Vad ingår i den Botniska korridoren?
Till största delen består Botniska korridoren av ett mycket långt enkelspår längs hela Norrlandskusten – den primära godstransportleden från Haparanda i norr till Örebro–Hallsberg och Arlanda–Stockholm i söder.
Den består på svensk sida av:
- Godsstråket genom Bergslagen
- Nya Ostkustbanan (dubbelspår Gävle–Härnösand)
- Botniabanan/Ådalsbanan
- Norrbotniabanan (helt nytt enkelspår)
- Haparandabanan
- Norra stambanan
- Stambanan genom övre Norrland
De anslutande stråken är:
- Bergslagsbanan/Väster om Vänern
- Mittstråket Sundsvall–Trondheim
- E12-stråket Vasa–Mo i Rana
- Malmbanan Narvik–Luleå
Här kan du läsa mer om alla de olika järnvägsbanor som finns inom BK-samarbetets geografi
Vad kan förbättras?
Bristerna i järnvägssystemet är på sina håll mycket stora. På kuststräckan Umeå–Luleå finns idag ingen järnväg, utan tågen måste ta en lång omväg in i inlandet.
På kustjärnvägen söder om Botniabanan, det vill säga från Västeraspby norr om Kramfors ner till Gävle, finns stora problem. Sträckan är SJ:s tredje viktigaste sträcka och den som har störst trafiktillväxt i hela landet. Men i nuläget finns inte plats för fler tåg, spåren är fulla. Kvaliteten är så dålig att godstågen måste ha dispens för att trafikera spåren, trots att hamnarna och de största industrierna ligger längs kusten.
Men det är inte bara kustjärnvägen som lider av brister. På de anslutande banorna som binder samman Sverige och Norge kan vi med mindre insatser skapa funktionella stråk som är avgörande för att fler ska välja tåget, för både gods- och persontransporter.
Vad kostar det att bygga?
För mellan 50 och 70 miljarder kronor kan restiderna halveras från dagens 11 timmar till 5,5 timmar på sträckan Luleå–Stockholm. Då skulle Botniska korridoren bli en helt ny stambana.
Tack vare Botniska korridoren skulle minst en miljon flygresenärer som åker mellan Umeå/Luleå/Östersund/Sundsvall och Stockholm istället ta tåget. SJ menar att siffran är betydligt högre – en miljon flygresenärer skulle flytta över när dubbelspåret mellan Gävle och Härnösand står klart!
Överflyttningen från flyg till tåg motsvarar den överflyttning som uppstår när de nya stambanorna Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö står klara. Ännu har inga beslut fattats om att bygga höghastighetsbanor, men diskussioner pågår. De skulle enligt Trafikverket kosta 230 miljarder kronor och stå klara tidigast 2045. Många menar att de kostar betydligt mer och att en mer realistisk tidsplan är att de är klara först 2060.
När det gäller Botniska korridoren är vi på god väg. Norrbotniabanan byggstartades 2018 och på Nya Ostkustbanan pågår stora investeringar i dubbelspår både runt Sundsvall och Gävle. Därmed pågår arbetet med att bygga bort de största flaskhalsarna. Hela systemet kan vara färdigbyggt mellan 2030 och 2035, cirka 10-20 år innan nya stambanor kan vara på plats.
Utbyggnaden har en stor samhällsekonomisk nytta då den gör det möjligt att flytta över stora mängder gods och dessutom halverar restiderna. Botniska korridoren ger kraftigt förbättrad transportekonomi när tåg kan lastas mer, bli längre och köras snabbare den kortaste vägen.