till Mora, via Östersund.

Norra Sverige står för en stor del av EU:s råvaruförsörjning och har många världsledande tillverkningsindustrier, ofta placerade längs med järnvägen. Den stora marknaden för dessa industrier ligger ofta långt ifrån där produktionen sker. Det ställer stora krav på transportsystemet och transporterna blir en avgörande del i hela produktionen. Eftersom det ofta rör sig om tunga transporter och långa avstånd är det bara järnväg och sjöfart som klarar kraven. Tillgången till kostnadseffektiva godstransporter av god kvalitet på järnväg är därför extra viktigt i norra Sverige. Men det räcker inte med att delar av järnvägen håller god kvalitet och hög kapacitet. Godset måste kunna gå den snabbaste vägen och med hög kapacitet hela sträckan, till exempelvis Göteborgs hamn.

Genom förbättringar av järnvägen kan restiderna mellan städerna i norra Sverige halveras, vilket skapar tillgänglighet till en större arbetsmarknad och ökar tillgången till kultur, utbildning och samhällsservice. Det är också avgörande för näringslivet i norra Sverige att persontrafiken blir bättre. Det kommer att vara svårt att rekrytera arbetskraft om inte pendeltrafiken fungerar.

För de längre resorna kommer bättre järnvägsförbindelser leda till att en miljon flygresor flyttas över till tåg. Det minskar klimatpåverkan samtidigt som det underlättar för affärsresenärer att jobba under resan.

De huvudsakliga flaskhalsarna i Botniska korridoren:

• Norrbotniabanan Umeå–Luleå: Idag saknas en kustjärnväg från Umeå till Luleå. För att skapa snabba och effektiva kommunikationer och för att skapa ett robust system behövs en kustnära järnväg på hela sträckan. En upprustad Stambanan genom övre Norrland räcker inte. Varken kapacitet, redundans eller restider förbättras tillräckligt och det till en kostnad som motsvarar kostnaden av en ny järnväg längs kusten. Den första delen mellan Umeå och Skellefteå byggstartades 2018.
• Dubbelspår på sträckan Gävle–Härnösand: Bristen på dubbelspår och den dåliga standarden på denna sträcka hämmar hela norra Sveriges tillväxt. Det leder också till problem för hela Sveriges utveckling. I dag finns det beslut om dubbelspår på en sträcka söder om Sundsvall och en sträcka norr om Gävle. Nuvarande bana är Sveriges hårdast belastade enkelspår, samtidigt som det är SJ:s tredje viktigaste sträcka och den där passagerarantalet ökar mest.
• Mötesspår för långa tåg på godsstråket genom Bergslagen och Bergslagsbanan: Det är två viktiga järnvägar för godstrafiken från norra Sverige till hamnen i Göteborg och till kontinenten över Skåne. De är enkelspåriga och med både bristande kapacitet och dålig förmåga att klara långa tåg.
• Mötesspår för långa tåg på Malmbanan: Malmbanan är den bana där det största trafikarbetet för godståg sker. Nästan en fjärdedel av all godstrafik i Sverige, mätt som tonkilometer, går på Malmbanan. Även om delar har rustats upp krävs det större kapacitetsförstärkningar för att klara den ökande produktionen.

Det kostar mellan 50 och 70 miljarder kronor att få en bra järnväg längst den Botniska korridoren. För denna summa halveras restiden mellan Luleå och Stockholm, från dagens 11 timmar till 5,5 timmar. Det möjliggör också effektiva godstransporter från norska och finska gränsen till Mellansverige. En bra järnväg leder dessutom till att upp till en miljon flygresenärer börjar ta tåget. Det är lika stor effekt som det som nya höghastighetsbanor mellan Stockholm och Göteborg och Stockholm–Malmö skulle ge. Men den satsningen kostar många hundra miljarder kronor.

Botniska korridoren är på god väg. Norrbotniabanan har redan börjat byggas och några etapper på Nya Ostkustbanan är på gång. Botniska korridoren kan stå färdig mellan 2030 och 2035. Det är minst 10–20 år innan nya höghastighetsjärnvägar kan vara på plats. Utbyggnaden ger en stor samhällsekonomisk nytta, då det blir möjligt att flytta över gods, halvera restiden och kraftigt förbättra transportekonomin när tågen kan lastas mer, bli längre och köras snabbare den kortaste vägen.

