Det är inte varje dag som infrastrukturminister Tomas Eneroth träffar sina företrädare, men i tisdags var det dags. Järnvägsforum Norra Sverige anordnade ett framtidsinriktat samtal mellan Eneroth och två av hans företrädare Ulrica Messing som var infrastrukturminister 2002–2006 och Catharina Elmsäter Svärd som hade posten 2010–2014.
I år fokuserade Järnvägsforum på Botniska Korridorens förslag till gemensam målbild för det svenska järnvägsnätet, där ett järnvägsnät för 250 km/h för hela Sverige är en central del. Ett sådant nät skulle omfatta Stockholm–Luleå; Stockholm–Oslo; Oslo–Göteborg och Göteborg–Malmö och skulle kunna stå klart redan 2035.
Tomas Eneroth inledde med att slå fast att regeringen nu gör historiskt stora investeringar i det svenska järnvägssystemet, och lyfte särskilt de investeringar som görs i norra Sverige. Ambitionen nu är att träffa så många regioner som möjligt och lyssna in hur de ser på behoven och utmaningarna. Eneroth berömde ännu en gång norra Sverige för att de inför förra planen visat så stor enighet.
– Det finns en bred samstämmighet över blockgränserna i att fullfölja investeringarna i Malmbanan, Norrbottniabanan och andra investeringar, för att inte tala om Ostkustbanan. Detta är en viktig politisk signal om att modernisera den svenska järnvägen och står inte i konflikt till elvägar och elektrifiering av andra transportslag, sade Eneroth.
Det handlar om att möta den stora efterfrågan som finns på bättre järnväg, både vad gäller gods och persontrafik. 2022 ska regeringen fatta beslut om en ny nationell plan för infrastrukturen. Den nya planen ska som bygga vidare på den nuvarande. Eneroth antydde att den nationella planen kan komma att förlängas med fyra år – från 12 till 16 år. Det skulle ge en bättre långsiktighet, konstaterade infrastrukturministern.
Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S).
Mattias Goldmann som ledde samtalet ville givetvis veta hur infrastrukturministrarna såg på förslaget om ett järnvägsnät för 250 km/h för hela Sverige.
– Jag gillar angreppssättet; att hitta en gemensam standard och att inse att vi har ett järnvägssystem som håller ihop. Att de investeringar som görs i södra Sverige hänger ihop med de som görs i norra Sverige, särskilt när fokus kommer behöva bli regionförstoring och korta pendlingsavstånd, svarade Tomas Eneroth.
Även Catharina Elmsäter-Svärd var inne på samma linje.
– Det jag framför allt gillar med förslaget om 250 km/h för hela Sverige är angreppssättet. Att man visar på vad förslaget betyder som helhet, vad det finns för nyttor och vad det finns för tidsperspektiv – när det kan stå färdigt Jag förstår behovet och våra företag längtar efter att få sätta igång att bygga, svarade Catharina Elmsäter-Svärd som numera är vd för Sveriges Byggföretag.
– Jag tycker också att det är väldigt bra att vända lite på perspektivet. Hur stora behov vi än ser finns inte möjlighet att prioritera allt. Då måste vi ställa oss frågan vad som är rimligt, vad behöver vi göra, vad kan vi få för de pengarna, sade Ulrica Messing. Hon menade att det var viktigt att se till hur stora nyttor de olika förslagen ger. Hur många människor berörs av 250 km/h-förslaget? Hur påverkas kapaciteten och restiderna? Hon menade också att tidsaspekten är en viktig parameter, när banorna kan stå klara.
Ulrica Messing deltog i samtalet via Zoom.
Elvy Söderström, som är ordförande i Botniska Korridoren, underströk att Botniska korridoren utgått från Trafikverkets utredning och funnit att det ligger väldigt mycket i den. En styrka är att man snabbt kan binda samman hela Sverige. Redan inom 10-15 år kan man få en modern och snabb järnväg hela vägen från Stockholm till Luleå, långt före de planerade höghastighetsbanorna kan stå klara.
Se hela Webbinariet här.
Se bilderna som visades här. (Vi har även lagt till några ytterligare grafer som visar fördelarna med ett järnvägsnät för 250 km/h för hela landet.)
Läs PM:et som beskriver Botniska Korridorens förslag här.
