Investeringarna i norra och mellersta Sverige fortsätter i hög takt. Elproducenten Uniper har meddelat att de tillsammans med det sydafrikanska företaget Sasol vill bygga världens första produktionsanläggning för hållbart flygbränsle i Långsele i Sollefteå kommun. Förra veckan meddelade LKAB att man nu man satsar 700 miljoner kronor på markförberedande arbeten inför Hybrits demonstrationsanläggning i Malmberget. En av förklaringarna till de stora industriinvesteringarna är tillgången till grön el och den finns i norr visar ny statistik från Energimyndigheten.
Glädjen är stor i Sollefteå. Det planerade projektet heter Skyfuel H2 och ambitionen är att redan 2026 producera hållbart flygbränsle motsvarande tio procent av det svenska inrikesflygets årliga bränsleförbrukning. Anläggningen ska läggas i Långsele, drygt en mil väster om Sollefteå. Satsningen ska ge 100 arbetstillfällen och ytterligare 200 som en direkt följd av etableringen.
– Anläggningen kommer att bli den första i sitt slag. Inte bara i Västernorrland och inte bara i Sverige, utan faktiskt i hela världen, säger Johan Svenningsson, vd på Uniper Sverige till DN.
Bränslet tillverkas genom att kombinera förnybar vätgas med kol från biomassa. Elen som behövs för att tillverka vätgasen kommer från förnybara källor som vattenkraft och vindkraft, samtidigt som biomassan kommer från skogsbrukets restprodukter.
Grön el i norra Sverige
En av förklaringarna till de stora industriinvesteringarna är tillgången till grön el. 21 april 2022 presenterade Energimyndigheten sin årliga Vindkraftsstatistik som redovisar installerad effekt och elproduktion från vindkraft på regional nivå. Bilden är tydlig. Den billiga och hållbara vindkraftselen finns i norra Sverige.
- Piteå var den kommun som hade störst installerad effekt på 1 113 MW, vilket är nästan 9 procent av den totala effekten för Sverige.
- Örnsköldsvik var den kommun som installerade flest vindkraftverk under 2021 på totalt 328 MW.
- Bland länen är det Västernorrland som har störst elproduktion från vindkraft. De producerade 3 993 GWh vilket är 15 procent av Sveriges totala vindkraftsproduktion under 2021.
Enligt Uniper är just eltillgången en viktig faktor vid valet av Långsele.
– Det är i Långsele som vi har den rätta kombinationen. Vi har biomassan från skogen, vi har den fossilfria elen, vi har samarbetsandan och det finns en industrihistoria som är jätteviktig, säger Johan Svenningsson.
Framtidstro i norr
Om allt går enligt plan enligt den gjorda avsiktsförklaringen är tanken att anläggningen ska börja byggas år 2024 och att produktionen ska starta två år senare.
Johan Andersson (C), kommunalstyrelsens ordförande i Sollefteå
– Självförtroendet fullkomligt exploderar. Det finns en framtidstro i Sollefteå som vi inte har sett på flera decennier, säger kommunalrådet Johan Andersson (C).
Men även i Norrbotten kom det stora nyheter i veckan. LKAB meddelade att man nu satsar 700 miljoner kronor på markförberedande arbeten inför Hybrits demonstrationsanläggning i Malmberget. Bolaget räknar med att öka sin produktion med 20-30 procent.
– För att inte tappa tid i omställningen vill vi sätta i gång och frigöra mark för demoanläggningen och tillhörande byggnader. Målet är att starta produktionen 2026, säger Jan Moström, vd och koncernchef LKAB, i pressmeddelandet.
Storleken på demonstrationsanläggningen innebär att mark både måste frigöras och förberedas för att rymma den nya konstruktionen inne på området. Enligt pressmeddelandet behöver befintliga byggnader, vägar och infrastruktur flyttas innan anläggningsarbetena kan påbörjas.
I investeringsbeslutet ingår också frigörande av mark för kommande järnsvampverk. Där skriver gruvbolaget att den kapacitetsökning som man nu planerar för innebär motsvarande tre sådana anläggningar till i Gällivare inom loppet av bara några år efter att den första anläggningen har kommit på plats.
–Vår plan var ambitiös redan när vi lanserade vår nya strategi 2020, och vi har ju nyligen höjt nivån ännu mer. Vår omställning ska gå snabbare, hela Gällivareproduktionen ska till exempel vara koldioxidfri tidigt 2030-tal, och vi ska dessutom öka produktionen 2030 procent. Vi kommer att kapa globala utsläpp av koldioxid med 40-50 miljoner ton årligen, motsvarande hela Sveriges utsläpp av växthusgaser. Därför måste vi kavla upp ärmarna och sätta igång med arbete nu direkt, säger Jan Moström enligt tidningen Norrländska Socialdemokraten.
Matcha investeringarna med klimatsmart infrastruktur
Glenn Nordlund (S), regionstyrelsens ordförande i Västernorrland
– Det går knappt att beskriva den framtidstro som alla dessa investeringar genererar. Vi står mitt i en industriell omvandling, där fokus ligger på grön produktion. Vi står väl rustade, inte minst när det kommer till tillgång till viktiga råvaror och grön el. Det som riskerar att hämma utvecklingen är behovet av kompetensförsörjningen och brist på klimatsmart infrastruktur. Det är mot denna bakgrund som den Botniska korridoren – det vill säga Norrbotniabanan, Nya Ostkustbanan och Godsstråket genom Bergsslagen – måste prioriteras i den kommande nationella planen, säger Glenn Nordlund (S), ordförande för regionstyrelsen i Västernorrland och ordförande för Nya Ostkustbanan.
För att öka attraktiviteten och tillgänglighet krävs en fungerande järnväg. Dagens restider bygger barriärer. Med en ny kustjärnväg mellan Gävle och Luleå kommer helt nya förutsättningar att skapas, inte bara för passagerarna utan också för godstrafiken. När den Botniska korridoren står klar kommer företagens kostnader för godstransporter att halveras, vilket bidrar till att stärka Sveriges konkurrenskraft.
– Vi måste flytta fokus från kostnaderna för att bygga till kostnaden för att inte bygga. Näringslivet rekordinvesterar i den gröna omställningen. Näringslivet investerar 1 070 miljarder, kanske till och med mer. Att få en toppmodern järnväg hela vägen från Gävle upp till Luleå kostar i storleksordningen 60–70 miljarder, och då har jag inte räknat bort den medfinansiering som EU kan bidra med. Det viktigaste nu är att fokusera på att få hela stråket klart, för varje år som går utan fungerande järnväg är en stor kostnad både för vår gemensamma samhällsekonomi och för klimatet, avslutar Glenn Nordlund.