Den Botniska korridoren är ett av Norges viktigaste transportstråk som tar varor till och från norra Norge. Transporterna till och från norra Finland via Haparanda kommer också att få en allt större betydelse. Via den Botniska korridoren och de anslutande stråken sker en stor del av Sveriges export och blir därför viktig för hela EU. De varor som produceras i norra Sverige är betydelsefulla för hela Europa, och därför föreslår EU-kommissionen att Botniska korridoren ska ingå i de så kallade stomnätskorridorerna.

TEN-T (Trans European Network – Transport) är en bindande förordning för att skapa ett gemensamt transportnätverk som täcker hela EU och Sveriges grannländer. Syftet är att stärka EU:s konkurrenskraft och ge alla medborgare och verksamheter tillgång till EU:s inre marknad. Målet är att de centrala delarna av nätet, stomnätet, ska var färdigt till 2030. Det innebär att medlemsstaterna ska verka för att så kallade flaskhalsar, kvarstående länkar och befintlig järnväg ska åtgärdas till 2030. Samtidigt kan EU medfinansiera insatser för projekten på upp till 50 procent av kostnaden.

För norra Sverige innebär det bland annat att Nya Ostkustbanan, Norrbotniabanan och Godsstråket genom Bergslagen måste färdigställas och Malmbanan upprustas för 750 meter långa tåg.

TENT-T omfattar alla trafikslag; järnvägslinjer, vägar, inre vattenvägar, sjöfartsvägar, hamnar, flygplatser och järnvägsterminaler, så förutom att järnvägen måste upprustas så behöver vägar, terminaler och hamnar uppgraderas.

När TEN-T nätet får en gemensam standard minskar miljöpåverkan, förbättras energieffektiviteten och ökar säkerheten. Det slutliga målet är att stärka den sociala, ekonomiska och territoriella sammanhållningen i EU.

Läs mer om TEN-T här.

De sträckor som ingår i TEN-T ska klara ett antal tekniska krav, men för godstrafiken ställs också funktionella krav. Järnvägen ska klara:

• 740 meter långa tåg
• Godståg som går med 100 km/h
• Godståg med 25 tons axeltryck
• Signalsystemet ERTMS

För de sträckor som ingår i TEN-T:s stomnät är målet att kraven ska nås till 2030. För de sträckor som ingår i det så kallade övergripande nätet ska kraven nås till 2050.

För godstrafiken ingår Haparandabanan, Malmbanan, Norrbotniabanan, Botniabanan, delar av Ådalsbanan, Ostkustbanan till Söderhamn, Kilaforsbanan, Norra Stambanan mellan Kilafors och Storvik samt Bergslagsdiagonalen i TEN-T:s stomnät. För persontrafiken är det samma sträcka till Söderhamn. Därefter följer stomnätet Ostkustbanan ner till Stockholm.

Det så kallade övergripande TEN-T nätet innehåller Norra Stambanan, Stambanan genom övre Norrland och Mittbanan.

EU har prioriterat nio transportkorridorer i Europa som kallas TEN-T stomnätskorridorer. Scandinavian Mediterranean Corridor (ScanMed) är en av dessa. Korridoren sträcker sig från Finland i norr till Malta i söder. I samband med EU-kommissionens revidering av stomnätskorridorerna föreslog den svenska regeringen i mars 2018 att den Botniska korridoren ska bli en del av Scandinavian Mediterranean Corridor.

Läs mer om Scandinavian Meditteranean Corridor här.

Näringsdepartementets pressmeddelande

När Botniska korridoren blir en del av ScanMed korridoren kan Europa och Sveriges tillgång på råvaror säkras samtidigt som stora utvecklingsmöjligheter öppnas upp i norra Sverige, Finland och Norge.

Att regeringarna i Sverige, Finland och Norge har föreslagit att den Botniska korridoren ska ingå i korridoren visar korridorens betydelse för Norden och EU. Det speglar också ländernas nationella prioriteringar de kommande åren. Projekt som ingår i korridorerna har ökade möjligheter till medfinansiering från EU.

CEF står för Connecting Europe Facility (Fonden för ett sammanlänkat Europa) och är medel från EU. En del av dessa medel, CEF Transport, är öronmärkta för transportinfrastruktur. Främst satsas medlen på de sträckor som utgör det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) där Botniska korridoren ingår.

Läs mer om CEF här.