Ny nationell plan med fokus på norra och mellersta Sverige

Under måndagen höll infrastrukturminister Tomas Eneroth en pressträff där han presenterade regeringens nationella infrastrukturplan för perioden 2022–2033. På pressträffen stod det klart att regeringen gått samarbetet Botniska korridoren till mötes på flera punkter. Inte minst beslutet att tillföra 5 miljarder kronor för att fullfölja satsningarna på Nya Ostkustbanan enligt ursprunglig tidplan, samt att bygga klart Norrbotniabanan sträckan Umeå–Skellefteå under kommande planperiod. Merparten av de förstärkningar som regeringen nu beslutat om, i förhållande till Trafikverkets förslag, kommer att gynna norra och mellersta Sverige.

Regeringen beslutade tillföra mer medel, än vad Trafikverket hade föreslagit, till följande objekt inom samarbetet Botniska korridorens geografier:

• Etapp Gävle–Kringlan på Ostkustbanan, för kapacitetshöjning, tillförs 5 miljarder kronor
• Objekt E16 Borlänge–Djurås tillförs 550 miljoner kronor
• Luleå̊ C, flytt av personvagnsuppställning (etapp 1), tillförs 58 miljoner kronor
• Luleå̊ C, ombyggnad av personbangård (etapp 2), tillförs 231 miljoner kronor
• Malmbanan Kiruna–Riksgränsen, Stax 32,5 ton, tillförs 162 miljoner kronor
• Malmbanan Svappavaara–Kiruna, Stax 32,5 ton, tillförs 100 miljoner kronor
• Stambanan genom övre Norrland, SgöN, Sävastklinten–Norra Sunderbyn, ny mötesstation och partiellt dubbelspår, tillförs 114 miljoner kronor
• Norrbotniabanan (Umeå̊) Dåva–Skellefteå̊, ny järnväg. Tillförs 500 miljoner kronor
• E4, förbifart Skellefteå̊, tillförs 958 miljoner kronor.

Även satsningen på Ostkustbanan, fyra spår (Uppsala–länsgränsen Uppsala/Stockholm) tillförs ytterligare 7,5 miljarder kronor och är av stor betydelse för stora delar av det nationella järnvägssystemet, exempelvis för kustjärnvägen norrut men även för Dalarna med flera angränsande regioner.

Beslutet innebär även 300 miljoner öronmärks för hastighetshöjande åtgärder på Mittbanan, Östersund–Storlien, vilket innebär att totalt 800 miljoner kommer att investeras på Mittbanan under planperioden.

Lättnad över regeringens beslut

– Regeringen har lyssnat på våra argument. Huvuddelen av de förstärkningar som nu görs tillfaller norra och mellersta Sverige. Det är mycket glädjande att regeringen beslutat om att tidigarelägga fyrspårsutbyggnaden söder om Uppsala, samt att utbyggnaden av den så viktiga etappen Gävle–Kringlan fortsätter enligt den ursprungliga planen. Totalt får dessa två objekt 12,5 miljarder, vilket är de största ändringarna i planen. Jag blir också lättad och glad av att infrastrukturministern tydliggör att lagt kort ligger samt att Ostkustbanan namnges som en central del av regeringens strategi för utbyggd järnväg i hela landet, säger Glenn Nordlund (S), regionstyrelsens ordförande i Västernorrland.

Näringslivets historiska satsningar om mer än 1 070 miljarder kronor i norra och mellersta Sverige ställer stora krav på utbyggd infrastruktur i takt med att den gröna industriella omställningen som har påbörjats. Idag finns ingen kustjärnväg norr om Umeå och det är viktigt att påskynda utbyggnaden av exempelvis Norrbotniabanan, Malmbanan, vägsatsningar med mera. Regeringen går nu den Botniska korridoren till mötes på flera punkter.

Byggtakten måste öka för att möta näringslivets behov

En extra glädjande nyhet från regeringens pressträff i morse är att hela Norrbotniabanan mellan Umeå–Luleå nu är med i den nationella planen.

– Det här var ett viktigt och positivt besked från regeringen. Det är bra att regeringen prioriterar utbyggnad av grön infrastruktur där satsningarna på omställningen till grön industri är som mest intensiv. Samtidigt är vi besvikna över att viktiga satsningar på bland annat Malmbanan inte har prioriterats på det sätt som krävs med tanke på industrins expansion, säger Nils-Olov Lindfors (C), regionråd i Norrbotten.

