Att utveckla tågtrafiken gynnar jämställdheten. Fler kvinnor än män åker kollektivt och kvinnor tar sig därför inte lika långt som män på samma tid, vilket minskar möjligheterna för kvinnor.
– I grunden betalar kvinnor en omvänd miljöpremie. Deras arbetsresor är bättre för klimatet, men de får tillgång till färre jobbmöjligheter. Genom att satsa på en attraktiv tågtrafik gynnar vi kvinnor relativt mer än män och prioriterar dessutom klimatet, säger Henrik Andersson, strategikonsult på Sweco.
Det är kanske inte helt självklart hur jämställdhet och jämlikhet hänger samman med järnväg. Vi börjar med jämställdheten. Enligt myndigheten Trafikanalys är Sverige indelat i 82 arbetsmarknadsregioner för kvinnor. För män räcker det med 53 regioner för att täcka hela landet. Männens arbetsmarknadsregioner är alltså i genomsnitt betydligt större.
Henrik Andersson, Sweco
– Män och kvinnor lägger lika lång tid på pendling, men eftersom kvinnor i högre grad använder kollektivtrafik blir räckvidden kortare. Kollektivtrafiken kräver ofta en anslutningsresa och buss har lägre medelhastighet än personbil. Det är inget egenvärde att pendla långt, men män kommer ungefär 40 % längre på samma tid och når därmed många fler arbetstillfällen, säger Henrik Andersson.
En utvecklad tågtrafik skulle således öka möjligheterna för kvinnor.
Men jämlikheten då? Även här har Trafikanalys ett budskap. Myndigheten konstaterar att ökad tillgänglighet betyder mer för sysselsättningen i glesare regioner samt för undersysselsatta grupper och grupper med lägre utbildning. Samtidigt pendlar högavlönade betydligt längre än lågavlönade och når därmed fler jobb. Henrik Andersson förklarar:
– Flera aspekter samverkar. Grupper med en svag ställning på arbetsmarknaden kan ha låg eller irrelevant utbildning. De har lägre lön och vinner därför mindre på att pendla långt. De kan också sakna tillgång till bil. Både för att få en acceptabel pendlingstid och för att nå grupper utan bil är satsningen på kustjärnvägen viktig. Då vidgas arbetsmarknadsregionen, matchningen mellan arbetsgivare och arbetstagare underlättas och fler får jobb.
Samtidigt som Botniska korridoren främjar jämställdhet och jämlikhet gynnas även män och höginkomsttagare av bättre kommunikationer.
– Tåget har en annan räckvidd än bilen. Det är viktigt för personal inom kunskapsintensiva tjänstebranscher, som kan behöva pendla långt till rätt jobb, avslutar Henrik Andersson som länge analyserat Botniska korridoren och nyttan av att bygga ut kustjärnvägen mellan Stockholm och Luleå.
Figur. Män pendlar längre än kvinnor och högavlönade pendlar längre än lågavlönade. Källa: Medlingsinstitutet.
