Argumenten för snabba, funktionella järnvägstransporter i norra och mellersta Sverige – både i nord-sydlig och öst-västlig riktning – är många och välkända. I den här delen av landet satsas i närtid drygt 1 070 miljarder kronor i en grön, industriell revolution som saknar historiskt motstycke. Att dessa grönt framställda produkter också ska kunna transporteras på ett snabbt och miljövänligt sätt till andra delar av Sverige och världen, ses som en självklarhet både inom näringslivet och över politiska partigränser.
Möjligheten till arbetspendling, god kompetensförsörjning och förstorade arbetsmarknadsregioner är andra aspekter som talar för att järnvägsstråken i den Botniska korridoren prioriteras och tidigareläggs i nationella transportplaner. Bland annat dubbelspår och ett järnvägsnät som möjliggör långa och tunga godståg och hastigheter på 250 kilometer i timmen är självklara slutmål.
Men för att främja fred och garantera medborgarnas säkerhet är även en god militär rörlighet inom EU mycket högt prioriterat – inte minst inför ett presumtivt medlemskap i försvarsunionen NATO och med hänsyn till Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
EU:s argument för ökad militär rörlighet
Transporter av militär personal och materiel begränsas idag av fysiska, rättsliga och administrativa hinder. 2018 tog därför EU-kommissionen och EU:s utrikestjänst fram en handlingsplan för att underlätta militär rörlighet inom unionen.
I grunden handlar det bland annat om att bygga bort flaskhalsar inom transportinfrastrukturen, förstärka järnvägar och broar för att tåla högre och tyngre transportvolymer, samt harmonisera och digitalisera EU-länders nationella regelverk för till exempel skatter och tullregler, för att underlätta den militära rörligheten över nationsgränserna.
Med tanke på den försämrade säkerhetssituationen efter Rysslands anfallskrig, har handlingsplanen nyligen (11 november 2022) reviderats med nya åtgärder och en höjd ambitionsnivå, några exempel:
- Integrera nya tekniska krav för bränsleförsörjning i lagstiftningen, för att bättre stödja förflyttningar av militära styrkor med kort varsel och i stor skala.
- Åtgärder för att skydda transportinfrastruktur från cyberattacker och andra hybridhot.
- Förstärkt samarbete med NATO och viktiga strategiska partners, som Kanada, Norge och USA.
- Främja dialogen med regionala parter och utvidgningsländer, exempelvis Moldavien, Ukraina, och länderna på västra Balkan.
- Och, inte minst: fortsatt medfinansiering av transportprojekt med dubbla användningsområden (Dual Use) genom Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF).
Det finns miljarder anledningar för Sverige att fortsätta ansöka om medfinansiering till utbyggnaden av Botniska korridoren
Vad gäller det sistnämnda har EU-kommissionen öppnat upp för att medfinansiera delar av enskilda nationella transportinfrastrukturprojekt med ända upp till 85 procent, så länge projekten tillstyrkts av den nationella regeringen och att de allmänt upplevs som relevanta och mogna för genomförande.
Historiskt har Sverige haft bra utfall när det gäller medfinansiering från EU. Med mogna och relevanta projekt ökar chanserna för medfinansiering från EU. Sett till antalet ansökningar som Sverige har skickat in till EU-kommissionen har merparten berört just Botniska korridoren och i princip samtliga av dessa har godkänts. Med andra ord – projektets mogenhet, de konkreta utbyggnadsplanerna och det faktum att Botniska korridoren i sin helhet är en prioriterad stomnätskorridor i EU talar allt för fortsatt medfinansiering.
Om du vill läsa mer om vad militär rörlighet är kan du läsa mer här: EU har tagit fram en ny handlingsplan om militär rörlighet – North Sweden (öppnas i ny flik)
