Samarbetet Botniska korridoren, som representerar 72 procent av Sverige, har enats om ett kickstarts-program som gynnar välfärden, ekonomin och klimatomställningen. Det handlar om infrastrukturåtgärder som snabbt kan påbörjas och som underlättar en regionförstoring och därmed en robustare arbetsmarknad, minskar industrins transportkostnader samt förbättrar för en hållbar turism. Genom nya och förbättrade transportmöjligheter minskar också samhällets sårbarhet vid framtida kriser. Dessutom bidrar åtgärderna till ett klimatneutralt transportsystem.
Arbetslösheten ökar kraftigt i Sverige och ekonomin krymper. Detta som ett resultat av Covid -19 pandemin. Situationen innebär en stor påfrestning för många människor, men också för många företag, kommuner och regioner. Erfarenheten från tidigare kriser visar på vikten att snabbt minska arbetslösheten för att undvika en permanent högre arbetslöshet. Det är också viktigt att stabilisera ekonomin för företag, kommuner och regioner för att säkra välfärden framöver.
Ett medel för att få igång Sverige igen är en satsning på infrastruktur. Detta har både en kort och lång effekt. I det korta perspektivet kan åtgärder tidigareläggas och satsningen på olika trimningsåtgärder öka. Rätt genomfört leder detta både till jobb och sysselsättning under byggskedet och till en robustare arbetsmarknad. I det längre perspektivet kan strukturella åtgärder genomföras som leder till en ökad konkurrenskraft för svensk industri, en förbättrad arbetsmarknad, förbättrade förutsättningar för turism samt bidrar till omställningen till klimatneutrala transporter.
Åtgärder i det korta perspektivet som kan kickstarta Sverige
Denna analys är inriktad på åtgärder i det korta och långa perspektivet som kan kickstarta Sverige. I det korta perspektivet har vi identifierat åtgärder för cirka 20 miljarder kronor. Viktiga åtgärdskategorier är dubbel- och mötesspår, elektrifiering av järnvägssträckor, bangårdsåtgärder, mötesseparering av viktiga vägar, utbyggnad av hamninfrastrukturen samt förbifarter för ökad trafiksäkerhet och förbättringar för cykel och kollektivtrafik.
Paketet skulle bidra till stora förbättringar för stråken Kustjärnvägen Luleå–Gävle, Godstråket genom Bergslagen (inklusive åtgärder i Hallsberg och på Norra Stambanan), Malmbanan samt tvärbanorna (Mittbanan, Ådalsbanan och Tvärbanan). Till detta ingår åtgärder för Luleå hamn, BK4, mittfältsseparering samt förbifart Örnsköldsvik och Brunflo.
Fyra centrala åtgärder
I det långa perspektivet har vi identifierat fyra centrala åtgärder för järnvägssystemet och tre centrala åtgärder för vägnätet. Kuststråket behöver byggas ut genom att Norrbotniabanan slutförs samt att Ostkustbanan/Ådalsbanan rustas till en modern standard. Åtgärder behöver genomföras för att lyfta ett nationellt järnvägsnät till en 250 km/h standard. Det viktiga järnvägsnätet för godstrafiken (det så kallade TEN-T stomnätet) behöver anpassas efter de mål som EU fastlagt till 2030 samt järnvägsförbindelserna mellan Sverige och Norge (Sundsvall-Trondheim samt Malmbanan) behöver förbättras. För vägsystemet är det centralt att genomföra mittfältsepareringar för viktiga vägar samt en utbyggnad av BK 4 nätet. Detta för att bidra till en robust arbetsmarknad och stärka basindustrins konkurrenskraft.
Kan finansieras inom redan beslutat utrymme
Finansieringen av närtidssatsningen kan ske genom en temporär höjning av anslaget till Trafikverket samt genom en temporär höjning av Trafikverkets anslagskredit. Trafikverket har i dag en liten anslagskredit jämfört med för några år sedan (för järnvägsinvesteringar cirka 600 miljoner kronor, för väginvesteringar 100 miljoner kronor och för trimningsåtgärder 140 miljoner kronor). De försenade stora projekten som exempelvis Ostlänken bör också skapa utrymme för tidigareläggning de närmaste åren.
