Att snabbt kunna förflytta militära styrkor och förband har varit en icke-fråga i Sverige i decennier. Men med ett förestående NATO-medlemskap, nya direktiv från EU-kommissionen och inte minst på grund av Rysslands anfallskrig i Ukraina har frågan om militär mobilitet – eller rörlighet – i högsta grad aktualiserats.
– Med dagens infrastruktur skulle det ta tio till tolv dagar att göra en truppförflyttning från söder till norr om behovet uppstår att skydda östra flanken mot nordkalotten. Då handlar det ändå om en ganska begränsad truppförflyttning av 10 000 soldater, 3 000 fordon och 5 000 containrar och det säger sig självt att det inte är hållbart, säger överstelöjtnant Peter Rönnlund, chef för Försvarsmaktens transportenhet och föredragshållare vid seminariet.
Särskilt har färdigställandet av Botniska korridoren, med sitt strategiska geografiska läge, hamnat i blickfånget. Därför var det naturligt att Botniska korridoren den 7 december, i samarbete med försvarsutskottets ledamöter Jörgen Berglund (M) och Helén Pettersson (S), anordnade ett riksdagsseminarium om just militär mobilitet. Lotta Rönström, Senior Adviser in European Affairs, North Sweden European Office, modererade mötet.
– Vi vet att EU kan medfinansiera dessa investeringar. Vi vet också att EU nu fokuserar mycket kraftfullt på frågor som rör den militära rörligheten. Det räcker ju med att titta på en karta för att förstå varför investeringar i den Botniska korridoren är strategiskt viktiga för EU, men också för oss i Sverige. Botniska korridoren utgör ryggraden i norra Europas infrastruktur, inte minst genom de starka kopplingarna till Norge och Finland via Botniska korridorens anslutande stråk i öst-västlig riktning, säger riksdagsledamoten Jörgen Berglund (M).
Förutom Peter Rönnlund var även Siamak Jalali från EU-kommissionen och Mathias Persson, rådgivare till Trafikverkets generaldirektör, föredragshållare under seminariet. Det var även Botniska korridorens styrgruppsledamot Åsa Ågren Wikström (M), som betonade vikten av att samla viktiga aktörer från politiken, Försvarsmakten och civilsamhället vid samma bord för att diskutera frågan om ökade behov av militär rörlighet i norra Europa.
– Ja, det ser jag som det största mervärdet av det här riksdagsseminariet och jag hoppas att staten har lyhördheten att prioritera finansieringen av Botniska korridoren och på så sätt möjliggöra för ytterligare medfinansiering från EU. När världsläget förändras, så måste de politiska prioriteringarna göra detsamma, menar Åsa Ågren Wikström och tillägger att en förbättrad militär rörlighet även har andra dimensioner:
– Det gäller inte minst de öst-västliga transporterna. Vårt samarbete med Finland har förstärkts och likaså våra relationer och kontakter med Norge.
Ingen anledning att vänta med investeringarna
Enligt EU:s och Sveriges överenskommelse ska den Botniska korridoren, det vill säga Norrbotniabanan, Nya Ostkustbanan och godsstråket genom Bergslagen stå klar senast 2030. Att det inte finns någon som helst anledning att vänta med nödvändiga investeringar i projektet var också en samstämmig slutsats från de dryga 30 deltagarna vid riksdagsseminariet. Inte minst med tanke på att dessa investeringar skulle skapa nödvändiga förutsättningar både för civilsamhället och den militära rörligheten, särskilt i norra och mellersta Sverige.
– Hela projektet får en rejäl skjuts framåt tack vare försvarsmaktens behov, och jag ser att förutsättningarna nu kommer att öka för att försvarsvarsmaktens närvaro förstärks i vår del av landet, säger kommunstyrelsens ordförande i Umeå, Hans Lindberg (S).
Även hans motsvarighet i Örnsköldsvik, Anna-Britta Åkerlind (C) är inne på samma spår.
– Jag ser kraven på en förbättrad militär rörlighet som ytterligare ett av flera goda skäl för hur viktig Botniska korridoren är för mellersta och Norra Sverige och för landet som helhet. Militär rörlighet förutsätter ju också att alla trafikslag är väl fungerande, och det borde i förlängningen även innebära att föreslagna nedläggningar av flygplatser i Örnsköldsvik och i vårt område blir omöjliga att genomföra.
För Miljöpartiets ledamot i försvarsutskottet Emma Beringer är ”Botniska korridoren ett mycket viktigt strategiskt objekt, både militärt och för civilsamhället”. Bland annat fanns både Nya Ostkustbanan och Norrbotniabanan med i deras skuggbudget även innan frågan om militär rörlighet blev högaktuell.
– Nu handlar det om den politiska viljan att prioritera hela utbyggnaden, och jag tror och hoppas att även den nya regeringen har den ambitionen. Både riksdagsseminariet och kraven på en förbättrad militär rörlighet ger ytterligare perspektiv på hur angeläget det är att koppla ihop olika behov av en förbättrad infrastruktur och det förbättrar möjligheterna att skyndsamt färdigställa Botniska korridoren, menar hon.
Även godstransporterna kommer att gynnas av ett den inverkan som en förstärkt militär rörlighet har på färdigställandet av Botniska korridoren, anser Åsa Tysklind som är kanslichef för nationella Godstransportrådet på Trafikverket.
– Det finns ett starkt tryck i beredskapsfrågor just nu och kravet på en förbättrad militär rörlighet innebär också att möjligheterna för att EU ska medfinansiera utbyggnaden ökar. Det är viktigt att inte vara allt för beroende av Öresundsbron och transportlederna i södra Sverige, inte minst för godstransporterna.
Detta var en första ”teaser” och det är viktigt att redan nu boka in den 31 mars i kalendern, då vi ses i Luleå!
Botniska korridorens projektledare Henric Fuchs betonar att Ostkustbanan är en flaskhals norr om Gävle och att det ännu inte finns en norrbotniabana samt att godsstråket genom Bergslagen måste rustas upp och byggas ut. Vidare menar Henric att man i och med dagens seminarium har fått ytterligare starka argument för att hela sträckningen ska kunna bli klar i hyfsad närtid.
– EU:s stomnätskorridor, och i förlängningen de anslutande stråken och övergripande nätet, överensstämmer helt med det (nät) som krävs för att stärka våra behov av militär rörlighet. Vi har nu ett helt nytt läge i Sverige, Europa och världen. Det är hög tid att påskynda investeringarna i den Botniska korridoren, eftersom det är motiverat av både civila och militära skäl.
– Ja, nu är frågan i högsta grad aktuell, fyller försvarsutskottets Helén Petterson i.
– Jag hoppas att den nationella politiken prioriterar Botniska korridoren och tar chansen till en medfinansiering från EU. Det är bråttom och det har det varit länge för civilsamhället! Jag ser riksdagsseminariet som en liten men viktig teaser på att vi måste gå djupare i den här frågan, både inom politiken och andra delar av samhället, avslutar hon.
Startskottet har avfyrats – redan 31 mars kommer frågan om militär rörlighet och färdigställandet av Botniska korridoren belysas ännu mer på djupet när Järnvägsforum Norr går av stapeln i Luleå.
Text: Mats Ågebrant
Foto: Anna Rut Fridholm