Category

Nyheter

Regional dialog med Trafikverket: ”Det är nästan svårt att greppa hur stort det är. Men redan nu finns planer på att investera 1 000 miljarder norr om Gävle”

By Nationell plan, Nyheter No Comments

Under maj och juni har Trafikverket som del av förberedelser inför uppdrag från regeringen om att ta fram förslag för nationell plan för transportinfrastruktur 2022-2033 arrangerat sex regionala dialoger och en nationell dialog med kommuner, regioner, näringsliv och branschorganisationer.

Den 4 och 9 juni presenterade Elvy Söderström (S) ordförande för samarbetet Botniska korridoren tillsammans med projektledare Joakim Berg  de gemensamma storregionala prioriteringarna för Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Gävleborg, Dalarna och Örebro län inom ramen för samarbetet.

I presentationen pekades på såväl det som Ursula von der Leyen, ordförande för Europeiska kommissionen, den 16 mars kommenterade vid ett tal den 16 mars ”Speaking about the future of industry: just look north, for example to Sweden.” som finansminister Magdalena Andersson (S) i en intervju med i Dagens Industri den 20 maj om framtidens arbetsliv och satte ord på det som sker och är den stora utmaningen kopplad till infrastrukturplaneringen ”Det är nästan svårt att greppa hur stort det är. Men redan nu finns planer på att investera 1 000 miljarder norr om Gävle”.

Botniska korridorens presentation som pdf

Botniska korridorens prioriteringar

Både dessa två starka uttalanden går i linje med budskapet från Botniska korridoren där prioriteringarna är att det behövs en ny målbild för Sveriges järnväg. En järnväg för 250 km/h och med stärkta anslutande och gränsöverskridande tvärstråk för gods och persontrafik. I enlighet med Januariavtalet skall en fortsatt utbyggnad av järnvägen i norr ske. De viktigaste åtgärderna är just nu: 

  • att EUs stomnätskorridor, delen Botniska korridoren, med Norrbotniabanan, Nya Ostkustbanan och Godsstråket genom Bergslagen, färdigställs,
  • att viktiga åtgärder och brister i de anslutande stråken till Botniska korridoren får plats i kommande planperiod; hastighetshöjande och kapacitetsförstärkande åtgärder på Malmbanan, längs Mittstråket för att nå 4 timmar Östersund-Stockholm, och på Bergslags- och Dalabanan samt elektrifiering Hällnäs-Lycksele,

Därutöver behöver övriga delar av vår infrastruktur utvecklas. Därför föreslår vi:

  • att det sker en fortsatt satsning i nationell plan på mötesseparering
    längs det funktionellt prioriterade vägnätet och att förbifart Brunflo och Örnsköldsvik genomförs.
  • att staten tar ett större ansvar för att säkerställa drift, utveckling och finansiering av våra hamnar och terminaler i hela Sverige.
  • att länsplanerna roll som verktyg i den regionala utvecklingen stärks, genom utökad ram och ny beräkningsgrund.

Vänsterpartiet vill se Botniska Korridoren klar senast 2030

By Nyheter No Comments

Vänsterpartiet prioriterar både det befintliga järnvägsnätet och att bygga nya banor. De kräver också att järnvägen ska byggas ut snabbare. Det framgår i den motion som Vänsterpartiets lämnat in med anledning av det kommande infrastrukturbeslutet i riksdagen. De kräver också en satsning på nya stambanor för höghastighetståg. Partiet anser att detta ska finansieras med lån. På så sätt skulle 71 miljarder kronor frigöras ur regeringens föreslagna budget för statlig infrastruktur under perioden 2022–2033, pengar som kan läggas på andra järnvägsinvesteringar.

Jens Holm, Vänsterpartiets talesperson för klimatpolitik och ordförande i riksdagens trafikutskott. Foto: Sveriges riksdag

– Vi anser att regeringens infrastrukturproposition är en missad möjlighet att bli den hållbara återstart som Sverige behöver. Vi vill både bygga nya stambanor för höghastighetståg samt färdigställa alla järnvägsobjekt som finns i den nuvarande nationella infrastrukturplanen. Vi vill dessutom bygga färdigt projekten snabbare än regeringen och samarbetspartierna vill, samt att vi lägger till ett antal för oss mycket prioriterade järnvägsbyggen, säger Jens Holm Vänsterpartiets talesperson för klimatpolitik och ordförande i riksdagens trafikutskott.

