Onsdag 26 juni samarrangerade Botniska korridoren ett seminarium tillsammans med Norrbotniabanegruppen, North Sweden European Office och Nya Ostkustbanan – ett Almedalsseminarium som tillika var ett officiellt sidoevent till det informella transportministermötet i Göteborg som hålls 13–14 augusti i år. Eventet var mycket uppskattat och välbesökt med nästan 150 åhörare.
Det investeras mer än 1 800 miljarder kronor i samarbetet Botniska korridorens gemensamma geografi och behoven och bristerna i infrastrukturen är omfattande samtidigt som resurserna är begränsade. Det är därför avgörande för svensk konkurrenskraft, den industriella gröna omställningen samt för den regionala pendlingen och militär rörlighet att vi arbetar på nya sätt för att maximera resurserna, exempelvis genom alternativa finansierings- och genomförandelösningar.
Mer pengar till infrastrukturen men också mer infrastruktur för pengarna
Infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) underströk regeringens prioriteringar (konkurrenskraft, godstransporter, regional pendling och militär rörlighet) och tydliggjorde att underhållsskulden för den svenska järnvägen är omfattande och uppgår till 91 miljarder kronor. Samtidigt är investeringsbehoven omfattande. Ministern framhöll att en kombination av åtgärder är viktiga för att skapa förutsättningar för en konkurrenskraftig och robust svensk och europeisk järnväg. Utöver att höja budgeten för underhåll och investeringar är det viktigt att vidareutveckla arbetet med att söka europeisk medfinansiering samt undersöka möjligheterna till att säkra medel från NSIP (Nato Security Investment Programme). I tillägg möjliggör den låga svenska statsskulden att överväga lånefinansiering till utveckling av järnvägen. Den viktigaste åtgärden är dock att säkerställa att befintliga medel används på rätt sätt och att vi får ut högsta möjliga nyttor av de investeringar som görs, exempelvis genom utvecklad kostnadskontroll.
Rapport om hur utbyggnaden av den Botniska korridoren kan påskyndas genom alternativ finansiering och genomförande
Botniska korridoren har i samarbete med Sweco bedrivit ett omfattande utredningsarbete i bred samverkan och dialog för att beskriva en svensk målbild för utbyggnaden samt ett konkret förslag till hur det kan finansieras och genomföras så fort som möjligt för att skapa maximala nyttor för landets invånare, näringsliv, totalförsvaret samt EU och Nato. Rapporten, som förhandsvisades under seminariet, innehåller förslag om hur de fyra enskilt största bristerna i systemet kan utvecklas på bästa sätt. Med en mix av statliga anslag genom nationell transportplan 2026–2037, medfinansiering från EU, lånefinansiering, banavgifter med mera kan den Botniska korridoren finansieras och påskyndas.
Att bygga ut den Botniska korridoren skulle innebära att ytterligare drygt 114 miljarder kronor skjuts till. Det är väldigt mycket pengar, men det beror också på vad man jämför med. Med tanke på att det investeras mer än 1 800 miljarder kronor i landets sju nordligaste regioner kommer järnvägen och dess kopplingar till andra trafikslag genom hamnar och terminaler vara avgörande för den svenska konkurrenskraften, den industriella gröna omställningen och för totalförsvaret.
Här kan du ta del av den preliminära rapport som seminariet kretsade kring.
Panelen gav tummen upp till samarbetet Botniska korridorens arbete
Moderatorerna Lotta Rönström och Mats Ågebrant ledde en paneldiskussion med infrastrukturminister Andreas Carlson (KD), ordförande för riksdagens trafikutskott Ulrika Heie (C), Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana samt Byggföretagens vd Catharina Elmsäter-Svärd. På frågan om vad man tyckte om den rapport och det arbete som Sweco utför på Botniska korridorens uppdrag gav en enig panel tummen upp och välkomnade arbetet och initiativet.
Utan att gå in i detaljer eller att ta ställning till enskilda och specifika förslag menade ministern att det är positivt att samarbetet Botniska korridoren lyfter blicken och fokuserar på stråket och inte fastnar i enskilda etapper. Ulrika Heie menade också att det finns en stabil majoritet i trafikutskottet för att använda alternativa finansierings- och utförandemetoder och beskrev vår rapport som väldigt värdefull i det fortsatta arbetet.
Trafikverkets generaldirektör välkomnade också rapporten och arbetet, vilken han också beskrev som en hjälp och ett stöd för Trafikverkets fortsatta arbete. Catharina Elmsäter-Svärd betonade vikten av att tydligt beskriva vad som ska göras och när det ska vara färdigt, vilket detta arbete gör. En tydlig målbild gör det också lättare och mer attraktivt för branschen att planera, förbereda och genomföra större satsningar, som att bygga ut hela den Botniska korridoren skulle innebära, menade både Elmsäter-Svärd och Maiorana.
Både ministern och generaldirektören lyfte också initiativet Plattform Norr, som samarbetet varit en av initiativtagarna till i samband med Järnvägsforum Norr i Luleå 2023, som ett sätt att kraftsamla för att Sverige ska kunna söka om och beviljar mer europeisk medfinansiering och kanske även investeringsmedel från Nato.
Officiellt sidoevent och Almedalsdeklarationen
Panelsamtalet rundades av med att samarbetet Botniska korridorens ordförande Jonny Lundin (C) överlämnade ett ställningstagande till infrastrukturministern inför det informella transportministermötet i Göteborg som hålls 13–14 augusti i år, Almedalsdeklarationen.
I deklarationen lyfter samarbetet vikten av att se infrastrukturen ur ett europeiskt och nordiskt perspektiv samt att strategiskt viktiga stråk och systemperspektiv bör ges mer utrymme, vilket Lundin menade att seminariet och diskussionerna bidragit till.
Här kan du ta del av samarbetet Botniska korridorens Almedalsdeklaration i sin helhet.
Avslutande kommentarer: Botniska korridoren viktig för Sverige, Norden och EU
Seminariet sammanfattades av kommunstyrelsens ordförande i Luleå, Carina Sammeli (S) och regionrådet från Gävleborg och styrgruppsledamot i Botniska korridoren Alexander Hägg (M). Carina Sammeli påminde om varför det är så viktigt att vi bygger ut den Botniska korridoren och varför det inte bara är viktigt för oss själva utan även för hela Norden och för EU. Det handlar om de säkerhetspolitiska aspekterna som stärks av det förändrade geopolitiska läget och vårt Nato-inträde, för den svenska och europeiska konkurrenskraften som är beroende av våra produkter och råvaror samt för kompetensförsörjningen och att våra arbetsmarknadsregioner växer och blir större.
Alexander Hägg tillade att alternativa finansierings- och utförandelösningar kan vara bra för att kapa kostnader men också för att påskynda färdigställandet, i syfte att få ut de positiva effekterna som modern järnväg i norra och mellersta Sverige skapar för hela landet, EU och Nato.