– Vi kommer givetvis att fortsätta vår dialog med regeringen om de behov som de stora industrietableringarna nu ställer på infrastrukturen. Det krävs en betydligt högre byggtakt för att klara av framtida gods- och passagerartransporter, säger Lindfors.

Kraftiga kostnadsökningar är en utmaning i stort men särskilt inom infrastrukturområdet. Jämfört med 2018 har den genomsnittliga kostnadsökningen för de namngivna objekten i planen ökat med 33 procent. En bättre kostnadskontroll för åtgärder i infrastrukturen måste uppnås, är något som regeringen fastslår. Botniska korridoren är särskilt prioriterad av EU och staten, som kommit överens om att hela sträckan ska vara utbyggd till 2030. För att påskynda och underlätta utbyggnaden har EU, så sent som i juli 2021, beslutat om att medfinansiera utbyggnaden.

– Kostnadskontrollen är avgörande för att regeringens plan ska kunna genomföras. Med EU:s utlovade medfinansiering finns goda förutsättningar för att Botniska korridoren ska kunna fortsätta vara prioriterad samt byggas ut snabbare än annars, säger Birgitta Sacrédeus (KD), regionråd i Dalarna.

– Jag vill också framhålla hur viktigt det är med den stora satsning som regeringen nu gör på fyrspåret mellan Uppsala och Stockholm. Den har inte bara bäring på kustjärnvägen norrut, utan också är av mycket stor betydelse för funktionaliteten och kapaciteten för Dalabanan som ansluter i Uppsala. Det kommer bland annat att bidra till den ökning av kollektivt resande till och från Arlanda flygplats som regeringen efterfrågar, slår Sacrédeus fast.

Viktigt jobb har gjorts inom samarbetet Botniska korridoren

Samarbetet Botniska korridoren samlar sju regioner i norra och mellersta Sverige, från Örebro län i söder till Norrbotten i norr. Inom ramen för samarbetet har flera samråd och dialoger förts under de senaste fyra åren. Botniska korridoren har tagit fram flera kunskapsunderlag, anordnat seminarier och gjort gemensamma utspel, inte minst i samband med infrastrukturdepartementets hearingar om processen med regeringens framtagande av den nationella infrastrukturplanen 2022–2033.

– Botniska korridoren är en kraftsamling för att möta upp den gröna omställningen, utvecklingen och tillväxten som pågår i norra och mellersta Sverige. Även om vi som ingår i samarbetet hade hoppats på ännu mer satsningar i vår geografi i den här planen är det tydligt att samarbetet har gjort skillnad och gjort avtryck på regeringen, framhåller Sacrédeus.

Bristerna i norra och mellersta Sveriges infrastruktur är väl kända, grundligt utredda och väldokumenterade. Det innebär att vi inom samarbetet Botniska korridoren har en hög planberedskap och mognad vilket möjliggör för snabbare utbyggnad än planerat om förutsättningarna inom planen 2022–2033 förändras.

Omständigheterna som omgärdat regeringens beslut om den nationella planen för transportinfrastrukturen har varit och är fortsatt svåra. Världen försöker återhämta sig från pandemin, Rysslands krig i Ukraina och det generellt förändrade säkerhetspolitiska läget, hög inflation med mera.

– När vi tog del av Trafikverkets förslag i vintras blev vi oroliga att tidigare och viktiga prioriteringar skulle komma att tas bort. Vi har inte tillgång till alla detaljerade underlag ännu men det verkar som att regeringen har säkerställt de tidigare planerade prioriteringarna i vår gemensamma geografi i norra och mellersta Sverige, säger Henric Fuchs, projektledare för Botniska korridoren.

Bakgrund

Ramen för planen uppgår till 799 miljarder kronor och beslutades av riksdagen 2021. Därutöver tillkommer ytterligare 82 miljarder kronor från trängselskatter, banavgifter och medfinansiering, vilket gör att planens totala omslutning uppgår till 881 miljarder kronor.

Ungefär hälften (427 miljarder kronor) av planen går till nya investeringar medan den andra halvan går till vidmakthållande och underhåll av landets befintliga vägar (197 miljarder kronor) och järnvägar (165 miljarder kronor).

Beslutet har fattats av regeringen och gäller fram till att nästa plan fastställs, något som brukar göras vart fjärde år.

Ta del av regeringens planbeslut här.

Ta del av satsningar i Trafikverket Region Norrs satsningar här.

Ta del av satsningar i Trafikverket Region Mitt här.

Ta del av satsningar i Trafikverket Region Öst här.