Parallellt med höghastighetsbanorna finns enligt Vänsterpartiet flera andra viktiga järnvägsbyggen som kommer att spela en viktig roll i den hållbara återstarten av svensk ekonomi. Flera av dessa byggen finns med i nuvarande infrastrukturplan, men problemet är att nästan alla saknar full finansiering och det kan därför ta lång tid innan de blir färdiga.

– Vänsterpartiet föreslår att alla järnvägsprojekt som finns i nuvarande plan ska färdigställas. Vi vill ha en snabbare byggtakt och vill även lägga till flera viktiga järnvägsobjekt. Genom att vi finansierar höghastighetsbanorna med lånade medel och utesluter ett antal vägbyggen samt totalt sett utökar den ekonomiska ramen avsevärt har vi råd att bygga mer järnväg och snabbare. Några exempel på järnvägsinvesteringarna som vi vill prioritera: Vi vill färdigställa Norrbotniabanan senast 2030. Vi vill bygga färdigt dubbelspåret från Gävle till Härnösand, den så kallade Nya Ostkustbanan också senast 2030. Detta skulle ge oss snabb och bekväm järnvägsförbindelse längs med hela Norrlandskusten, säger Jens Holm.

Med en färdig modern järnväg längs hela Norrlandskusten skulle resan från Umeå till Stockholm göras under fyra timmar och från Sundsvall på lite dryga två timmar. Restiden mellan Umeå och Luleå skulle halveras och hamna under två timmar. Det ger helt nya pendlingsmöjligheter mellan de norrländska städerna, vilket skulle betyda mycket för den pågående nyindustrialiseringen som pågår i den norra halvan av Sverige. Northvolt och Hybrit är blickfånget, men de är bara toppen på ett isberg. Det handlar om att bygga klimatsmarta och kapacitetstarka järnvägsförbindelser, både för gods och passagerare. Flyg, bilism och lastbilstransporter skulle därmed minska till förmån för klimatsmarta tågtransporter, säger Jens Holm avslutningsvis.

Här finns möjlighet att läsa hela motionen. 

Moderaterna ställer sig bakom Botniska Korridorens krav på järnväg för 250 km/h i hela landet

By Nyheter No Comments

För att säkra tillväxten i hela landet och samtidigt bidra till minskade utsläpp behöver Sverige en välfungerande och modern järnväg som klarar av snabbare, tyngre och längre tåg som kan transportera människor och gods på ett effektivt sätt.

 

Moderaterna säger nu ja till att bygga ny järnväg, men nej till att bygga nya separata stambanor för höghastighetståg. Partiet vill se en långsiktig ambitionen att kunna köra tåg på de stora stråken genom Sverige i 250 km/h. Visionen 250 km/h inkluderar pendling och gods genom hela Sverige vilket enligt partiet är klokt utifrån både ekonomi och hållbarhet.

Maria Stockhaus, Moderaternas trafikpolitiska talesperson Foto: Sveriges riksdag

– Vi vill istället prioritera underhåll, godsflöden samt att bygga bort flaskhalsar vid de stora pendlingsstråken. Då säkerställer vi att hela Sverige har en fungerande infrastruktur, säger Maria Stockhaus, Moderaternas trafikpolitiska talesperson.

I Moderaternas motion till riksdagen poängteras den långsiktiga ambitionen för Sveriges järnvägsinfrastruktur. Partiet vill stärka befintlig järnväg genom att fokusera på underhåll. De vill säkerställa flödet för gods och resande i hela Sverige genom att bygga bort flaskhalsar. De vill också se till att påbörjade infrastrukturinvesteringar byggs klara i sin helhet. Moderaterna vill att tåg med hastighet av 250 km/h ska kunna köra på de stora stråken genom landet. Enligt Trafikverket finns det god potential att uppnå denna hastighet i stora delar av järnvägsnätet mellan Malmö och Skellefteå och den beräknade samhällsnyttan är hög. Trafikverkets analys bygger dock på att beräkna sådant som redan finns i plan och sedan tillföra ytterligare några miljarder för att uppnå 250 km på fler sträckor. Ytterligare medel kommer att behöva tillföras för att skapa sammanhängande stråk för 250 km/h.

Investeringen kommer enligt Moderaterna att kosta 40 miljarder varav 20 av dessa är nybyggnation. Övriga 20 miljarder är investeringar i befintlig järnväg som sannolikt måste göras nästkommande planperiod för att säkerställa förutsättning för pendling och ett ökat krav på godstransporter. Moderaterna satsar 13 miljarder mer på drift och underhåll av järnvägen än regeringen. De vill fullfölja satsningarna på järnväg som anses viktiga och lönsamma, exempelvis Ostlänken och Västra stambanan. De vill också satsa på sträckan Oslo – Stockholm och på så sätt stärka både kapaciteten, tillgängligheten och stimulera tillväxt och jobb.

