Sverige och EU har sedan tio år tillbaka en överenskommelse om att bygga ut Botniska korridoren till 2030. Hittills har det gått för långsamt och i stället för att hantera stråket som ett sammanhängande system har det delats upp i olika tekniska utbyggnadsetapper. Vårt budskap är att staten måste lägga i en högre växel och matcha de investeringar som görs i norra och mellersta Sverige genom att bygga ett sammanhållet transportsystem för både gods och persontransporter samt ta del av den medfinansiering som EU erbjuder.
Den 31 maj besökte Botniska korridoren tillsammans med Nya Ostkustbanan AB riksdagen för samtal och dialog med ledamöter från fyra av riksdagens åtta partier. Vårt budskap var som vanligt tydligt och enkelt.
Det investeras mer än 1 070 miljarder kronor i norra och mellersta Sverige fram till 2040, tiotusentals nya jobb skapas och befolkningen behöver och beräknas växa markant på kort tid. Tyvärr är infrastrukturen eftersatt på exempelvis godsstråket genom Bergslagen och Ostkustbanan (järnvägen mellan Gävle-Sundsvall-Härnösand) består av ett 95 år gammalt enkelspår. Mellan Umeå-Luleå finns heller ingen kustjärnväg. Även om Norrbotniabanan håller på att byggas är den ännu inte fullt ut finansierad och byggnadstakten behöver öka.
Medan vägsystemet också har sina brister och behov finns i alla fall en sammanhängande standard och systemtanke med exempelvis Europavägar. Det saknas på järnvägen och många sträckor i Botniska korridorens geografi har för låg kvalitet vilket leder till lägre hastigheter, för snäva kurvor eller höga stigningar som inte möjliggör för långa godståg. Det är även för låg bärighet på broar och banvallar vilket gör att godstågen inte kan lastas lika fulla eller tunga som annars.
Restiderna för långväga men också regionala resor är också för långa och bristande kapacitet gör att tågen inte kan köras lika ofta som vore önskvärt eller som efterfrågas. Det drabbar de regionala arbetsmarknaderna och försvårar för pendling på avstånd som annars vore möjligt.
I och med att Sverige och EU kommit överens om att Botniska korridoren ska byggas ut som en del av stomnätskorridoren Skandinavien-Medelhavet, som sträcker sig mellan Malta i söder till Luleå i norr, finns möjligheten att söka medfinansiering från EU till utbyggnaden. Men då måste Sverige också fatta tydliga beslut om att hela sträckan ska byggas ut och helst också ange när den avses vara färdigställd, ett målår som saknas i nationell planering idag. Enligt EU:s lagstiftning ska korridoren stå klar 2030.
Det är inte bara norra och mellersta Sverige som skulle tjäna på att Botniska korridoren byggs ut. Hela landets och i förlängningen EU:s konkurrenskraft skulle gynnas genom mer effektiva transportmöjligheter och lösningar. Även ur ett säkerhetsperspektiv skulle Sverige, EU och NATO tjäna på ökad militär rörlighet i nord-sydlig riktning med goda anslutningar i öst och väst samt till och från en mängd hamnar i Atlanten, Nordsjön och Östersjön.
Under dagen träffade Botniska korridorens ordförande Jonny Lundin (C) trafikutskottets ordförande Ulrika Heie (C) och Anne-Li Sjölund (C) från Västernorrland tillsammans med partiets politiskt sakkunnige Johan Magnusson för att lyfta den unika samverkan och samsyn som råder i norra och mellersta Sverige om att prioritera utbyggnaden av den Botniska korridoren skyndsamt för att möta upp de möjligheter och utmaningar som finns.
Vidare under dagen träffade verksamhetsledare Henric Fuchs och Nya Ostkustbanan AB:s vd Ingela Bendrot företrädare från Moderaterna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna för att lyfta bristerna och behoven kopplat till järnvägsinfrastrukturen i norra och mellersta Sverige, som en del av det sammanhängande nationella järnvägssystemet med kopplingar till Europa.
Johnny Lundin ordförande Botniska korridoren (foto Anneli Egland), Ulrika Heie (C) infrastrukturpolitisk talesperson och riksdagsledamot (foto Sveriges riksdag), Anne-Li Sjölund (C) riksdagsledamot (foto Sveriges riksdag)
