Category

Nyheter

Varför ett järnvägsnät för just 250 km/h?

By Nyheter No Comments

Många undrar varför Botniska korridoren föreslår ett nät för just 250 km/h – varför just denna hastighet? Vi låter Lars Nilsson från Trogon Consulting svara på frågorna. Han är en av dem som tagit fram underlaget till PM:et.

– För det första föreslår PM:et inte att alla järnvägar ska ha 250 km/h, utan följer det förslag som Trafikverket presenterade i våras. Det 250km/h-nät som Trafikverket pekade ut omfattar Stockholm–Luleå,  Stockholm–Oslo, Oslo–Göteborg–Malmö–(Köpenhamn–Hamburg). Det kan också finnas andra sträckor som är intressanta för 250 km/h, men som Trafikverket inte har lyft fram lika starkt, förklarar Lars Nilsson.

Vilka sträckor som det handlar om går inte säga exakt, men i rapporten från Trafikverket specificeras kriterierna på följande sätt  ”Dels om trafikoperatören kan bedöma det som trafikekonomiskt intressant att börja trafikera med fordon för 250 km/tim och dels om det samhällsekonomiska värdet av restidsvinsten är tillräckligt stor i förhållande till merkostnaden”.

– Bakgrunden till intresset för 250 km/h kan sammanfattas med att det finns tåg för 250 km/h, det finns intresse från tågoperatörerna att köra dessa tåg. Redan nu håller SJ på att köpa in sådana tåg och det är många järnvägssträckor som är förberedda för 250 km/h eller som för en billig penning kan uppgraderas till 250 km/h.

– 250 km/h är också tillräckligt snabbt för att tåget kan vara ett fungerande alternativ på många långsträckor i Sverige, såsom Sundsvall–Stockholm. Hastighetsstandarden är också intressant för regionaltrafiken och det är regionaltrafiken som står för det absolut största resandet i Sverige. En standard på 250 km/h knyter ihop orter som Umeå och Luleå eller Karlstad och Örebro på ett alldeles utmärkt sätt, säger Lars Nilsson.

– I det järnvägssystem som vi ser framför oss kommer det självklart finnas plats för andra hastighetsstandarder, exempelvis på de regionala banorna. När det gäller planerna på nya stambanor mellan Stockholm och Göteborg respektive Malmö, så har inte Botniska Korridoren tagit ställning till hastighetsstandard. Den analysen hanterar Trafikverket i sitt regeringsuppdrag. Men vi kan konstatera att Trafikverket, redan hösten 2018, har sänkt den planerade hastighetsstandarden för dessa sträckor från 320 km/h till 250 km/h på de delar av höghastighetsjärnvägen som de projekterar för, förutom sträckan Lund-Hässleholm, avslutar Lars Nilsson.

Läs PM:et här.

Se Botniska Korridorens kunskaps-webbinarium här!

By Nyheter No Comments

Över 100 deltagare ”samlades” via webben för att följa Botniska korridorens kunskaps-webbinarium om ett järnvägsnät för 250 km/h i hela landet. Det blev ett bra webbinarium som kretsade kring behovet av en ny målbild för det svenska järnvägsnätet och hur ett nät för 250 km/h för hela Sverige skulle se ut.  

Lars Nilsson från Trogon Consulting och Henrik Andersson från Sweco gav många svar på frågor kring hur ett järnvägsnät för 250 km/h för hela Sverige skulle kunna se ut, vad det kostar och och när det skulle kunna stå klart.

Lars Nilsson redovisade kostnader och restidsvinster. Henrik Andersson visade på klimatnytta och hur ett sådant nät knyter samman Sverige och förstorar regionerna.

De sträckor som är aktuella för ett sådant järnvägsnät är:

• Stockholm–Luleå
• Stockholm–Oslo
• Oslo–Göteborg
• Göteborg–Malmö–(Köpenhamn-Hamburg)

Det skulle kosta 153 miljarder i jämförelse med de nya stambanorna mellan Stockholm och Malmö och Göteborg som skulle kosta minst 260 miljarder.