– Byggandet av nya stambanor för höghastighetståg beräknas kosta minst 300 miljarder kronor. Byggandet kommer att kräva enorma mängder byggmaterial och genererar stora mängder koldioxid. Först runt år 2050 skulle de kunna bli klimatneutrala. Byggandet av de nya stambanorna riskerar att bygga upp en klimatskuld de närmaste decennierna. Samtidigt så håller alla trafikslag på att ställa om i en takt där de med största sannolikhet är klimatneutrala innan år 2050. Det innebär att höghastighetståg riskerar att skada klimatet i en omfattning som aldrig kommer att kunna hämtas igen givet den snabba utveckling som sker mot fossilfritt, säger Maria Stockhaus avslutningsvis.

 

Här finns möjlighet att läsa hela motionen.

Kristdemokraterna backar upp Botniska korridoren

By Nyheter No Comments

Inom kort inleder riksdagen behandlingen av infrastrukturpropositionen. Oppositionspartierna har haft ett par veckor på sig att ge sina synpunkter och lägga fram sitt eget förslag. Kristdemokraterna fokuserar på fungerande järnväg i hela landet och säger nej till höghastighetsbanorna. 

Kristdemokraterna tar också upp den viktiga frågan om godstransporterna. Ett av deras viktigaste krav är att etablera ett fungerande godsstråk genom Sverige. Partiet skriver att ”Svensk politik för järnvägen har länge präglats av att man bygger enskilda sträckor utan att bygga färdigt själva stråken vilket gör att vi inte får ut full samhällsnytta ut av gjorda investeringar. Under senare år har det skett förbättringar i delar av Norrland samt runt Stockholm, men för att gods skall kunna gå med tåg hela vägen ifrån Norrland ner till Göteborgs hamn och senare när den dansk-tyska förbindelsen Fehmarn bält är färdigbyggde hela vägen till Tyskland och övriga Europa behövs NorrbotniabananOstkustbanan, Alingsås-Göteborg att alla bli klara i kombination med en skyndsam utredning av Europaspåret med koppling till Danmark.”

Magnus Jacobsson,

Magnus Jacobsson, trafikpolitisk talesperson för KD och förste vice ordförande i Trafikutskottet.
Foto: Kristdemokraterna

–Vi ser den snabba och starka utveckling som sker i den norra halvan av Sverige. Det är viktigt att staten nu matchar upp näringslivets rekordinvesteringar med konkurrenskraftiga och klimatvänliga transporter. Det är därför vi föreslår en mycket tydlig satsning på järnvägen. Genom att få starka godsstråk hela vägen från Luleå via Umeå och Sundsvall och vidare ned mot Göteborgs Hamn alternativt till kontinenten via Skåne kommer  godstrafiken på järnväg få en väsentligt stärkt konkurrenskraft i förhållandet till vägtransporterna. Något som skapar en sund konkurrens på transportsidan och gynnar svensk industri. I nuläget är dessutom godstransporter på räls det mest klimatvänliga färdmedlet för gods, säger Magnus Jacobsson trafikpolitisk talesperson för KD och förste vice ordförande i Trafikutskottet.

Kristdemokraternas järnvägspolitik har en tydlig inriktning mot att bygga ut ett fungerande järnvägsnät i hela Sverige. Enligt beslut vid Kristdemokraternas riksting  ska partiet ”verka för en fortsatt upprustning av befintliga järnvägar, samt utbyggnad av nya sträckor som behövs för att öka kapaciteten och funktionaliteten i det svenska järnvägsnätet. I beslutet står också  ”att KD ställer sig negativa till Sverigeförhandlingens förslag om nya banor för höghastighetståg”.

– Vi vill utveckla den svenska järnvägen så att den kan spela större roll för mobilitet, miljö och tillväxt utan att fastna i ett projekt som partiet uppfattar som dyrt och med otillräcklig samhällsnytta i förhållande till kostnaden. I stället för att ensidigt fokusera på orimligt dyra höghastighetsbanor har vi valt att se till de behov som finns. De behov som vi vill lyfta fram handlar dels om godstransporterna som beräknas öka med 50 procent under de kommande decennierna, dels pendlingen som också väntas öka. Inget av dessa problem kommer att lösas genom att satsa hundratals miljarder på nya höghastighetsbanor. Istället krävs investeringar i godsstråk och i förbättrad kollektivtrafik.  Vi har bland satsat 55 miljarder på Länsramarna, vilket är 6 miljarder mer än regeringens satsning, säger Magnus Jacobsson.

