Torsdag 5 december deltog Botniska korridoren på Försvarsmaktens transportseminarium om järnväg för totalförsvarsbehov. Syftet var att diskutera de civila och militära behoven av infrastruktur, transporter, logistik.
– Det är viktigt för Botniska korridorens sju regioner att beskriva vad som händer i vår geografi ur ett civilt perspektiv, det som försvaret har till uppgift att skydda, säger Henric Fuchs, verksamhetsledare för samarbetet Botniska korridoren.
Botniska korridoren
Med enorma investeringar i befintliga och nya industrier i norra och mellersta Sverige, i kombination med en åldrande, otillräcklig eller ännu inte utbyggd infrastruktur riskerar bristerna att bli ett hinder för den svenska och europeiska konkurrenskraften, säkerheten och den industriella gröna omställningen.
Med det förändrade säkerhetsläget och Sveriges och Finlands Natointräde efterfrågar också Försvarsmakten och Nato robust, resilient och redundant infrastruktur samt mer kapacitet. Men samhälle, näringsliv och försvar måste samsas om den infrastruktur som finns och byggs. EU beskriver det som dubbla användningsområden eller dual use.
Starkare kopplingar mellan järnväg och hamnar gynnsamt för Sverige, Norden och EU
Försvarsmakten och Nato har intresse och behov av transporter både i nordsydlig och östvästlig riktning. Sverige har tagit ett särskilt ansvar för Östersjön och kopplingarna mellan landtransporter och sjöfart är avgörande, både civilt och militärt. Att ha redundans (möjligheter till omledning) är avgörande för transportsystemets robusthet (möjlighet att motstå påfrestningar) och resiliens (möjlighet att återhämta sig från påfrestningar).
Ulrika Nilsson
– Kustjärnvägen mellan Gävle och Luleå har stora brister eller saknas helt, som mellan Umeå och Luleå. Att bygga ut kapacitet och starkare kopplingar mellan järnvägen och hamnarna mellan Stockholm Norvik och Luleå är gynnsamt för Sverige, Norden och EU, säger Ulrika Nilsson, infrastrukturstrateg i Region Norrbotten.
De civila och militära transportkorridorerna är till viss del samma, men inte genomgående. För att den civila respektive den militära trafiken ska kunna operera så störningsfritt som möjligt är det avgörande att det finns förutsättningar för dual use.
Henric Fuchs
– Det civila och militära tjänar på att separeras så mycket som möjligt men det är också avgörande att ha en dialog om de dubbla användningsområdena när så krävs. Regionerna är en viktig part i diskussionerna då de har det regionala utvecklingsansvaret, är helt eller delvis ansvariga för den regionala tågtrafiken och är planupprättare. Därför var det också det väldigt bra att vi fick möjlighet att delta och hålla föredrag vid Försvarsmaktens seminarium, säger Henric Fuchs.
Tydlig målbild för dual use behövs
Från och med oktober 2022 är Trafikverket sektorsansvarig beredskapsmyndighet för transportsektorn. Det innebär ett tydligt ansvar i att driva på och stärka samordningen i beredskapssektorn. Trafikverket ska bidra till att transportområdets förmåga vid fredstida krissituationer och att höjd beredskap stärks. Myndigheten har också ett tydligt ansvar att leda och samordna beredskapssektorn i arbetet.
Nu pågår revideringen av den nationella planen för perioden 2026–2037 och nästa skede i revideringsarbetet är att Trafikverket får i uppdrag av regeringen att föreslå konkreta åtgärder och objekt som ska genomföras i kommande tolvårsperiod. Under seminariet underströk samarbetet Botniska korridoren vikten av fortsatt dialog om dubbla användningsområden, dual use, och att Sverige måsta ta fram en tydlig målbild för utvecklingen av ett sammanhållet nationellt järnvägssystem som harmoniserar med de civila krav och behov som finns i Norden och EU samt Försvarsmaktens och Natos militära behov.
– Den kommande nationella planen för perioden 2026–2037 behöver fånga upp perspektivet ”både och” snarare än ”antingen eller”. Sverige kan inte välja underhåll eller utveckling, civila eller militära behov, det ena transportslaget eller det andra – vi behöver fokusera på flera perspektiv samtidigt, säger Ulrika Nilsson.
Regeringen har föreslagit riksdagen en rekordökning av budgeten med 27 procent till den nationella planen för perioden 2026–2037. Även om budgeten utökas kraftigt täcker den inte alla behov av upprustning av den befintliga infrastrukturen eller utveckling av ny infrastruktur. Därför har regionsamarbetet tagit fram konkreta förslag till hur den Botniska korridoren kan byggas ut och skyndas på genom en kombination av alternativ finansiering och alternativa utförandeformer. Förslagen presenterades vid ett webbinarium den 14 oktober och går att ta del av här.
Här (öppnas i ny flik) kan du ta del av den presentation som samarbetet Botniska korridoren höll vid Försvarsmaktens transportseminarium i Stockholm den 5 december.
Per-Ove Norell, överstelöjtnant om Northern Route 1.
