Regeringens direktiv till Trafikverket sätter en ny ton i den svenska infrastrukturpolitiken – men fortfarande återstår mycket att göra för att säkra utbyggnaden av den strategiskt viktiga Botniska korridoren. Det var en tydlig slutsats under Botniska korridorens webbinarium där representanter från näringslivet, riksdagen, Trafikverket och Försvarshögskolan samlades för att diskutera behovet av utbyggd järnväg i norra och mellersta Sverige.
Behovet av helhetstänk och långsiktig utbyggnadsstrategi är påtaglig
Sverige befinner sig i en radikalt förändrad omvärld. Med Nato-medlemskap, krig i Europa och förändrade handelsflöden krävs ett nytt sätt att planera infrastruktur. Tidigare rädsla för större investeringar och fokus på korta etapper behöver ersättas av en bredare förståelse för vikten av exempelvis robusthet, beredskap och ett sammanhållet land. Infrastruktur är en kärnuppgift för staten och måste fungera även i kris och ytterst även i krig. Flera deltagare efterlyste ett skifte bort från fragmenterad planering mot att bygga samman Sverige – från norr till söder samt från kust till inland.
Att räkna samhällsekonomisk nytta på enstaka korta sträckor räcker inte längre. Infrastruktur är en grundläggande samhällsfunktion och ett sammanhängande system. Det är när hela stråk byggs ut som de stora positiva effekterna kommer.
Civila och militära behov sammanfaller
För att kunna möta snabba förändringar och nya säkerhetshot behöver svensk järnväg vara både robust och reselient. De civila och militära behoven sammanfaller ofta, men Trafikverket har idag inte möjlighet att räkna på beredskap och militära behov i sina samhällsekonomiska modeller. Samtidigt har de fått tydliga direktiv om att ta stor hänsyn till detta i planeringen av kommande nationell plan, vilket innebär en utmaning.
Näringslivet å sin sida är helt beroende av att järnvägssystemet fungerar- både den kortare och mer kostnadseffektiva sträckan längs kusten, men också att det finns omledningsalternativ. Green Cargo flyttar en allt större del av sina transporter till kustjärnvägen, där även huvuddelen av persontrafiken sker. Om alla ska få plats på järnvägen krävs en utbyggnad till dubbelspår på Nya Ostkustbanan och att Norrbotniabanan kommer på plats. Även kapaciteten på den relativt nybyggda Botniabanan behöver ses över för att tillgodose det växande näringslivets behov av transporter till, från och inom norra Sverige.
Säkerhetsperspektivet måste vägas in – även om det inte går att räkna på
Flera talare betonade att Trafikverkets modeller inte fullt ut fångar värdet av robust infrastruktur för samhällets säkerhet och beredskap. Det är svårt att sätta ett exakt pris på möjligheten att upprätthålla demokratiska funktioner och frihet. Den svenska modellen för samhällsekonomiska kalkyler behöver utvecklas för att bättre inkludera värden av beredskap, redundans och försvarsförmåga.
Ukrainas erfarenheter visar att järnvägen är mer än ett transportmedel – den beskrivs som landets andra armé och är helt central för möjligheterna till ett effektivt försvar och för att upprätthålla civilsamhällets funktioner.
Stråken i TEN-T är prioriterade
Sverige har under många år bedrivit ett aktivt arbete för att bland annat kustjärnvägen mellan Gävle och Luleå ska innefattas i TEN-T, en bindande förordning från EU. För att hinna bygga ut sträckan krävs finansiering och byggstartsbesked i närtid. Trafikutskottets ordförande Ulrika Heie betonade under webbinariet vikten av att detta stråk nu prioriteras så att Sverige kan uppfylla sina åtaganden.
– Vi har drivit att dessa stråk ska inkluderas i TEN-T i EU och att de inte skulle vara prioriterade av vår myndighet känns väldigt underligt, säger Ulrika Heie (C), ordförande Riksdagens trafikutskott.
Sverige har inte råd att vänta längre
Det krävs krafttag för att bygga järnväg snabbare i Sverige. I och med det säkerhetspolitiska läget, osäkerheten i världshandeln och att över 570 miljarder kronor investeras i hållbara företag i norra och mellersta Sverige kan inte processerna längre få ta decennier. Andra europeiska länder bygger stora infrastrukturprojekt mycket snabbare och visar därmed att det är fullt möjligt. Det svenska planeringssystemet måste moderniseras och samverkan mellan offentliga och privata aktörer bör utvecklas för att snabba på genomförandet. Att bilda projektbolag för genomförandet av Nya Ostkustbanan och Norrbotniabanan är exempel på steg som bör tas för att effektivisera byggprocesserna.
Sammantaget visar webbinariet på att en skyndsam utbyggnad av den Botniska korridoren är central för Sveriges motståndskraft, sammanhållning och framtida konkurrenskraft. I en tid av nya hotbilder och globala förändringar måste också den svenska järnvägspolitiken och planeringsprocesserna anpassas i grunden.
Möt oss i Almedalen och håll utkik efter höstens webbinarier
Onsdag 25 juni arrangerar Botniska korridoren ett seminarium i Almedalen tillsammans med Nya Ostkustbanan AB och Norrbotniabanegruppen där vi fortsätter diskutera vikten av effektivare järnvägstransporter i norra och mellersta Sverige. I höst kommer Botniska korridoren arrangera en webbinarieserie i tre delar där vi tillsammans med beslutsfattare och sakkunniga analyserar Trafikverkets förslag och lyfter konstruktiva förslag på hur planen kan utvecklas, för ett mer konkurrenskraftigt och säkert Sverige, Norden och EU.