Slutsatserna diskuterades sedan i ett samtal där trafikutskottets vice ordförande Anders Åkesson (C),  socialdemokraternas järnvägspolitiske talesperson  Jasenko Omanovic (S), som också är ledamot i Riksdagens trafikutskottet, samt Elvy Söderström som är ordförande i samarbetet Botniska Korridoren deltog.

Samtalet utgick från det PM som samarbetet Botniska korridoren tagit fram, där samarbetet föreslår en ny målbild för järnvägen; ett järnvägsnät för 250 km/h för hela landet.

Nedan kan ni se sändningen i efterhand. Här hittar ni PM:et och här hittar ni de PPT-bilder som visades på webbinariet.

14 oktober: Kunskapswebbinarium om järnvägsnät för 250 km/h för hela Sverige

By Nyheter No Comments

Alla är överens om att järnvägsnätet behöver byggas ut. I januariavtalet framgår att nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas och att järnvägen i norra Sverige ska fortsätta att byggas ut. I förra veckan uppmanade regionala företrädare från olika delar av Sverige regeringen att satsa på ett järnvägsnät för 250 km/h för hela landet, läs artikeln här. Samtidigt tar nu Trafikverket, på uppdrag av regeringen, fram uppdaterade och kompletterande uppgifter angående nya stambanor för höghastighetståg för sträckorna Stockholm till Göteborg och Malmö.

Den 14 oktober hålls ett kunskapswebbinarium om järnvägsnät för 250 km/h för hela Sverige. Anmäl dig här!

Lars Nilsson och Henrik Andersson.

Lars Nilsson, seniorkonsult från Trogon Consulting, presenterar hur ett järnvägsnät för 250 km/h för hela landet skulle se ut och vad det skulle kosta.

Henrik Andersson, strategikonsult på Sweco, redovisar restider och dess effekter i form av regionförstoring, högre produktivitet och minskad sårbarhet.

Presentationerna kommenteras av:

  • Anders Åkesson (C), vice ordförande i riksdagens trafikutskott
  • Jasenko Omanović (S), järnvägspolitisk talesperson (S) samt ledamot av riksdagens trafikutskott
  • Elvy Söderström, ordförande i Botniska korridoren

Även Ingela Bendrot, vd för Nya Ostkustbanan och Joakim Berg, projektledare Botniska korridoren medverkar.

Webbinariet äger rum den 14 oktober kl 10.00–11.00. Anmäl dig här, länk till sändningen mejlas ut före webbinariet.

Anders Åkesson, Jasenko Omanović och Elvy Söderström.

Detta webbinarium kommer att följas upp den 20 oktober genom ett högnivåsamtal mellan Tomas Eneroth, Ulrica Messing, Catharina Elmsäter-Svärd och Elvy Söderström. Läs mer och anmäl dig här!

Kickstarta Sverige!

By Nyheter No Comments

Samarbetet Botniska korridoren, som representerar 72 procent av Sverige, har enats om ett kickstarts-program som gynnar välfärden, ekonomin och klimatomställningen. Det handlar om infrastrukturåtgärder som snabbt kan påbörjas och som  underlättar en regionförstoring och därmed en robustare arbetsmarknad, minskar industrins transportkostnader samt förbättrar för en hållbar turism. Genom nya och förbättrade transportmöjligheter minskar också samhällets sårbarhet vid framtida kriser. Dessutom bidrar åtgärderna till ett klimatneutralt transportsystem.

Arbetslösheten ökar kraftigt i Sverige och ekonomin krymper. Detta som ett resultat av Covid -19 pandemin. Situationen innebär en stor påfrestning för många människor, men också för många företag, kommuner och regioner. Erfarenheten från tidigare kriser visar på vikten att snabbt minska arbetslösheten för att undvika en permanent högre arbetslöshet. Det är också viktigt att stabilisera ekonomin för företag, kommuner och regioner för att säkra välfärden framöver.

