Regeringen har hörsammat Botniska korridoren och flertalet remissinstanser. Nu meddelar regeringen genom statsminister Ulf Kristersson och energi- och näringsminister Ebba Busch att man kommer göra historiskt stora satsningar på infrastruktur. Ramen för kommande plan (2026-2037) ska ökas med 200 miljarder till 1 171 miljarder, en 20-procentig ökning, vilket gör det möjligt att både rusta upp och bygga ut delar av infrastrukturen.
– Vi i samarbetet Botniska korridoren gläds naturligtvis av denna nyhet tillsammans med stora delar av infrastruktursverige, näringslivet med flera. Det här skapar bättre förutsättningar än tidigare men räcker inte till för att finansiera allt, säger verksamhetsledare Henric Fuchs.
Botniska korridoren för militär rörlighet och grön omställning
Sveriges överenskommelse med EU om att bygga ut den Botniska korridoren (som del av de europeiska transportkorridorerna Skandinavien-Medelhavet och Nordsjön-Östersjön) till 2030 är prioriterat för att stärka den svenska och europeiska konkurrenskraften, den industriella gröna omställningen samt den militära rörligheten.
– Vi förväntar oss och utgår så klart från att regeringen ökar de ekonomiska ramarna för att möjliggöra utbyggnaden av Godsstråket genom Bergslagen, Nya Ostkustbanan, Norrbotniabanan och Malmbanan vilka redan är försenade i förhållande till tidplanen. Vi får dock avvakta och se mer av detaljerna i regeringens proposition till riksdagen lite längre fram, säger Henric Fuchs.
Om ungefär en månad förväntas alltså regeringen presentera sitt förslag om budgeten för den nationella planen för perioden 2026-2037. Om förslaget uppgår till närmare 1 200 miljarder kronor, vilket verkar vara regeringens och Sverigedemokraternas intention, kommer planen bli den största av sitt slag men också med den högsta procentuella ökningen jämfört med föregående plan.
Planperiod | Kronor |
2010-2021 | 417 mdr |
2014-2025 | 522 mdr |
2018-2029 | 622,5 mdr |
2022-2033 | 799 mdr |
2026-2033 | 1 171 mdr |
Regeringens inriktning förpliktigar
– Det räcker inte bara med att skjuta till med pengar till infrastrukturen. Sverige måste också få mer infrastruktur för pengarna och där ligger ett stort ansvar på Trafikverket, ett ansvar man tydligt kommunicerat och visat att man vill ta genom att genomlysa sin egen verksamhet, föreslå och påbörjat arbetet med att utveckla sitt arbete, säger Henric Fuchs.
Regeringens och Sverigedemokraternas inriktning om ökade ramar för att möjliggöra mer investeringar i prioriterad infrastruktur möjliggör också för mer medfinansiering och andra alternativa finansieringsupplägg och utförandemetoder.
Behovet av alternativ finansiering och utförande kvarstår
Samarbetet Botniska korridoren var tidigt ute och lyfte behoven av att säkerställa mer finansiering till den svenska infrastrukturen genom en ramökning, som regeringens och dess samarbetsparti nu har öppnat för. Detta i kombination med att Sverige blir ännu bättre på att säkerställa medfinansiering från bland andra EU och att vi undersöker fördelar med särskilda och dedikerade projektbolag.
– Erfarenheterna från projektbolag som Brenner Base Tunnel (Italien-Österrike) och Fehmarnbelt Tunnel (Danmark-Tyskland) är mycket positiva och bidrar till att projekten påskyndas. Vi har ju också mycket goda erfarenheter av egna projektbolag i Sverige, tillägger Henric Fuchs.
Exempelvis Arlandabanan, Botniabanan och Öresundsbron utfördes genom helt eller delvis statligt ägda bolag som byggde projekten mycket snabbare än många andra projekt och oftast inom eller nära utsatt budget. Det är av den anledningen som samarbetet Botniska korridoren under det senaste halvåret bedrivit ett arbete med att utreda om hela eller någon av de fyra vitala delarna av den Botniska korridoren skulle kunna tjäna på att bolagiseras och på så sätt byggas fortare än annars, exempelvis genom ett riktat stöd från staten, EU och på andra sätt.
Ta del av den preliminära version av utredningen som föredrogs i Almedalen 26 juni här (öppnas i ny flik), i avvaktan på att den ska färdigställas och presenteras inom kort.