Regeringen har chansen att under våren 2022 skapa förutsättningar för framtidens gröna resor och transporter och de senaste åren har EU, de nordiska länderna och regeringen varit tydliga – det ska ske en fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige, Norge och Finland. För Botniska korridoren innebär det en tydlig prioritering av Norrbotniabanan, Nya Ostkustbanan och Godsstråket genom Bergslagen.
Trafikverkets förslag till nationell plan för transportinfrastruktur 2022-2033 uppfyller inte de mål som regeringen satt upp, och inte heller Sveriges åtaganden gentemot EU. Förslaget möter inte heller upp till de prioriteringar och behov som 70 procent av Sveriges geografi tillsammans har identifierat genom samarbetet Botniska korridoren. Istället för att skynda på viktiga satsningar i infrastrukturen skjuts de fram i tid. Till och med redan namngivna åtgärder i gällande plan skjuts fram flera år, tvärt emot regeringens direktiv om att slutföra påbörjade projekt såsom Norrbotniabanan, Nya Ostkustbanan och Godsstråket genom Bergslagen.
Detta var budskapet från Botniska korridoren den 10 februari deltog vid regeringens digitala remissmöte om kommande nationella plan. Vid mötet framfördes de viktigaste synpunkterna utifrån det remissyttrande som lämnats in. Modererade av Antti Vainio som är vice VD för Mellansvenska Handelskammaren representerades Botniska korridorens styrgrupp av Birgitta Sacrédeus (KD) Region Dalarna, Glenn Nordlund (S) Region Västernorrland och Rickard Carstedt (S) Region Västerbotten.
Ta del av hela inspelet via filmklippen nedan, och även det skriftliga yttrandet (pdf) – samt de bilder (pdf) som visades under mötet.
Sverige får inte hamna på efterkälken
Sverige har inte råd att missa den chans som industrins satsningar innebär. De mer än 1 070 miljarder som näringslivet investerar i norra och mellersta Sverige behöver matchas med en fullt utbyggd Botnisk korridor för att möta den gröna omställning och stärka Sveriges konkurrenskraft.
”Vi är alla eniga. Regeringen måste nu ta ett rejält omtag. Regeringen måste ta hänsyn till den snabba nyindustrialiseringen. Annars riskerar Sverige att hamna på efterkälken. Vårt råd till ministern är att gå tillbaka till regeringens egna direktiv och utifrån dem ta fram en ny plan som uppfyller regeringens ambitioner, och hela landets behov”, framförde Rickard Carstedt (S) Region Västerbotten, under mötet.
Handelskamrarna lika eniga som samarbetet Botniska korridoren
Den 14 februari bjöd infrastrukturministern till ett motsvarande remissmöte för näringslivet. Där framförde Linda Nilson VD Norrbottens Handelskammare, Oliver Dogo VD Handelskammaren Mittsverige och Kristina Snitt VD Mellansvenska Handelskammaren deras tankar om Trafikverkets förslag. Precis som samarbetet Botniska korridoren betonade även de vikten av sammanhängande stråk och att regeringen måste skapa bästa möjliga förutsättningar för de satsningar som näringslivet gör i norra och mellersta Sverige.
Ett stort pussel att lägga för regeringen
De digitala remissmötena utgår från det förslag till kommande nationella infrastrukturplan 2022-2033 som Trafikverket presenterade i slutet av förra året. Nu är förslaget ute på remiss fram till den 28 februari och regeringen förväntas enligt infrastrukturministern fatta beslut om kommande plan i början av juni. Utöver Botniska korridorens viktigaste synpunkter om att bygga klart Norrbotniabanan, Nya Ostkustbanan och Godsstråket genom Bergslagen till 2030 handlar det även om att viktiga åtgärder och brister i de anslutande stråken till den Botniska korridoren får plats i kommande planperiod. Botniska korridorens förslag är enkelt och tydligt. Lyft ut de nya stambanorna från planen, men behåll ramen om 799 miljarder. På så sätt kommer de satsningar som behövs för den gröna omställningen att rymmas, men också̊ investeringar i ett nytt järnvägsnät för 250 km/h för hela landet. Men inte bara det, utan alla de objekt som nu Trafikverket plockat ut eller senarelagt behöver få plats i nationella plan utifrån budskapet om att ”Lagt kort ligger”. Detta är någonting som Botniska korridoren inte är ensamma om att tycka utifrån de närmare 30 olika framföranden som gjordes vid de två remissmötena. Ta del av hela remissmöten den 10 och 14 februari via regeringens hemsida – klicka här.