Ett medel för att få igång Sverige igen är en satsning på infrastruktur. Detta har både en kort och lång effekt. I det korta perspektivet kan åtgärder tidigareläggas och satsningen på olika trimningsåtgärder öka. Rätt genomfört leder detta både till jobb och sysselsättning under byggskedet och till en robustare arbetsmarknad. I det längre perspektivet kan strukturella åtgärder genomföras som leder till en ökad konkurrenskraft för svensk industri, en förbättrad arbetsmarknad, förbättrade förutsättningar för turism samt bidrar till omställningen till klimatneutrala transporter.

Åtgärder i det korta perspektivet som kan kickstarta Sverige
Denna analys är inriktad på åtgärder i det korta och långa perspektivet som kan kickstarta Sverige. I det korta perspektivet har vi identifierat åtgärder för cirka 20 miljarder kronor. Viktiga åtgärdskategorier är dubbel- och mötesspår, elektrifiering av järnvägssträckor, bangårdsåtgärder, mötesseparering av viktiga vägar, utbyggnad av hamninfrastrukturen samt förbifarter för ökad trafiksäkerhet och förbättringar för cykel och kollektivtrafik.

Paketet skulle bidra till stora förbättringar för stråken Kustjärnvägen Luleå–Gävle, Godstråket genom Bergslagen (inklusive åtgärder i Hallsberg och på Norra Stambanan), Malmbanan samt tvärbanorna (Mittbanan, Ådalsbanan och Tvärbanan). Till detta ingår åtgärder för Luleå hamn, BK4, mittfältsseparering samt förbifart Örnsköldsvik och Brunflo.

Fyra centrala åtgärder
I det långa perspektivet har vi identifierat fyra centrala åtgärder för järnvägssystemet och tre centrala åtgärder för vägnätet. Kuststråket behöver byggas ut genom att Norrbotniabanan slutförs samt att Ostkustbanan/Ådalsbanan rustas till en modern standard. Åtgärder behöver genomföras för att lyfta ett nationellt järnvägsnät till en 250 km/h standard. Det viktiga järnvägsnätet för godstrafiken (det så kallade TEN-T stomnätet) behöver anpassas efter de mål som EU fastlagt till 2030 samt järnvägsförbindelserna mellan Sverige och Norge (Sundsvall-Trondheim samt Malmbanan) behöver förbättras. För vägsystemet är det centralt att genomföra mittfältsepareringar för viktiga vägar samt en utbyggnad av BK 4 nätet. Detta för att bidra till en robust arbetsmarknad och stärka basindustrins konkurrenskraft.

Kan finansieras inom redan beslutat utrymme
Finansieringen av närtidssatsningen kan ske genom en temporär höjning av anslaget till Trafikverket samt genom en temporär höjning av Trafikverkets anslagskredit. Trafikverket har i dag en liten anslagskredit jämfört med för några år sedan (för järnvägsinvesteringar cirka 600 miljoner kronor, för väginvesteringar 100 miljoner kronor och för trimningsåtgärder 140 miljoner kronor). De försenade stora projekten som exempelvis Ostlänken bör också skapa utrymme för tidigareläggning de närmaste åren.

Läs rapporten här!

Antti Vainio

Investeringar i korridoren viktigast för näringslivet

By Nyheter No Comments

De fyra nordligaste handelskamrarna, som representerar 1 200 företag och som täcker mer än halva Sveriges yta, har nu lämnat sina inspel till Trafikverkets arbete med inriktningsunderlaget för den långsiktiga infrastrukturplaneringen. Högst upp på listan återfinns satsningar på Scan-Med-korridoren.

– Av alla stora infrastrukturprojekt är investeringar i Scan-Med-korridoren det allra viktigaste för näringslivet. Att färdigställa Norrbotniabanan och Nya Ostkustbanan skulle ge den ökade stabilitet och kapacitet som industrierna i norra Sverige behöver, säger Antti Vainio, näringspolitisk chef för Mellansvenska Handelskammaren och tidigare nära medarbetare till infrastrukturminister Tomas Eneroth.

