Botniska korridorens yttrande över Trafikverkets inriktningsunderlag
April 2024
Botniska korridorens inspel till regeringens dialogmöten om att utveckla förutsättningarna för godstransporter
Januari 2024
Swecos nyttoanalys Godsstråket genom Bergslagen
Maj 2023
Botniska korridorens yttrande över remiss av kommissionens förslag till förordning om användning av järnvägsinfrastrukturkapacitet
Botniska korridorens reviderade position över EU:s pågående revidering av det transeuropeiska transportnätet (TEN-T)
Antagen av styrgruppen den 20 december 2022.
Botniska korridorens synpunkter inom pågående översyn av riktlinjer för transeuropeiska transportnät (TEN-T)
Synpunkter gällande TEN-T skickades till EU-kommissionen 22-03-31.
Presentation remissmöte nationell plan 10 februari
Presentation vid remissmöte med infrastrukturministern den 10 februari. Gemensamt regionerna Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Gävleborg, Dalarna och Örebro län i samverkan med Norrbotniabanan och Nya Ostkustbanan.
Regeringen måste prioritera om
Med anledning av Trafikverkets förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2022-2033. Gemensamt yttrande februari 2022 från regionerna Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Gävleborg, Dalarna och Örebro län i samverkan med Norrbotniabanan och Nya Ostkustbanan. Respektive aktör har även lämnar mer specifika yttranden.
Hur kan Sverige maxa sin medfinansiering från EU?
Presentation av Lotta Rönström från Nort Sweden Eurepean Office på Riksdagsseminariet ”Hur kan Sverige maxa sin medfinansiering från EU?” den 16 december.
Botniska korridoren minskar kostnaderna för långväga godstransporter
Analys av tre transportrutter
Analys av transportkostnaderna för tre sträckor: Eskilstuna-Luleå, Skellefteå-Wuppertal samt Älvsbyn-Falköping.
Medskick till Trafikverket inom uppdraget att analysera behovet av åtgärder i transportinfrastrukturen med anledning av större företagsetableringar och företagsexpansioner i Norrbottens och Västerbottens län
Vad är framtiden för en grön industri utan grön transportinfrastruktur?
Ett gemensamt medskick från handelskamrarna Norrbotten, Västerbotten, Mitt och Mellansvenska i samverkan med samarbetet Botniska korridoren med regionerna Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Gävleborg, Dalarna och Örebro län.
Botniska korridorens synpunkter inom översynen av förordningen för TEN-T
Inskickade synpunkter inom revideringen av förordningen om unionens riktlinjer för utvecklingen av det transeuropeiska transportnätet
Botniska korridorens gemensamma förslag och erbjudande
Remissvar på Trafikverkets inriktningsunderlag med Botniska korridorens gemensamma förslag och inspel till infrastruklturpropositionen och nästa nationella plan.
Ett järnvägsnät för 250 km/h för hela landet
Ett förslag till ny målbild för Sveriges järnväg med en potential att flytta 2,6 miljoner flygresenärer till tåget och inkludera 1,1 miljoner fler medborgare i arbetsmarknadsregioner med fler än 100 000 jobb, så kallade självförstärkande regioner.
Kickstarta Sverige!
Infrastrukturåtgärder i norra och mellersta Sverige som gynnar välfärden, ekonomin och klimatomställningen och som kan påbörjas och slutföras de närmsta åren för att Kickstarta Sverige.
Norra och mellersta Sveriges gemensamma inspel till Trafikverkets inriktningsplanering
Transportinfrastrukturens utveckling spelar en avgörande roll för omställningen av Sverige till det första fossilfria välfärdssamhället. Klimatfrågans ökade tyngd och utfästelsen att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland förpliktigar. Om detta ska uppnås måste rätt åtgärder sättas in i nästa nationella plan. Januariavtalet är tydligt – det ska ske fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige. För oss betyder det att nästa nationella plan fastställer en utbyggnadsplan för de största bristerna utmed Botniska korridoren för att nå TEN-T målen. Samt att även övriga prioriterade stråk får en utvecklingsplan och viktiga åtgärder genomförda.
Samarbetet Botniska korridoren, som representerar 72 procent av Sveriges yta och sju regioner, har enats om ett gemensamt inspel till Trafikverkets arbete med att ta fram ett inriktningsunderlag.
Remissvar Planutkast avseende den riksomfattande trafiksystemplanen för 2021–2032 i Finland
Stora möjligheter att fortsätta att konkurrera framgångsrikt på den internationella marknaden – om vi minskar avstånden. Samarbetet Botniska korridorens inspel.
