Botniska korridoren tog plats på korridorsforum för första men inte sista gången

I juli 2021 fattade EU-parlamentet det historiska beslutet om att förlänga stomnätskorridoren Skandinavien–Medelhavet till att även omfatta den prioriterade järnvägen i landets övre halva – den Botniska korridoren. Parlamentets beslut innebär att Sverige kan ta del av tiotals miljarder kronor i medfinansiering vid utbyggnad av järnvägen samt att vi bereds plats i två forummöten per år som leds av EU:s stråkkoordinator Pat Cox.

Cirka 70 personer deltog på mötet från EU-institutionerna samt nationella och regionala representanter från Danmark, Finland, Italien, Norge, Sverige,Tyskland med flera. Korridorsforum behandlar pågående projekt längs korridorens sträckning, från Sicilien i söder Luleå i norr och sammankallar gör irländaren Pat Cox. Cox är med sin bakgrund som ordförande i Europaparlamentet och tidigare ordförande i den liberala gruppen en av de mest välrespekterade personerna inom EU och har sedan 2014 varit koordinator för korridoren Skandinavien Medelhavet. Mötet den 28 september handlade såklart mycket om det förändrade säkerhetspolitiska läget, effekterna från pandemin och den ansträngda världsekonomin.

– Det är mycket som är skakigt i världen just nu, vilket påverkar EU och Sverige i allra högsta grad, säger Birgitta Sacrédeus, regionråd i Dalarna. Det är viktigt att visa de övriga medlemsländerna och EU-representanterna att vi från norra och mellersta Sverige tar arbetet med att utveckla järnvägen på största allvar.

Sveriges järnväg viktig för hela EU

Det är en självklarhet att regionerna i mellersta och norra Sverige prioriterar utbyggnaden av Botniska korridoren, men järnvägen i Sverige är inte bara viktig för oss utan för hela EU. Sverige är ett exportintensivt land och omvänt har övriga EU-medlemsstater en stor efterfrågan på svenska produkter och råvaror. Som exempel kommer mer än 90 procent av den järnmalm som produceras i EU från Norrbotten.

– Varje dag exporteras järnmalm från Norrbotten motsvarande några Eiffeltorn, säger Nils-Olov Lindfors, regionråd i Norrbotten. Med en utbyggd och modern järnväg skulle vi kunna mer än fördubbla den exporten.

För nästan tio år sedan kom EU och Sverige överens om att Botniska korridoren skulle byggas ut och att Sverige skulle kunna få ekonomisk hjälp för att göra det. Överenskommelsen innebar också att Sverige skulle bygga ut korridoren till 2030 vilket redan då var en ambitiös tidplan. Flera regeringar har prioriterat och avsatt medel för utbyggnaden, men det går för långsamt. Det kan finnas en fara i att luta sig tillbaka och konstatera att det finns en handskakning och att korridoren kommer byggas.

– Att bygga järnväg tar tid och det är långa processer från idé, till beslut och innan järnvägen är på plats, säger Lars Öberg, regionråd i Gävleborg. I den senaste planprocessen föreslog Trafikverket att skjuta fram utbyggnaden av etappen Gävle–Kringlan i sju år, vilket vi så klart inte kunde acceptera och som den Socialdemokratiska regeringen ändrade efter samtal med bland andra Botniska korridoren, tillägger Lars. Det är av yttersta vikt att vi är närvarande och aktiva nationellt och på EU-nivå för att säkerställa och påskynda utbyggnaden av järnvägen.

Järnvägen – en säkerhetsfråga

Erfarenheterna från pandemin och de tidiga analyserna av påverkan från Rysslands anfallskrig mot Ukraina stärker våra prioriteringar, om en utbyggd och moderniserad järnväg med goda kopplingar till andra trafikslag i norra och mellersta Sverige. Geopolitiskt har Finland i princip förvandlats till en ö och Sveriges position är nu mer utsatt än tidigare. I ett första skede handlar det om att bygga ut det prioriterade nätet till 2030 och det kompletterande nätet till 2050.

– Finlands och Sveriges NATO-ansökan i kombination med Rysslands anfallskrig har ökat fokus på militär mobilitet men också redundans och järnvägssystemets robusthet samt kopplingar till andra trafikslag – inte minst sjöfarten, påpekar Jonas Andersson, regionpolitiker från Jämtland Härjedalen. Han tillägger:

– Den militära nyttan av att bygga ut järnvägen i vår geografi är uppenbar men det finns självklart också en stor nytta även för den civila gods- och persontrafiken, och det måste sägas att det också delvis är därför vi är här.

Detta var det 17:e korridorsforumet och det första mötet på plats i Bryssel efter pandemin. I det korta perspektivet driver samarbetet Botniska korridoren frågor om att utöka EU:s transportkarta med fler utpekade järnvägssträckor, hamnar, terminaler och noder. Arbetet sker i dialog mellan Botniska korridoren, svenska EU-parlamentariker, andra medlemsstater, EU-representanter med flera. Revideringen av TEN-T-förordningen för åren 2024 och framåt pågår just nu och Botniska korridoren avser att lämna in en uppdaterad position om förslag till förändringar, som skulle gynna norra och mellersta Sverige i första hand men i förlängningen hela landet och EU i stort.

Det är en stor tillgång att just Pat Cox, med sin bakgrund som ordförande i Europaparlamentet och tidigare ordförande i Europaparlamentets liberala grupp, leder arbetet med korridoren Skandinavien Medelhavet. Han ser behovet av den Botniska korridoren och arbetar målmedvetet för att den ska bli verklig.

Påskynda utbyggnaden av grön infrastruktur!

– Vi i norra och mellersta Sverige är pionjärer och bryter ny mark för den svenska men även europeiska gröna utveckling och omställningen, säger Nils-Olov Lindfors. Vi kommer vara världsledande leverantörer av gröna produkter i närtid och behöver påskynda utbyggnaden av den gröna infrastrukturen.

Nästa korridorsforum, det 18:e i ordningen, arrangeras i Bryssel under våren 2023 men innan dess hinner samverkan Botniska korridoren arrangera andra evenemang, möten och seminarier.

– Vi har stärkt våra befintliga kontakter här och har redan skapat nya starka band med några av EU:s transportpolitiks nyckelpersoner. Redan om en månad eller två kommer vi arrangera ett spännande seminarium om militär rörlighet, bland annat med deltagare och gäster härifrån, avslutar Henric Fuchs.

 

Botniska korridorens delegation på plats:

Birgitta Sacrédeus – Member of the European Committee of the Regions (EPP), Member of the steering group of the Bothnian Corridor and Regional Councillor, Region Dalarna

Lars Öberg – Member of the steering group of the Bothnian Corridor, Regional councillor, Region Gävleborg

Jonas Andersson – Regional councillor, Region Jämtland-Härjedalen

Nils-Olof Lindfors – Member of the steering group of the Bothnian Corridor, Regional councillor, Region Västerbotten

Katrien Vanhaverbeke – Director of Regional Development, Region Gävleborg

Martina Hellgren – Infrastructure strategist, Region Dalarna

Ulrika Nilsson – Infrastructure strategist, Region Norrbotten

Jimmy Bystedt – Transport & Infrastructure strategist, County administrative board Norrbotten

Ingela Bendrot – CEO, New East Coast Line

Henric Fuchs – Project Manager of the Bothnian Corridor

Lotta Rönström – Senior EU Policy Adviser, North Sweden European Office

Ebba Bjerkander – Senior EU Policy Advisor, Central Sweden European Office

Elisabeth Sinclair – CEO, Norrbotniabanan