Handelskamrarna ser positivt på den planerade förlängningen av korridoren norrut men vill samtidigt peka på att flera viktiga länkar och stråk saknas i norra Sverige, så som de öst-västliga korridorerna.

Det är av stor betydelse för hela landet att den exporttunga region som Dalarna, Gävleborg, Västernorrland, Jämtland-Härjedalen, Västerbotten och Norrbotten bildar knyts ihop med resten av Sverige och Europa. Det handlar inte bara om godstransporter från våra industrier utan även om persontransporter – både korta och långa resor. Med bättre kapacitet på järnvägen kan besöksnäringen utvecklas och arbetsmarknadsregionerna förstoras.

– Som medlemsorganisation ser vi också att utvecklingen av järnvägen är viktig för framtida investeringar och etableringar, säger Antti Vainio.

Antti Vainio menar också att hållbara transportlösningar är oerhört viktigt för näringslivet. Anledningarna är flera. Det handlar om att klara Sveriges klimatmål, men också om hållbarhet som en allt viktigare konkurrensfördel. I norra Sverige finns många industrier som utvecklar produkter som är viktiga för en hållbar utveckling, till exempel skogsindustrin som ersätter fossila produkter med hållbara material eller stålindustrin som har påbörjat en resa mot fossilfritt stål. Hållbarhet måste kunna vara genomgående så väl produktion som distribution.

– Många vill flytta över gods på järnväg, men kapacitetsbristen är betydande. Man måste kunna lita på att godset, eller personalen, faktiskt kommer fram i tid. Med en förstärkning av korridorerna kan fler tillförlitliga och hållbara transporter göras, säger Antti Vainio.

Trafikverket har nu fått ta del av handelskamrarnas inspel och Antti Vainio hoppas på en fortsatt bra dialog med Trafikverket.

– Dialogen är helt avgörande för infrastrukturplaneringen. Vi inom näringslivet vet vad som krävs, avslutar Antti Vainio.

Läs samtliga inspel till Trafikverket här.

Tåget går till drömjobbet

By Nyheter No Comments

När rörligheten växer och gör det möjligt för fler att arbetspendla kan också fler drömmar uppfyllas. Med Botniabanan, som fyller 10 år i år, går det nu att bo i Umeå och jobba i Örnsköldsvik. 

I en stor artikel lyfter Örnsköldsviks Allehanda (28 augusti) hur Monica Normark från Holmsund utanför Umeå har sitt drömjobb, tack vare Botniabanan. Hon är tillförordnad vd på Sekab E-Technology i Örnsköldsvik och kliver upp klockan fem på morgonen och är hemma igen halv sex på kvällen. När hon klivit ombord på tåget kan hon börja arbetsdagen, men gällande möjligheterna till att jobba ombord finns utvecklingspotential.
– Längs bilvägen finns det bra med master men uppkoppling via tåget har varit sisådär. Nu har man förstärkt via bredbandsuppkopplingen på tågen, men telefonlinjen är fortfarande bristfällig, säger Monica Normark till Örnsköldsviks Allehanda. 
Hon säger också att det fungerar bra att pendla nu jämfört med vintern 2017/2018 då hon ofta fick ta bilen och sova över, för att vara säker på att komma i tid till viktiga möten. Monica Normark och många med henne har möjlighet att arbeta ombord och även hemifrån, svårare är det för till exempel lärare och vårdpersonal som tågpendlar.

 

– Den enkelspåriga järnvägen mellan Kramfors och Gävle begränsar idag Botniabananan. En ny dubbelspårig järnväg söderut gör att antalet avgångar kan öka kraftigt, och att järnvägen också blir betydligt mindre känslig för störningar. Både turtätheten och att kunna lita på att tågen kommer och går som de ska är en viktig  för alla som vill pendla. I framtiden, när både Norrbotniabanan och Nya Ostkustbanan står klara kommer Sverigekartan att ritas om radikalt. Restiderna kortas och det kommer att gå att pendla längre avstånd, säger Ingela Bendrot vd för Nya Ostkustbanan till Botniska Korridoren.