Joint position for the development of the TEN-T
Public consultation on Regulation (EU) No 1315/2013 on Union guidelines for the development of the trans-European transport network – Joint position from the Bothnian Corridor Brussels Network.
Synpunkter i det offentliga samrådet om revideringen av TEN-T
Botniska korridorens synpunkter i det offentliga samrådet om förordningen (EU) nr 1315/2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätverket, TEN-T.
Position TEN-T
Botniska korridorens synpunkter i revideringen av förordningen (EU) nr 1315/2013 om Europeiska unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätverket, TEN-T.
Synpunkter i det offentliga samrådet om Infrastruktur för alternativa bränslen
Botniska korridorens synpunkter i revideringen av direktivet om infrastruktur för alternativa bränslen – Utsläppssnåla fordon: förbättringar av EU:s tank- och laddinfrastruktur.
250 km/h med blandad trafik
Sverige får en stor samhällsekonomisk nytta av att bygga ut ett sammanhängande nät för persontåg som kan köra 250 km/h. Botniska korridoren föreslås bli en av de nya stambanor som ska ingå. Huvudrapport från Trafikverkets utredning om 250 km/h som en del av underlagen till nästa nationella plan. Publicerad 2020-03-25.
Vilka krav finns för arbetet med transeuropeiska nätverk?
Den Botniska korridoren är en del av EU:s stomnätverk som ska vara utbyggt till 2030. Vad innebär det att vara en del av EU:s gemensamma transportnätverk och vilka krav ställer det på Sverige?
Lars Nilsson, Trogon Consulting AB, sammanfattar nuvarande krav med fokus på vad Sverige som del av överenskommelsen måste göra inför kontrollstationen 2023 då nuvarande förordning och medlemsstaternas efterlevnad följs upp.
Framtida resande med tåg och flyg
Genom en fortsatt utbyggnad av järnvägen i norr väntas en miljon flygresenärer flytta över till tåg. Det är i storleksordning med den förväntade överflyttningen som kan ske med de föreslagna nya stambanorna för höghastighetståg mellan Stockholm, Malmö och Göteborg. Detta enligt en rapport framtagen av ÅF Infraplan på uppdrag av samarbetet Botniska korridoren.
Europeiska mervärden med en nordlig förlängning av Scand-Med CNC
De stora exportindustrierna i norra Sverige transporterar dagligen timmer, stål, koppar och järnmalm längs den Botniska korridoren till södra Sverige och vidare ut i Europa. Därför är Botniska korridoren en logisk förlängning av ScanMed stomnätskorridor, enligt denna sammanställning genomförd av Gustav Malmqvist, Midek AB, på uppdrag av samarbetet Botniska korridoren.
Utveckling och åtgärdsbehov i det nationella transportsystemet
Satsningar i norra Sverige bidrar till att stärka funktionaliteten i hela transportsystemet och uppfyller kraven i överenskommelsen om EU:s stomnät för transporter (TEN-T Core Network), men detta ställer krav på förbättringar. Rapporten beskriver utvecklingen och hur transportsystemet bör utvecklas i norra Sverige, med fokus på järnvägen.
Regionförstoring i norr – lönsamt för hela landet
I norra Sverige ger satsningar på snabb persontågstrafik större, funktionella arbetsmarknader, vilket ger 11 000 fler sysselsatta och 40–50 miljarder kronor i skatteintäkter under en tjugoårsperiod. Detta enligt en beräkning framtagen av ÅF Infraplan på uppdrag av Norrtåg och Botniska korridoren.
Råvaror för Europa – en investering för framtiden
Den inre marknaden för varor i Europa är beroende av ett sammanhängande, flexibelt och effektivt logistik- och transportsystem. Botniska korridoren ger ett miljövänligt, flexibelt, effektivt och ekonomiskt fördelaktigt transportsystem i Europa.
Persontrafik med tåg Sverige–Finland
Samspelet i stråket Luleå–Haparanda–Uleåborg/Rovaniemi har hittills hämmats av att sträckan går över en riksgräns. Med förbättrade kopplingar med persontrafik över gränsen skulle arbets-, bostads- och utbildningsmarknaden förstoras för de 340 000 invånarna längs stråket.
Investering för näringsliv, samhälle och miljö
Målsättningen med den nationella godsstrategin är att öka kapaciteten på det primära godsjärnvägsnätet med 50 procent till 2025. Satsningen är en av de viktigaste långsiktiga investeringarna Sverige kan göra.