Nationellt

Det finns en bred politisk enighet om att Botniska korridoren måste byggas ut. För klimatets skull och för en fortsatt stark svensk ekonomi. Klicka här för att läsa samarbetet Botniska korridorens gemensamma remissvar i sin helhet (ny flik)

Nationellt – bred politisk enighet om utbyggd järnväg i Norra Sverige

I januariöverenskommelsen 2019 framgår att ”Det ska ske fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige och planeringen för att bygga Norrbotniabanan i sin helhet ska intensifieras.” Det är ett viktigt politiskt ställningstagande. Redan i den befintliga nationella planen har flera centrala delar av järnvägssystemet i norra Sverige pekats ut som bristområden, viket innebär att Trafikverket ska intensifiera sina utredningsinsatser så att flera eller hela delar ska kunna tas med i nästa nationella plan.

Följande har pekats ut som bristområden:

• Narvik–Luleå, bristande kapacitet i järnvägssystemet
• Inlandsbanan – framtida funktion (överflyttning väg till järnväg samt omledning)
• Övre Norrland, Skellefteå/Bastuträsk–Boden/Luleå, bristande kapacitet i järnvägssystemet
• Nedre Norrland, bristande kapacitet i järnvägssystemet – återstående delsträckor med kapacitetsproblem och långa restider, som Ostkustbanan inklusive Ådalsbanan, Gävle–Härnösand
• Bergslagen–Oxelösund, kapacitets- och bärighetsbrister när det gäller malmtransporter

Sedan några år tillbaka pågår ett intensivt arbete inom Trafikverket för att ta fram beslutsunderlag för dubbelspårsutbyggnad på sträckan Gävle–Kramfors. Utredningsarbetet inriktas främst på sträckan Gävle–Sundsvall. Stora investeringar och planeringsarbeten pågår runt både Sundsvall och Gävle. Drygt 8 miljarder kronor finns avsatta i nuvarande plan (2020).

Även när det gäller Norrbotniabanan pågår ett intensivt arbete. Första etappen på Norrbotniabanan byggstartades 2018 och planering pågår för hela sträckan Umeå–Skellefteå. Även när det gäller Norrbotniabanan pågår ett intensivt arbete. Första etappen på Norrbotniabanan byggstartades 2018 och planering pågår för hela sträckan Umeå–Skellefteå.

EU:s kontrollstation 2023 – brådskande fråga för Sveriges regering

Det tar tid och kostar pengar att planera och bygga ny infrastruktur. Därför finns en tydlig process kring hur finansiering, planering och byggande av infrastruktur ska göras. Den nationella infrastrukturplanen löper över 12 år. Den nuvarande planen löper över åren 2018 – 2029 och innehåller runt 700 miljarder kronor. Dessa pengar ska räcka till mycket; byggande av nya vägar och järnvägar, underhåll av vårt stora väg- och järnvägsnät, forskning, trafiksäkerhet och mycket annat.

Regeringen föreslår hur mycket pengar som ska gå till den nationella transportplanen och därefter fattar riksdagen ett beslut. Sedan tar Trafikverket fram ett förslag om hur pengarna ska användas och efter en omfattande remissrunda fastställer sedan regeringen den nationella planen. Detta beslut gäller tills en ny plan beslutas. Nästa plan måste inkludera de åtgärder som krävs för att nå målen för infrastrukturen till 2030.

Ny plan på gång, för 2022-2033 (2037)

Just nu pågår arbetet med att ta fram nästa nationella plan, 2022-2033 eller 2022-2035. I april presenteras propositionen. Det blir viktigt att den inkluderar ett uppdrag att möta den snabba utveckling som sker i norra och mellersta Sverige, samt att nå kraven och målen i den europeiska överenskommelsen.

Stomnätet ska stå klart redan 2030. Hela sträckan Gävle–Luleå ingår. För att uppfylla EU-kraven krävs att Sverige färdigställer Norrbotniabanan och Nya Ostkustbanan. Norrbotniabanan är en helt ny järnväg mellan Umeå och Luleå, Nya Ostkustbanan innebär att dagens enkelspår ersätts med dubbelspår på sträckan Gävle–Härnösand, och vidare upp till Västeraspby, där Botniabanan tar vid. Genom att sträckan är utpekad som stomnät finns möjlighet till EU-finansiering.