KD har i flera sammanhang efterlyst breda samtal om framtidens järnvägssystem istället för ensidiga samtal om höghastighetsbanor. Förra året skrev Jakob Forssmed ekonomisk politisk talesperson för KD tillsammans med Magnus Jacobsson i SvD ”Vi deltar gärna i sådana breda samtal om, planering och finansiering av förbättrad järnvägsinfrastruktur och förbättrad kapacitet för gods- och persontrafik i hela Sverige, för växande arbetsmarknadsregioner och också mellan de nordiska länderna.”

– Dagens järnvägsinfrastruktur lider av brister i underhåll samt kapacitet. Trots dessa problem ökar resandet med tåg vilket är glädjande. Det är dock inte möjligt att fortsätta med denna positiva utveckling om vi inte lyckas med att rusta upp banorna samt bygga ut infrastrukturen och vi nu hoppas få till stånd en sådan diskussion i Trafikutskottet under våren, avslutar Magnus Jacobsson.

Regional dialog med EU:s samordnare för stomnätskorridoren Skandinavien-Medelhavet

By EU, Nyheter No Comments

Den 5 maj arrangerades en regional dialog mellan Pat Cox, samordnaren för EU:s stomnätskorridor Skandinavien-Medelhavet, och regionerna längs med korridoren i mellersta och norra Sverige, samt berörda regioner i Finland och Norge. Botniska korridoren representerades vid mötet av Åsa Ågren Wikström som berättade om den positiva utveckling i norr, där investeringar över 1000 miljarder planeras inom ramen för den gröna omställningen, och om behoven som finns kring förbättrad och utbyggd infrastruktur för att möta den utvecklingen.

För att bilda sig en bättre bild av projekten och stråken längs med EU:s stomnätskorridor Skandinavien-Medelhavet (ScanMed) kallade Pat Cox, samordnare för ScanMed, till en regional dialog den 5 maj med ”Bothnian Gulf”, det vill säga regionerna från Stockholm och norrut samt regioner längs med korridoren i Finland och Norge. North Sweden samordnade presentationer och inspel från de svenska regionerna som representerades av Botniska korridoren och Mälardalsrådet vid mötet.
Mötet inleddes med att Trafikverket berättade om det arbete som sker längs med den norra delen av stomnätskorridoren inom ramen för nuvarande nationell infrastrukturplan. Den nyligen presenterade infrastrukturpropositionen berördes även där fokus låg på utökad budget för perioden 2022–2033 som föreslås bli totalt 876 miljarder kronor.

Åsa Ågren Wikström, vice ordförande för den Regionala utvecklingsnämnden i Västerbotten, representerade Botniska korridoren vid mötet och lade tonvikten i presentationen på de stora satsningar som sker inom BK:s geografi kopplade till den gröna omställningen. Hon berättade att näringslivet planerar investeringar på över 1000 miljarder kronor och betonade att detta måste mötas upp med en utvecklad infrastruktur.– Med en investering på 60 miljarder kronor kan staten möta näringslivets satsningar på mer än 1 000 miljarder kronor” konstaterade Åsa Ågren Wikström.

Henric Fuchs, infrastrukturstrateg i Region Västernorrland, berättade om de nya handelsmönster som skapats de senaste 30 åren, med ett skifte mot kraftigt ökade transporter mot Östeuropa och Asien, vilket ger Norra Sverige en mer gynnsam position nu än tidigare.

Under diskussionen efteråt lyftes vikten av infrastrukturinvesteringar inom ramen för EU:s återhämtningsfond, Recovery and Resilience Facility (RRF), samt möjligheten att göra samhällsekonomiska kalkyler på större projekt i stället för små sträckor.