 

Örnsköldsviks Allehanda listar förbättringspotential för banan, enligt pendlaren Monica Nordmark:
“1. För det första att hålla en mobil uppkoppling. Det måste finnas förstärkare så att det går att ringa efter hela sträckan, så att det går att ha möten. Det är positivt att man förstärkt signalen kring internet även om det inte är helt perfekt.
2. Se till så att information går ut till alla vid ersättningstrafik och se till så att länstrafiken korrelerar med tågtrafiken.
3. Synka även avgångarna med tåg utifrån de mest vanliga arbetstiderna. Det är konstigt hur de satt avgångar och hur man ska hinna med i Ö-vik ibland.
4. Samarbeta mellan Norrtåg och SJ så att den som har månadskort har möjlighet att åka med SJ när det krävs på grund av förseningar eller andra tillfällen.”

 

Elvy Söderström, ordförande Botniska korridoren

Expansion i norr kräver investeringar i infrastruktur

By Nyheter No Comments

Norra Sverige är en växande motor i Sveriges ekonomi, där det för närvarande sker en stark utveckling och många investeringar. Ett exempel på expansionen i norr är den tyska biljätten BMW:s stororder till Northvolt i Skellefteå. Kontraktet är en viktig milstolpe mot en hållbar produktion men också för hållbara transporter. Sverige behöver därför investeringar även i infrastruktur.

– Eftersom det sker så stora investeringar runt om i norra Sverige är det än mer viktigt att satsa på Botniska korridoren. Det är därför glädjande att regeringen tydligt pekat ut att Norrbotniabanan ska färdigställas och att Nya Ostkustbanan prioriterats gemensamt i EU, säger Elvy Söderström, ordförande för Botniska korridoren.

Det är för att tillmötesgå den ökade efterfrågan av miljövänliga elbilar som BMW-gruppen och Northvolt tecknat ett långsiktigt leveransavtal på 2 miljarder euro för battericeller. Dessa kommer att produceras från 2024 på Northvolt Ett, den gigantiska batterifabrik som just nu byggs i Skellefteå.

Northvolts hållbara teknik inom cellproduktion och återvinning motiverade BMW-gruppens beslut. Produktionen kommer helt att drivas med förnybar energi. BMW driver systematiskt elektrifiering av sitt fordonsutbud. År 2023 räknar de med att ha 25 elektrifierade modeller på vägarna, varav mer än hälften av dem helt eldrivna.

Hållbara produkter kräver hållbara och effektiva leveranser. EU har  nu pekat ut riktningen då man vill bygga ut järnvägen, skapa en Botnisk korridor.

– Batterier till elbilar ska inte transporteras med diesel och förvärra trängseln längs våra vägar, konstaterar Botniska korridorens ordförande Elvy Söderström.

Elisabeth Sinclair

Norrbotniabanans hårda arbete ger resultat

By Nyheter No Comments

I en intervjuserie i tidningen Norran med säte i Skellefteå, där Norrbotniabanegruppens för övrigt har sitt projektkontor, har nyckelpersoner som i sina olika roller jobbar med att bygga och utveckla Skellefteå intervjuats. En av dessa är Elisabeth Sinclair, som tog hand om projektledarskapet för Norrbotniabanegruppen 2010 efter att tidigare ha jobbat med informationsarbete för Botniabanan.

Sedan dess arbetar hon för att Norrbotniabanan ska byggas. Även om sträckan upp till Skellefteå nu finns med i den nationella transportplanen är hon inte nöjd:

– Det är ju självklart att vi ska ha en järnväg hela vägen till Luleå, inleder hon Norranintervjun.

Redan 2004 fanns Norrbotniabanan med i den nationella transportplanen, med tänkt byggstart 2010.

– Då hade vi varit en rejäl bit på väg nu, konstaterar Elisabeth Sinclair.

