I början av 2024 bjöd infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) in till två möten i workshopformat för att diskutera godstransporter och samarbetet Botniska korridoren tog tillfället i akt och gjorde inspel till arbetet.
Norra och mellersta Sverige leder den industriella gröna omställningen, inte bara i Sverige
Ny- och reinvesteringarna uppskattas överstiga 1 400 miljarder kronor, bara i Norrbotten och Västerbotten. Investeringarna och etableringarna är dock inte begränsade enbart till de två nordligaste länen. Även i Dalarna, Gävleborg, Jämtland Härjedalen, Västernorrland och Örebro län har nåtts av investeringsboomen.
Den Botniska korridoren är ryggraden i det svenska transportsystemet och i förlängningen även det europeiska
För att behålla och på sikt stärka vår konkurrenskraft är det av yttersta vikt att bygga ut stomnätskorridorerna samt stärka kopplingarna till sjöfarten, vägtrafiken och i förekommande fall flygtrafiken. Botniska korridoren, som del av stomnätskorridoren Skandinavien-Medelhavet, utgör ryggraden i det svenska transportsystemet. Medan stomnätskorridorerna behöver omfattande investeringsmedel bör flera viktiga tvärbanor i vår gemensamma geografi också stärkas genom ytterligare underhåll, upprustning, trimning med mera, ofta till en begränsad kostnad och med stor nytta.
De svenska handelsmönstren har förändrats över tid – vilket understryker vikten av att bygga ut den Botniska korridoren skyndsamt, för att tillgodose civila och militära behov
En större del av vår handel sker med grannländerna Finland och Norge men även med Centraleuropa. Även om de nord-sydliga kopplingarna utgör stommen i transportsystemet har de östvästliga kopplingarna blivit än tidigare. Men det är inte bara handeln och personresor som står i centrum. I och med det försämrade säkerhetsläget i kombination med Finlands och Sveriges Natoansökningar ökar vikten av militär rörlighet och försörjningsvägar, inte minst för Finland.
Ta del av samarbetet Botniska korridorens inspel i sin helhet här (öppnas i nytt fönster).