Pat Cox tyckte att det vara mycket intressant med de perspektiv som Botniska korridoren lyfte i sin presentation, särskilt potentialen med kortare transporttider för godståg och snabbare förbindelser för persontåg. Han betonade särskilt vikten av att ta hänsyn till det förändrade mönster för godstransporter som presenterats och bekräftade behovet av att åtgärda flaskhalsar i systemet och så kallade missing links (saknade länkar). Under diskussionen tipsade Pat Cox de svenska och finska regeringarna att se på andra projekt längs med korridoren såsom Brenner/Base-tunneln där Österrike och Italien samverkat och tagit fram en gemensam samhällsekonomisk kalkyl för hela det gränsöverskridande projektet. Avslutningsvis betonades vikten av att den nationella nivån i planeringen tar ett tydligt avstamp för att uppfylla åtagande inför målåret 2030 med en väl utbyggd infrastruktur.

Vid mötet diskuterades även pågående samverkan mellan Sverige och Finland för att lösa gränshinder vid Haparanda/Torneå.

För mer information, se Botniska korridorens PowerPoint-presentation.

Artikeln skriven av gästförfattare Lotta Rönström

Första mötet i Kiruna när Sverige tar över ordförandeskapet i EU

By EU, Norra Sverige, Nyheter No Comments

Det svenska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd träder i kraft den 1 januari och löper fram till 30 juni, 2023, i samband med det bjuds EU-kommissionen in till Kiruna i mitten av januari.

 

Joakim Berg
Foto Patrick Trägårdh

– Det är fantastiskt och samtidigt logiskt. Det är en tydlig markering från regeringens sida att det är här det händer. Med över 1 000 miljarder i investeringar i framtidens industri måste såklart ett svenskt ordförandeskap inledas i norr. Det ger oss en unik möjlighet att visa upp den drivkraft och potential som finns här, säger Joakim Berg, Botniska Korridoren.

 

Ursula von der Leyen, ordf. i EU-kommissionen

Av tradition bjuds EU-kommissionen in till ordförandelandet i början av ett ordförandeskap för möte med regeringen och samtal om de aktuella frågorna som är på EU:s dagordning. Detaljerna kring vilka frågor Sverige tänker fokusera är ännu inte klart men tidigare har Sverige drivit på för den sociala pelaren och omställningen till en hållbar och klimatsmart industri i EU. Sverige står även långt fram när det gäller den gränsa omställningen av energisektorn, något som säkert kommer att bli aktuellt i och med att ordförandeskapet börjar i Kiruna.

 

– Både frågor om kompetensförsörjning, konkurrenskraft och nästa generations samhälle är högaktuella i norra och mellersta Sverige. Inte bara för det stora behovet vi har av kompetensförsörjning utan även för att vi har många lösningar här. Kan Sverige nu visa hur vi dessutom klarar att möta denna utveckling med snabba och effektiva transporter så kommer besöken bli ännu fler. Vi kommer nu göra det vi kan för att visa upp den styrka som finns här och hoppas på ett gott samarbete med regeringen om programmet för ordförandeskapet. En idé är att erbjuda möjligheten att med tåg se mer av Norra och mellersta Sverige. Vi tror bland annat att det finns ett stort intresse från EU att ta tåget hela vägen från Stockholm, om de nu inte vill starta med tåg redan i Bryssel, avslutar Joakim Berg, Botniska korridoren.

Regeringens pressmeddelande kan läsas här.

Har du förslag på vad EU-kommissionen bör ta del av när de kommer till Norra Sverige, skicka ditt tips till framtidstro@bothniancorridor.com

Nya tåg för 250 km/h handlas nu upp av SJ – ska trafikera Norrlandskusten

By Nyheter No Comments

SJ står beredd att köpa in en ny generation av moderna snabbtåg på sträckan mellan Stockholm och Umeå. Upphandlingen av nya snabbtåg pågår just nu.

SJ avslöjar inte exakt vilken typ av tåg som kommer att köpas in, men Nya Ostkustbanan erfar att de tåg som är aktuella liknar denna modell.

 

Sundsvalls Tidning har intervjuat SJ,  Nya Ostkustbanan och Botniska korridoren med anledning av den pågående upphandlingen av nya snabbtåg – tåg som kommer att susa fram i 250 km/h. Bland de som starkast förespråkar dubbelspårsutbyggnaden återfinns SJ som utsett Ostkustbanan till en av landets värsta flaskhalsar. SJ:s affärsområdeschef Jan Kyrk bedömer att det är  viktigt att frågan om dubbelspår drivs hårt under de närmaste månaderna. Det är extremt angeläget och vi kommer att göra allt från vår sida att dubbelspåret blir verklighet, uppger Kyrk för Sundsvalls Tidning.

Att regeringen prioriterat Norrbotniabanan är enligt Ingela Bendrot, vd för Nya Ostkustbanan, inte till Ostkustbanans nackdel. Det ökar anledningarna att bygga bort kapacitetsproblemen söderut, det vill säga längs Ostkustbanan skriver Sundsvalls Tidning.

