Vad är Botniska korridoren?

Botniska korridoren är en viktig del av det europeiska stomnätet och knyter samman Europa. Den utgör Sveriges enda järnvägskoppling till Finland, samt är via Mittbanan och Malmbanan en av EU:s viktigaste kopplingar till Norge och Arktis.

I söder ansluter den Botniska korridoren norra och mellersta Sverige med Göteborgs hamn och internationell trafik via det viktiga järnvägsnavet i Hallsberg och Godsstråket väster om Vänern.

Botniska korridoren stärker EU:s konkurrenskraft

EU arbetar för att det ska finnas fungerande gods- och passagerarflöden i hela Europa. EU-kommissionen, medlemsstaterna och vårt grannland Norge har tillsammans pekat ut ett gemensamt transportnät. Transportnätet, som kallas TEN-T, är avgörande för att stärka EU:s konkurrenskraft och göra det möjligt för alla medborgare och företag att ta del av den inre marknaden.

Transportnätet ska erbjuda snabba och konkurrenskraftiga transporter på järnväg genom hela Europa. För att uppnå detta har Sverige förbundit sig att till 2030 bygga bort kvarvarande flaskhalsar i stomnätet där den Botniska korridoren ingår. Från och med sommaren 2021 är den Botniska korridoren en del av EU:s stomnätskorridorer.

Vad ingår i den Botniska korridoren?

Till största delen består Botniska korridoren av ett mycket långt enkelspår längs hela Norrlandskusten – den primära godstransportleden från Haparanda i norr till Örebro­–Hallsberg och Arlanda–Stockholm i söder.

Den består på svensk sida av:

  • Godsstråket genom Bergslagen
  • Nya Ostkustbanan (dubbelspår Gävle–Härnösand)
  • Botniabanan/Ådalsbanan
  • Norrbotniabanan (helt nytt enkelspår)
  • Haparandabanan
  • Norra stambanan
  • Stambanan genom övre Norrland

De anslutande stråken är:

  • Bergslagsbanan/Väster om Vänern
  • Mittstråket Sundsvall–Trondheim
  • E12-stråket Vasa–Mo i Rana
  • Malmbanan Narvik–Luleå

Här kan du läsa mer om alla de olika järnvägsbanor som finns inom BK-samarbetets geografi

Vad kan förbättras?

Bristerna i järnvägssystemet är på sina håll mycket stora. På kuststräckan Umeå–Luleå finns idag ingen järnväg, utan tågen måste ta en lång omväg in i inlandet.

På kustjärnvägen söder om Botniabanan, det vill säga från Västeraspby norr om Kramfors ner till Gävle, finns stora problem. Sträckan är SJ:s tredje viktigaste sträcka och den som har störst trafiktillväxt i hela landet. Men i nuläget finns inte plats för fler tåg, spåren är fulla. Kvaliteten är så dålig att godstågen måste ha dispens för att trafikera spåren, trots att hamnarna och de största industrierna ligger längs kusten.

Men det är inte bara kustjärnvägen som lider av brister. På de anslutande banorna som binder samman Sverige och Norge kan vi med mindre insatser skapa funktionella stråk som är avgörande för att fler ska välja tåget, för både gods- och persontransporter.

Vad kostar det att bygga?

För mellan 50 och 70 miljarder kronor kan restiderna halveras från dagens 11 timmar till 5,5 timmar på sträckan Luleå–Stockholm. Då skulle Botniska korridoren bli en helt ny stambana.

Tack vare Botniska korridoren skulle minst en miljon flygresenärer som åker mellan Umeå/Luleå/Östersund/Sundsvall och Stockholm istället ta tåget. SJ menar att siffran är betydligt högre – en miljon flygresenärer skulle flytta över när dubbelspåret mellan Gävle och Härnösand står klart!

Överflyttningen från flyg till tåg motsvarar den överflyttning som uppstår när de nya stambanorna Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö står klara. Ännu har inga beslut fattats om att bygga höghastighetsbanor, men diskussioner pågår. De skulle enligt Trafikverket kosta 230 miljarder kronor och stå klara tidigast 2045. Många menar att de kostar betydligt mer och att en mer realistisk tidsplan är att de är klara först 2060.

När det gäller Botniska korridoren är vi på god väg. Norrbotniabanan byggstartades 2018 och på Nya Ostkustbanan pågår stora investeringar i dubbelspår både runt Sundsvall och Gävle. Därmed pågår arbetet med att bygga bort de största flaskhalsarna. Hela systemet kan vara färdigbyggt mellan 2030 och 2035, cirka 10-20 år innan nya stambanor kan vara på plats.

