Regeringen har chansen att under våren 2022 skapa förutsättningar för framtidens gröna resor och transporter. De senaste åren har EU, de nordiska länderna och regeringen varit tydliga – det ska ske en fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige, Norge och Finland. För Botniska korridoren innebär det en tydlig prioritering av Norrbotniabanan, Nya Ostkustbanan och Godsstråket genom Bergslagen. Botniska korridoren anser att Trafikverkets förslag till nationell plan för transportinfrastruktur 2022-2033 inte uppfyller de mål som regeringen satt upp, och inte heller Sveriges åtaganden gentemot EU.
Trafikverket har på uppdrag av regeringen tagit fram ett förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen för åren 2022–2033. Förslaget är på remiss fram till den 28 februari och under våren 2022 väntas regeringen fatta beslut om ny nationell plan. Ska Sverige bli den första fossilfria välfärdsnationen och kunna möta de mer än 1 070 miljarderna i investeringar i norra och mellersta Sverige måste vi slutföra de viktigaste satsningarna i Sverige och bli klara med en järnväg för 250 km/h och långa, tunga och snabba godståg.
Förslaget möter inte upp till de prioriteringar och behov som samarbetet Botniska korridoren har identifierat. Istället för att skynda på viktiga satsningar i infrastrukturen skjuts de fram i tid. Till och med redan namngivna åtgärder i gällande plan skjuts fram flera år, tvärt emot regeringens direktiv om att slutföra påbörjade projekt såsom Norrbotniabanan, Nya Ostkustbanan och Godsstråket genom Bergslagen.
Botniska korridoren har tagit fram ett gemensamt yttrande från regionerna Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Gävleborg, Dalarna och Örebro län i samverkan med Norrbotniabanan och Nya Ostkustbanan. Respektive aktör lämnar även egna mer specifika yttranden.
Ta del av Botniska korridorens yttrande – klicka här (pdf).
Elvy Söderström
– Genom detta yttrande visar Botniska korridoren en enighet. Vi är tydliga, vi har prioriterat hårt och vi har ett gemensamt förslag till regeringen om hur de behöver ändra Trafikverkets förslag till nationell plan för att möta den nyindustrialisering som sker i norra och mellersta Sverige, säger Elvy Söderström, ordförande för samarbetet Botniska korridoren.
Remissmöte 10 februari
- Botniska korridorens presentation klockan 14.05.
- Följ sändningen av remissmötet via regeringen.se – klicka här.
Torsdagen den 10 februari 13.00-16.25 bjuder infrastrukturministern in till ett remissmöte om Trafikverkets förslag till ny nationell plan. Botniska korridoren kommer då att ge sin syn på förslaget. Botniska korridorens styrgrupp representeras av Birgitta Sacrédeus (KD) Region Dalarna, Glenn Nordlund (S) Region Västernorrland och Rickard Carstedt (S) Region Västerbotten.
Samarbetet Botniska korridoren anser att
- det behövs målår för när viktiga infrastrukturåtgärder ska vara klara.
- Norrbotniabanan, Nya Ostkustbanan och Godsstråket genom Bergslagen ska vara färdigställda till 2030.
- de mer än 1 070 miljarder som näringslivet investerar i norra och mellersta Sverige behöver matchas med en fullt utbyggd Botnisk korridor för att möta den gröna omställning och stärka Sveriges konkurrenskraft.
- nya stambanor för höghastighetståg i södra Sverige bör ha en finansiering utanför nationell plan.
- Sverige måste uppfylla åtaganden inom TEN-T utifrån beslutade målår 2030 och 2050.
- det gränsöverskridande perspektivet är av största vikt inom infrastrukturplaneringen.
- Sverige behöver bli bättre på att ta tillvara möjligheter till medfinansiering från EU.
- ett sammanhållet järnvägsnät för 250 km/h för hela Sverige behöver färdigställas 2030 för att möjliggöra långa, tunga och snabba godstransporter samt tillförlitliga personresor.
- den Botniska korridoren är mogen för en omedelbar utbyggnad varför den är lämplig att finansiera inom nationella planens ordinarie ram, medan lånefinansiering kan vara mer lämpligt för mindre mogna åtgärder.
- först när stomnätskorridoren är fullt utbyggd kan nyttorna av de anslutande stråken komma transportsystemet till godo.
- regeringen kan skapa förutsättningarna för ett sammanhängande transportsystem i hela landet genom kompletterande vägsatsningar utöver de viktiga järnvägssatsningarna.