– Vi följer utvecklingen med stort intresse. Det är spännande att SJ nu kraftsamlar och köper in tåg för 250 km/h trots att det ännu inte är möjlighet att trafikera i så höga hastigheter, bortsett från Botniabanan. Vi kommer tillsammans driva på för en snabb utbyggnad av en kustjärnväg för 250 km/h, en järnväg som skulle göra Sverige rundare och öka järnvägens konkurrenskraft betydligt säger Joakim Berg, Botniska korridoren.

– Vi kommer att fortsätta bearbeta relevanta beslutsfattare. Norrbotniabanan går hand i hand med dubbelspårsutbyggnaden. Om inte Nya Ostkustbanan står klar samtidigt som Norrbotniabanan kommer man nämligen inte få ut den fulla nyttan av investeringen och om det är något som borde prioriteras så är det att få så mycket ”pang för pengarna” som möjligt, säger Ingela Bendrot, vd för Nya Ostkustbanan till Sundsvalls Tidning.

Att regeringens intentioner omsätts
i regelrätta investeringar är avgörande

By Nyheter No Comments

Regeringen har nu presenterat sin infrastrukturproposition som sätter den ekonomiska ramen för transportinfrastrukturåtgärder 2022–2033. Ramen föreslås ligga på 799 miljarder kronor – en ökning på 176,5 miljarder kronor jämfört med perioden 2018–2029. Detta är den största ekonomiska ramen någonsin för transportinfrastrukturåtgärder.

Infrastrukturpropositionen kombinerar satsningar på underhåll av vägar och järnvägar med nya investeringar. Regeringen vill att planen bidrar till tillgängligheten, klimatarbetet, vidgade arbetsmarknadsregioner, regional utveckling, sammanhållningen i landet och Sveriges konkurrenskraft. Propositionens utgångspunkter talar för en positiv utveckling av Botniska korridoren. På pressträffen nämnde infrastrukturministern Tomas Eneroth flera gånger vikten av att färdigställa Norrbotniabanan.

Tomas Eneroth Infrastrukturminister Näringsdepartementet

– För mig är det ingen regionalpolitisk satsning, det är av allra högsta nationella vikt att vi nu kan växla upp och möta de investeringar som sker i norra Sverige, sa Tomas Eneroth, infrastrukturminister, till DI (210416) om utbyggnaden av järnvägen mellan Umeå och Luleå.

Nu är det av stor vikt att regeringens intentioner omsätts i regelrätta investeringar och projekten tas i mål. Det är bråttom – industrin i de sju nordligaste regionerna investerar nu över 1 000 miljarder. Ny infrastruktur behövs för att matcha industrins framtidssatsningar. Vi behöver en järnväg hela vägen mellan Luleå och Gävle för 250 km/h som dessutom klarar långa och tunga godståg, men även satsningarna på godsstråket genom Bergslagen måste fullföljas.

– Regeringen pekar också på de möjligheter som finns till medfinansiering från EU, något som vi från Botniska korridoren tydligt framhållit. Eftersom EU kan medfinansiera upp till 30 procent handlar det om mångmiljardbelopp, som kan användas för att skynda på planering och byggnationen, säger Joakim Berg, projektledare för Botniska korridoren.

Rickard Carstedt

Rickard Carstedt (S), regionråd Region Västerbotten

Traditionellt har störst satsningar gjorts i områden med stor befolkning, men i år framhåller regeringen att många områden med mindre eller minskande befolkning har verksamheter som är av stor ekonomisk betydelse för Sverige. Detta gäller inte minst för Sveriges sju nordligaste regioner där en stor del av landets råvarubas finns, och där just nu rekordstora investeringar görs.

– Norrbotniabanan kommer att färdigställas, det är jag trygg med och propositionen signalerar inget annat. Med denna ram har Trafikverket och regeringen möjlighet att prioritera att bygga klart hela kustjärnvägen, säger Rickard Carstedt (S), regionråd vid Region Västerbotten.

Botniska korridoren kommer att bevaka att Januariavtalets löfte om fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige uppfylls och att industrins satsningar matchas med infrastrukturinvesteringar.