Utbyggnaden har en stor samhällsekonomisk nytta då den gör det möjligt att flytta över stora mängder gods och dessutom halverar restiderna. Botniska korridoren ger kraftigt förbättrad transportekonomi när tåg kan lastas mer, bli längre och köras snabbare den kortaste vägen.

Varför Botniska korridoren?

Botniska korridoren förenar norra och södra Europa

Med bättre fungerande infrastruktur ökar EU:s konkurrenskraft och alla, oavsett var du befinner dig, kan ta del av EU:s inre marknad och utvecklas.

Botniska korridoren – export och import på klimatsmart järnväg

500 miljarder i investeringar i ny industri och ny teknik, 90 procent av EU:s produktion av järnmalm, världsledande produkter och besöksnäring. Detta är avgörande delar för både Sveriges och EU:s välfärd, men fungerande transporter med hög kapacitet är nödvändigt för att nå de stora marknaderna, via våra hamnar eller direkt till övriga delar av EU via det gemensamma transportnätet, TEN-T.

Botniska korridoren gör Sverige större

Vi är världsledande i innovationer, produkter, kultur och idrott, men vi är samtidigt ett avlångt land med stora avstånd och färre människor. Vi är därför beroende av att hela Sverige fortsätter att utvecklas tillsammans och att vi kan transportera människor och gods klimatsmart och snabbt i hela landet. Med den Botniska korridoren utbyggd halveras avstånden så att Sverige kan bli större än våra storstadsområden.

Botniska korridoren halverar restiderna

När Botniska korridoren är utbyggd kommer restiderna att halveras. En resa som idag tar åtta timmar tar då fyra! Det gör att du kan pendla till ett jobb på en annan ort, men också till vänner, kultur- och fritidsaktiviteter. Idag görs 1 800 000 flygresor från Stockholm till och från Umeå/Östersund/Sundsvall. Beräkningar visar att 1 000 000 av dessa skulle göras med tåg istället när restiderna halverats. Därför är Botniska korridoren en av de viktigaste och mest effektiva klimatåtgärderna just nu.

Vilka står bakom arbetet med den Botniska korridoren?

Samarbetet Botniska korridoren är ett gemensamt arbete mellan sju regioner (Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland, Dalarna, Gävleborg och Örebro) som tillsammans utgör två tredjedelar av Sveriges yta. Samarbetets syfte är att stärka transportinfrastrukturen och förbättra förbindelserna mellan norra Sverige och övriga Europa, samt att knyta samman norra Skandinavien, genom att ta fram ett gemensamt förslag till hur infrastrukturen kan byggas ut.

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

Nollutsläpp 2030

Idag finns en bred politisk enighet om att minska klimatutsläppen. En av de viktigaste åtgärderna är att satsa på järnvägen. Att underlätta för gods och människor att välja tåget istället för bil, lastbil och flyg. Järnvägen har i stort sett inga klimatutsläpp. Investeringar i Botniska korridoren är därför en av de viktigaste åtgärderna för att Sverige ska kunna uppfylla sina klimatpolitiska mål.

Godstrafik för Europa

Tillgången på malm och skog är viktig för att Europa ska fungera. Den europeiska industrin behöver råvarorna från norra Skandinavien. Det handlar om jobb, tillväxt och välfärd. Därför har EU prioriterat Botniska korridoren i sitt mest strategiska transportnät. De stora godsvolymerna kommer att flöda via klimatsmart järnväg, hela vägen mellan norra Sverige och kontinenten. 

Tillväxt i hela landet

Sverige är ett av de största länderna i Europa. Det skapar möjligheter, både för industri och turistnäring. Idag är basindustrin – skog och malm – grunden för vårt välstånd, samtidigt som den växande turismen ökar tillväxten i hela Sverige. Nya företag växer fram, nya turistmål utvecklas. Både kust och inland lockar. Kustjärnvägen och tvärstråken får Sverige att växa!

Pendling för alla

1 500 000 människor bor i norra Sverige, de flesta vid kusten. På sträckan från Gävle i söder till Luleå i norr bor 750 000 av dessa. Städerna ligger som ett pärlband längs järnvägen, med stort befolkningsunderlag och perfekt pendlingsavstånd. Med halverade restider kommer fler och fler att ställa bilen.  Tvärbanorna bygger stråken till och från inlandet och underlättar pendling.

Våra ägare

client
client
client
client
client
client
client