”Företagen i norra Sverige, med LKAB och Northvolt i spetsen, står redo med investeringar för mer än 700 miljarder kronor. Men kvaliteten på järnvägen är bitvis usel. Nu kräver näringslivet krafttag för att förbättra infrastrukturen,” skriver Dagens Industri idag (201211) under rubriken ”Skriet från norr”.
Enorma investeringar ska göras i norr och här finns också de komponenter som är centrala i den hållbara omställning. Linda Nilsson, vd för Norrbottens handelskammare, beskriver i DI hur norra Sverige har skog, grön energi och mineraler och metaller som är avgörande för omställning – men som utan tillräckliga investeringar i infrastrukturen inte kan nå full potential.
Det näringslivet behöver är en fungerande järnväg längs hela Botniska korridoren. Norrbotniabanan behöver byggas längs hela sträckan mellan Luleå och Umeå, inte bara mellan Skellefteå och Umeå, som den nationella planen avser. Utöver det måste den snart hundra år gamla Ostkustbanan rustas upp. Dubbelspår skulle fyrdubbla kapaciteten på Ostkustbanan. Ingela Bendrot, vd för Nya Ostkustbanan, citeras i Dagens Industri:
”Det är fruktansvärt dålig kvalitet på järnvägen mellan Härnösand och Sundsvall. (…) På vissa sträckor är hastigheten nedsatt till 30 kilometer i timmen och järnvägen klarar inte av tunga och länga godståg.”
Järnvägen riskerar att bromsa industrin som kan utvecklas i norra Sverige – en industri som kan bära hela Sverige framåt.
Missa inte Botniska korridorens webbinarium ”Hur ser Sverige ut 2040?” på tisdag 15 december. Hur ser den framtida utvecklingen i Sverige ut? Vilka investeringar krävs för att Sverige ska fortsätta växa och samtidigt klara av klimatmålen? Vad kan driva utvecklingen framåt? Vad kan hämma utvecklingen?
Nya Ostkustbanan har i dagarna presenterat sitt remissyttrande över inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 2022–2033 och 2022–2037. Läs det här.