Men dessvärre lyftes Norrbotniabanan ur planen igen. 2010 kom en ny plan och där fanns den bara med i en mening: ”Pröva förutsättningarna för en utbyggd järnväg i norra Sverige”. Elisabeth minns att hon satt i bilen på Umeå kommuns parkering och tänkte ”Hur lång tid ska det här ta egentligen?”. Men det var bara att spotta i nävarna och jobba vidare och då det inte råder pandemi består Elisabeth Sinclairs jobb till stor del av resor till partikongresser, konferensen, möten och projektsamarbeten om infrastruktur.

Okunskap om Sveriges tredje mest tätbefolkade region

Internationellt har EU pekat ut järnväg mellan Umeå och Luleå som en prioriterad del av det europeiska stomnätet då råvarutransporterna av malm och skog bedöms viktiga. Men nationellt behövs desto mer kunskapsspridning om behovet, noterar Elisabeth Sinclair.

– Vi stöter på väldigt mycket okunskap om norra Sverige. Man tror att det är glesbefolkat här och att det finns större tillväxt i andra delar av Sverige. Men mellan Umeå och Luleå finns Sveriges mest tätbefolkade region efter storstadslänen Stockholm och Malmö. Varje dag transporterar vi stål motsvarande ett Eiffeltorn genom Sverige, och vi har bara ett enda elektrifierat enkelspår utan möjlighet till omledning i händelse av trafikstörningar!

En utbyggd järnväg behövs också för att bredda arbetsmarknadsregionen och klara kompetensförsörjningen, samt minska koldioxidutsläppen och ta nästa kliv i hållbarhetsarbetet, menar Elisabeth, som både bloggar och poddar om saken på Norrbotniabanans hemsida.

–  Jag känner mig otroligt stolt över att få vara ute och prata om det, för framtiden talar verkligen för oss. Men det är först med en riktig beskrivning av Sveriges olika delar som man som politiker och beslutsfattare kan lägga ett ordentligt förslag om vad som behövs.

Lobbyarbete som lönat sig

I den senaste nationella transportplanen finns Norrbotniabanan med upp till Skellefteå. Den första sträckan mellan Umeå och Dåva har börjat byggas. Nyligen fattade regeringen beslut om att tidigarelägga möjlig byggstart från Dåva till Skellefteå till 2023, istället för som tidigare 2024–2029. I januariavtalet fastslogs att planeringen för att bygga Norrbotniabanan i sin helhet ska intensifieras. Ett förslag på finansiering väntas därför finnas med i höstens inriktningsunderlag från Trafikverket. Elisabeth och hennes kollegor firar varje delseger med Champis, berättar hon för Norran.

– Men varje gång känner vi också att vi vill ha mer. Det är inte okej med trafikstart först 2030 från Skellefteå, och vi är inte nöjda förrän banan når Luleå. En dag kommer järnvägen att vara en självklarhet för oss. Kanske har jag gått i pension då, avslutar Elisabeth Sinclair intervjun, men den dagen kommer absolut!

 

Persontåg till Uleåborg snart verklighet

By Nyheter No Comments

Den finska riksdagen har beslutat om den fjärde tilläggsbudgeten 2020. I det åtgärdspaket som finns i budgeten finns elektrifiering av järnvägsförbindelsen mellan Laurila–Torneå–Riksgränsen med. Det innebär ett viktigt steg mot att knyta samman norra Sverige och Finland med snabbare och klimatsmarta transporter, genom att den sista delen av Botniska korridoren blir elektrifierad.

Norrtåg startar persontrafik på den svenska sidan, mellan Luleå och Haparanda, i april 2021. En elektrifiering av järnvägen mellan Haparanda och Kemi i Finland innebär att den finska och svenska regionaltågstrafiken kunna knytas samman på ett effektivt sätt. Med ett tågbyte i Haparanda kommer du då kunna resa mellan Luleå och Uleåborg på endast 3–3,5 timmar. Godstrafiken väntas öka markant då det blir billigare och enklare för operatörerna att köra tåg över gränsen, så samma fordon kan användas hela sträckan till Haparanda. I Haparanda lastas sedan godset om från svensk spårvidd till finsk för vidare transport mot bland annat Östeuropa och Asien.