Glenn Nordlund (S), ordförande regionstyrelsen Västernorrland

– Med tanke på de stora investeringar som nu görs i norra Sverige, där över 1 000 miljarder investeras, krävs att dubbelspårsutbyggnaden påskyndas. Nya Ostkustbanan är Sveriges längsta flaskhals. Med tanke på den snabba nyindustrialisering som nu sker måste regeringen prioritera dubbelspåret i nästa planbeslut, annars riskerar bristfälliga järnvägsförbindelser lägga krokben för framtiden, säger Glenn Nordlund (S), ordförande regionstyrelsen Västernorrland samt ordförande i Nya Ostkustbanan.

 



Bakgrund: Vad är en infrastrukturproposition? 

Vart fjärde år presenterar regeringen sin infrastrukturproposition. Den viktigaste frågan i propositionen handlar om hur mycket pengar staten ska satsa på infrastruktur under den kommande planperioden. Den förra planen innehöll 622,5 miljarder kronor, och enligt förhandsinformation kommer ytterligare 100 miljarder att tillföras den 12-åriga planen. Den nuvarande statliga planeringsramen för åtgärder i transportinfrastrukturen för perioden 2018–2029, uppgår till 622,5 miljarder kronor, varav 333,5 miljarder kronor användas till utveckling av transportsystemet, det vill säga till nya järnvägar och vägar. 125 miljarder kronor ska användas till drift, underhåll och reinvesteringar av statliga järnvägar och 164 miljarder kronor till drift, underhåll och reinvesteringar av statliga vägar inklusive bärighet och tjälsäkring samt statlig medfinansiering till enskilda vägar. Riksdagen väntas fatta beslut den 21 juni. Infrastrukturpropositionen anger inriktningen på politiken under de kommande tolv åren. Exakt hur pengarna ska fördelas kommer att hanteras efter att riksdagen har fattat beslut om de ekonomiska ramarna, vilket väntas den 21 juni. Därefter kommer regeringen ge Trafikverket i uppdrag att ta fram ett förslag på hur pengarna ska användas. Det kallas ”åtgärdsplanering” på ”trafikverkiska”.  Trafikverkets förslag väntas komma under hösten och efter remittering till alla berörda, kommer regeringen att fatta ett beslut om den kommande nationella transportplanen. Planen omfattar åren 2022–2033. Beslutet väntas komma först i maj–juni 2022.

 


Bakgrund: Vad handlar det om egentligen?

Så här menar vi menar att Botniska korridoren ska se ut i framtiden.

Regeringens pressmeddelande, om den största ekonomiska ramen någonsin för transportinfrastrukturåtgärder, kan du läsa här.

Pressinbjudan: Räcker pengarna för behoven?

By Nyheter No Comments

Hur mycket pengar kommer staten att satsa på infrastruktur under åren 2022–2033? Räcker det för att möta de behov som finns?

Med anledning av att regeringen presenterar infrastrukturpropositionen bjuder samarbetet Botniska Korridoren in till en pressträff via Zoom.

TID: 11.30 fredag den 16 april
PLATS: Zoom, https://norrtag.zoom.us/j/95501975555 (kontakta oss för alternativ anslutning).

PÅ PRESSTRÄFFEN MEDVERKAR:

Elvy Söderström, ordförande samarbetet Botniska korridoren
Nils-Olov Lindfors (C), Regionråd Norrbotten
Glenn Nordlund (S), regionstyrelsens ordförande i Västernorrland
Eva Lindberg (S), regionstyrelsens ordförande i Gävleborg
Birgitta Sacredéus (KD), Regionråd Dalarna
Richard Carstedt (S), Regionråd Västerbotten

Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen
Ingela Bendrot, VD Nya Ostkustbanan AB

Joakim Berg, projektledare för samarbetet Botniska korridoren, modererar pressträffen.

Enskilda intervjuer

Efter en inledande presentation ges möjlighet till enskilda intervjuer i så kallade Break out rooms.
Vänligen meddela vilken eller vilka personer ni vill intervjua senast kl. 10.00 på fredagen, till info@bothniancorridor.com

Kontaktperson: Joakim Berg, 070-239 54 60

Bakgrund

Megainvesteringar i norra och mellersta Sverige behöver bättre infrastruktur. På fredag ger regeringen besked om möjligheterna att möta denna utveckling och de krav på utvecklad transportinfrastruktur som det ställer.

Vart fjärde år presenterar regeringen sin infrastrukturproposition. Den viktigaste frågan i propositionen handlar om hur mycket pengar staten ska satsa på infrastruktur under den kommande planperioden. Den förra planen innehöll 622,5 miljarder kronor, och enligt förhandsinformation kommer ytterligare 100 miljarder att tillföras den 12-åriga planen.

