Kickstarta Sverige!

Infrastrukturåtgärder i norra och mellersta Sverige som gynnar välfärden, ekonomin och klimatomställningen och som kan påbörjas och slutföras de närmsta åren för att Kickstarta Sverige.

Joint position for the development of the TEN-T

Public consultation on Regulation (EU) No 1315/2013 on Union guidelines for the development of the trans-European transport network – Joint position from the Bothnian Corridor Brussels Network.

Synpunkter i det offentliga samrådet om revideringen av TEN-T

Botniska korridorens synpunkter i det offentliga samrådet om förordningen (EU) nr 1315/2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätverket, TEN-T.

Position TEN-T

Botniska korridorens synpunkter i revideringen av förordningen (EU) nr 1315/2013 om Europeiska unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätverket, TEN-T.

Synpunkter i det offentliga samrådet om Infrastruktur för alternativa bränslen

Botniska korridorens synpunkter i revideringen av direktivet om infrastruktur för alternativa bränslen – Utsläppssnåla fordon: förbättringar av EU:s tank- och laddinfrastruktur.

250 km/h med blandad trafik

Sverige får en stor samhällsekonomisk nytta av att bygga ut ett sammanhängande nät för persontåg som kan köra 250 km/h. Botniska korridoren föreslås bli en av de nya stambanor som ska ingå. Huvudrapport från Trafikverkets utredning om 250 km/h som en del av underlagen till nästa nationella plan. Publicerad 2020-03-25.

Vilka krav finns för arbetet med transeuropeiska nätverk?

Den Botniska korridoren är en del av EU:s stomnätverk som ska vara utbyggt till 2030. Vad innebär det att vara en del av EU:s gemensamma transportnätverk och vilka krav ställer det på Sverige?

Lars Nilsson, Trogon Consulting AB, sammanfattar nuvarande krav med fokus på vad Sverige som del av överenskommelsen måste göra inför kontrollstationen 2023 då nuvarande förordning och medlemsstaternas efterlevnad följs upp.

Framtida resande med tåg och flyg

Genom en fortsatt utbyggnad av järnvägen i norr väntas en miljon flygresenärer flytta över till tåg. Det är i storleksordning med den förväntade överflyttningen som kan ske med de föreslagna nya stambanorna för höghastighetståg mellan Stockholm, Malmö och Göteborg. Detta enligt en rapport framtagen av ÅF Infraplan på uppdrag av samarbetet Botniska korridoren.

Europeiska mervärden med en nordlig förlängning av Scand-Med CNC

De stora exportindustrierna i norra Sverige transporterar dagligen timmer, stål, koppar och järnmalm längs den Botniska korridoren till södra Sverige och vidare ut i Europa. Därför är Botniska korridoren en logisk förlängning av ScanMed stomnätskorridor, enligt denna sammanställning genomförd av Gustav Malmqvist, Midek AB, på uppdrag av samarbetet Botniska korridoren.

Utveckling och åtgärdsbehov i det nationella transportsystemet

Satsningar i norra Sverige bidrar till att stärka funktionaliteten i hela transportsystemet och uppfyller kraven i överenskommelsen om EU:s stomnät för transporter (TEN-T Core Network), men detta ställer krav på förbättringar. Rapporten beskriver utvecklingen och hur transportsystemet bör utvecklas i norra Sverige, med fokus på järnvägen.

Regionförstoring i norr – lönsamt för hela landet

I norra Sverige ger satsningar på snabb persontågstrafik större, funktionella arbetsmarknader, vilket ger 11 000 fler sysselsatta och 40–50 miljarder kronor i skatteintäkter under en tjugoårsperiod. Detta enligt en beräkning framtagen av ÅF Infraplan på uppdrag av Norrtåg och Botniska korridoren.

Råvaror för Europa – en investering för framtiden

Den inre marknaden för varor i Europa är beroende av ett sammanhängande, flexibelt och effektivt logistik- och transportsystem. Botniska korridoren ger ett miljövänligt, flexibelt, effektivt och ekonomiskt fördelaktigt transportsystem i Europa.

Persontrafik med tåg Sverige–Finland

Samspelet i stråket Luleå–Haparanda–Uleåborg/Rovaniemi har hittills hämmats av att sträckan går över en riksgräns. Med förbättrade kopplingar med persontrafik över gränsen skulle arbets-, bostads- och utbildningsmarknaden förstoras för de 340 000 invånarna längs stråket.

Investering för näringsliv, samhälle och miljö

Målsättningen med den nationella godsstrategin är att öka kapaciteten på det primära godsjärnvägsnätet med 50 procent till 2025. Satsningen är en av de viktigaste långsiktiga investeringarna Sverige kan göra.