Som en del i eftervården av coronapandemins akuta fas presenterade den finska regeringen i början av juni en tilläggsbudget, ett stimulanspaketet innehållande åtgärder för 5,5 miljarder Euro som ska stödja landets ekonomiska återhämtning. Som en av investeringarna i åtgärdspaketet finns elektrifieringen av järnvägsförbindelsen mellan Laurila–Torneå–Riksgränsen. Det är viktigt för tillgängligheten i hela norra Sverige och Finland och har en stor betydelse för den framtida kompetensförsörjningen i regionerna. För klimatet innebär det en stor möjlighet till överflyttning från väg till järnväg för transporter i hela Barents-regionen.

Den 26 juni godkände den finska riksdagen den fjärde tilläggsbudgeten för 2020 och såhär skriver finansutskottet i sitt betänkande:

”Utskottet är också nöjt med regeringens riktlinje att regeringen bereder sig på att finansiera tre nya trafikledsprojekt som inleds 2021 med cirka 75 miljoner euro. Regeringen förbinder sig också vid elektrifieringen av spårförbindelsen Laurila—Torneå—riksgränsen”

Projektet med elektrifiering förväntas påbörjas under 2021.

Här kan du läsa hela betänkandet

Trafikverket: Så bygger vi Nya Ostkustbanan!

By Nyheter No Comments

Trafikverket har tagit fram ett förslag till strategi och utbyggnadsordning för ny järnväg på sträckan Gävle–Sundsvall–Härnösand–Västeraspby (norr om Kramfors). Sträckan har delats in i sex etapper, och ordningsföljden har valts för att nå de positiva effekterna så snabbt som möjligt.

– Utbyggnadsstrategin är ett svar på ett uppdrag i nuvarande nationell infrastrukturplan som går ut på att fortsätta utreda kapacitetsproblem och långa restider längs Ostkustbanan och Ådalsbanan. Detta ska sedan tas med i kommande planeringsomgång och revidering av den nationella planen för infrastrukturen, säger Hans-Olov Åström,senior utredningsledare Trafikverket Region Mitt.

Sträckan har stor betydelse för både gods- och persontrafik längs kusten. Hela sträckan Gävle – Västeraspby är en enkelspårig bana med omfattande blandad trafik som skapar stora och växande kapacitetsproblem. Många delar har låg hastighetsstandard, vilket medför långa restider och risk för kraftiga förseningar. Möjligheten att utveckla tågtrafiken ytterligare är därmed mycket begränsad med dagens anläggning. Tillsammans med Norrbotniabanan och dubbelspår på Godsstråket genom Bergslagen är detta de viktigaste åtgärderna för att Sverige ska kunna nå mål om nyindustrialisering, överflyttning av gods och persontransporter. Sveriges längsta stråk för högre hastigheter kommer då att kunna halvera restiderna och flytta över 1 miljon flygresor till tåg.
Här är etapperna listade i den ordning som de bör byggas enligt förslaget
1.       Hudiksvall (inklusive delen genom Hudiksvall) -Sundsvall
2.       Timrå-Härnösand
3.       Sundsvall-Timrå
4.       Gävle-Söderhamn
5.       Söderhamn-Hudiksvall (exklusive delen genom Hudiksvall)
6.       Härnösand-Västeraspby (norr om Kramfors)
Nu går förslaget ut på remiss under sommaren för att förankra prioritetsordningen. När slutredovisningen är klar i slutet av året har Trafikverket ett planeringsunderlag till kommande nationell infrastrukturplan. Regeringen tar sedan beslut om olika sträckor som Trafikverket får i uppdrag att bygga.
Rapporten finns att ladda ner på Trafikverkets hemsida (nytt fönster). Se till att ha koll på det senaste genom att följa Nya Ostkustbanans arbete på Facebook eller via deras hemsida