Den nuvarande statliga planeringsramen för åtgärder i transportinfrastrukturen för perioden 2018–2029 uppgår till 622,5 miljarder kronor, varav 333,5 miljarder kronor användas till utveckling av transportsystemet, det vill säga till nya järnvägar och vägar. 125 miljarder kronor ska användas till drift, underhåll och reinvesteringar av statliga järnvägar och 164 miljarder kronor till drift, underhåll och reinvesteringar av statliga vägar inklusive bärighet och tjälsäkring samt statlig medfinansiering till enskilda vägar.

Infrastrukturpropositionen anger inriktningen på politiken under de kommande 12 åren. Exakt hur pengarna ska fördelas kommer att hanteras efter att riksdagen har fattat beslut om de ekonomiska ramarna, vilket väntas den 22 juni. Därefter kommer regeringen ge Trafikverket i uppdrag att ta fram ett förslag på hur pengarna ska användas. Det kallas ”åtgärdsplanering” på ”trafikverkiska”.

Trafikverkets förslag väntas komma under hösten och efter remittering till alla berörda, kommer regeringen att fatta ett beslut om den kommande nationella transportplanen. Planen omfattar åren 2022–2033. Beslutet väntas komma först i maj–juni 2022.

Om samarbetet Botniska Korridoren

Botniska korridoren arbetar för att på lång sikt för att stärka transportinfrastrukturen och förbättra förbindelserna mellan Sverige och övriga Europa. Den Botniska korridoren utgör förlängningen av EU:s stomnätskorridorer norrut och knyter ihop Norge, Sverige och Finland, tillsammans med de anslutande stråken. Samarbetet fokuserar på järnvägskorridorerna, men inkluderar även viktiga anslutningar till de andra trafikslagen.

Bakom samarbetet Botniska korridoren står regionerna Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland Härjedalen, Gävleborg, Dalarna och Örebro län. Läs mer på https://bothniancorridor.com.

Bild på deltagarna på pressträffen finns på bothniancorridor.com/om-oss

Glädjande att EU ser potentialen i Sveriges nordliga regioner – nu behövs infrastruktursatsningar

By Norra Sverige, Nyheter No Comments

Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen uppmärksammar den betydelsefulla utveckling som sker i de nordligaste regionerna i Sverige. 16 mars höll hon ett tal där det svenska näringslivets betydelse för framtidens industri och planetens hälsa uppmärksammades. Det är glädjande att allt fler ser potentialen i Sveriges nordligaste regioner och dess betydelse för hela EUs utveckling.

Alla blickar riktas mot norr – vi är pionjärer för en grön industri och en klimatneutral framtid. EU uppmärksammar Sveriges nordligaste regioners betydelse och det är hög tid att även den svenska regeringen och Trafikverket ser att det som sker inom näringslivet har betydelse för hela världen, och att intresset för att investeringar och utveckling är enormt. Det går inte att behandla stora delar av Sverige som avfolkningsorter – utvecklingen går blixtsnabbt. Det är här framtiden finns och infrastrukturen måste planeras därefter. Investeringarna i infrastrukturen behöver matcha näringslivets satsningar.

Se Ursula von der Leyens tal här:


Ett översatt utdrag ur talet:

”På tal om industrins framtid: titta bara norrut, till exempel till Sverige. Där, 160 kilometer söder om polcirkeln, kan man besöka en pionjär som arbetar för att göra vår ekonomi grönare. I Luleå har en stålfabrik precis börjat använda vätgas för att minska användningen av järnmalm. Och för några dagar sedan meddelade en annan producent i samma region att de kommer att bygga en storskalig grön vätgasanläggning som en del av en ny stålproduktionsanläggning.

Dessa är inte isolerade fall. Vi vet alla att stålindustrin idag svarar för upp till 9 procent av de globala utsläppen. Således måste och vill företag i norra Sverige få ner sitt koldioxidavtryck till noll  – med vattenånga som enda biprodukt. Deras sätt att uppnå detta är ren vätgas. Vätgas, härrörande från förnybar energi såsom vattenkraft. En resurs som är lika riklig i Skandinavien som högkvalitativ järnmalm.

Dessa svenska entreprenörer matchar andan i European Green Deal. Vi vill förena vårt sätt att producera och göra affärer med vår planets hälsa. Det är dags att göra detta. För det som är bra för planeten är bra för affärerna och bra för oss alla. Energiövergången är kärnan i vår European Green Deal.”