Foto: Göran Nilsson, Bildvision
Intresset var stort för samarbetet Botniska korridorens seminarium i Almedalen. Lokalen var fylld till bristningsgränsen – många ville lyssna till Trafikverkets nye generaldirektör Roberto Maiorana, SJ:s VD Monica Lingegård och Christian Danielsson, chef för EU-kommissionens representation i Sverige. Deltagarna drog sig inte för att tala klarspråk. Nu är det hög tid att sluta snuttifiera, och satsa på viktiga stråk och noder.
Näringslivet investerar 1 070 miljarder kronor i nya gröna produktionsanläggningar, ny klimatvänlig teknologi och stärkt konkurrenskraft. Samtidigt går utbyggnaden av nödvändig järnvägsinfrastruktur i snigelfart. Hur är det möjligt? Den frågan ställde vi oss vid Botniska korridorens seminarium i Almedalen. Seminariet höll till på 2030-arenan, i närheten av den legendariska Almedals-scenen. Vi hade samlat de viktigaste tågaktörerna i ett samtal om vad som krävs för att den nationella planen ska matcha den gröna omställningen och stärka den svenska konkurrenskraften i ett skakigt Europa.
Hög tid att Sverige lever upp till sina åtaganden
Även om regeringen prioriterar järnvägen så kommer Sverige inte kunna infria överenskommelsen på EU-nivå gällande kraven på det europeiska järnvägsnätet om inte utbyggnadstakten intensifieras. Överenskommelsen innebär att den Botniska korridoren, kustjärnvägen mellan Gävle och Luleå, samt godsstråket genom Bergslagen, ska stå klar år 2030, vilket Christian Danielsson, Chef EU-kommissionens representation i Sverige, underströk vid seminariet: ”Alla medlemsstater, inklusive Sverige, måste leva upp till sina åtaganden som man har satt när det gäller stomnätet och det sker genom de nationella transportplanerna”.
Skarpt nej till Sveriges ”puttifnuttande”
Hur ska infrastrukturen finansieras? Budgeten för den nationella transportplanen är som vi vet begränsad och den har till mångt och mycket ätits upp av den höga inflationen. Därför är det viktigt att se på alla möjligheter till alternativ finansiering och där kan medfinansiering från EU spela en viktig roll.
”Sverige är inte världsbäst på att söka EU-medel” konstaterade Birgitta Sacrédeus, regionråd Dalarna och styrelseledamot i Botniska korridoren krasst. Men vi borde vara det. Ett sätt att öka chanserna till medfinansiering är att söka medel för längre stråk och på så vis visa på ett tydligt EU-mervärde av utbyggd infrastruktur.
”EU tänker i stråk och det är det vi också måste göra” slog Birgitta fast. ”Det finns all anledning för Sverige att titta noggrannare på hur de svenska investeringarna kan bli medfinansierade. Medfinansiering ställer krav, det måste vara en helhetsbild. Inget ”puttifnuttande” som Christian Danielsson uttryckte det.
EU har tydligt fokus på stråk, vilket uttrycks genom att de har fastställt stomnätskorridorer. I Sverige saknas ett sådant tydligt angreppssätt, vilket givetvis är olyckligt.
Roberto Maiorana, ny generaldirektör för Trafikverket, var angelägen om att skrida till verket och få genomföra den nationella planen nu. Han berättade om samverkan på europeisk nivå och planerna på att etablera en ny europeisk godskorridor som sträcker sig hela vägen upp till norra Sverige. ”Cirka 80 procent av den nationella transportplanen ägnas åt utvecklingsprojekt på järnväg och det är inget puttifnuttande.”
Det brådskar – investera nu!
Därefter lyftes blicken från själva rälsen till tågen och två tågoperatörer, SJ och Green Cargo fick ta plats på scenen. Monica Lingegård, VD SJ, underströk vikten av stora investeringar i järnväg de närmaste åren för att nå klimatmålen:
”Det finns inget mer energieffektivt sätt än att resa med tåg. SJ investerar 19 miljarder kronor i nya, fantastiska fordon. Men kommer vi kunna köra dem i de hastigheter vi vill? Staten måste investera i ny räls!”
Erica Kronhöffer, Hållbarhets- och kommunikationschef, Green Cargo, gav stöd till EU-kommissionens europeiska perspektiv:
”Det vi gör i Sverige är en europeisk angelägenhet. Man behöver ha ett stråkperspektiv som korridoren Skandinavien Medelhavet, från Narvik till Palermo. Fehmarn-Belt kommer att stå klar 2028 och här behöver den svenska infrastrukturen hänga med. Det krävs en ökad samplanering.”
”Tyvärr matchar inte den nationella transportplanen i sin helhet de behov som genereras av den gröna omställningen. Utbyggnadstakten måste öka, och fokus läggas på att bygga klart viktiga stråk så som den Botniska korridoren. Rysslands krig i Ukraina och dess följdverkningar pressar bland andra EU. Skyhöga energipriser och rekordhöga bränslepriser hotar stabiliteten i hela världen och EU är inget undantag. Behovet av energieffektivitet, inte minst inom transportsektorn, har aldrig varit större än nu. En stor fördel är att de investeringar som krävs i den Botniska korridoren har en hög planmognad, och det går därför att öka tempot i färdigställandet”, säger Henric Fuchs, projektledare Botniska korridoren.
Se hela seminariet här:
