10 mars arrangerade Region Dalarna, Mellansvenska Handelskammaren och infrastrukturorganisationen InFram konferensen Kraftsamling transportinfrastruktur. Samarbetet Botniska korridoren deltog på plats.
Konferensen i Falun var den första av sitt slag och kretsade kring konkurrenskraft, samverkan och grön omställning – vilket också är ledord i Dalastrategin 2030.
Sverige och Europa måste stärka konkurrenskraften – välfungerande infrastruktur och transporter är avgörande
Under konferensen lyftes näringslivets behov av transporter, dels för råvaror och transporter av gods ut till nationella, europeiska och globala marknader, dels för arbetspendling och kompetensförsörjning.
I sitt anförande lyfte Jan Bohman (S), som är första vice ordförande i Dalarnas regionala utvecklingsnämnd samt styrgruppsledamot i Botniska korridoren, vikten av att bygga och planera för sammanhållna stråk – inte minst för näringslivets behov av råvaru- och godstransporter, arbetspendling och kompetensförsörjning.
Bohman lyfte också vikten av att underhålla befintlig infrastruktur i kombination med att bygga mer kapacitet och redundans där så saknas, exempelvis längs Botniska korridoren eller Dalabanan. För att skapa utrymme för att både kunna ta igen eftersatt underhåll och bygga ny infrastruktur lyfte Bohman Botniska korridorens arbete med alternativa finansierings- och organiseringslösningar.
EU:s kapacitetsförordning riskerar tyvärr att spåra ur
Philip Eriksson från Central Sweden European Office, som sitter med i Botniska korridorens arbetsgrupp, berättade om EU:s kapacitetsförordning. Under de senaste åren har EU arbetat med att föreslå medlemsländerna en mer gemensam tilldelning av kapacitet och tåglägen för exempelvis långväga godståg. Kapacitetsförordningen syftar till att skapa mer tid i spåren för långväga godstransporter. Flertalet EU-länder har till skillnad från Sverige förhållit sig skeptiska till att prioritera nationsöverskridande trafik till förmån för den nationella tågtrafiken och kapacitetstilldelningen.
Systemperspektivet är viktigt för försörjningskedjorna
SSAB:s logistikchef Malin Fredriksson berättade om företagets transport- och leveranskedjor och hur sårbara eller störningskänsliga de kan vara, särskilt då det saknas redundans i landets nordligaste delar. SSAB skickar stora volymer tre gånger dagligen med den så kallade stålpendeln från Luleå till Borlänge. Företagets produktionkräver ett jämnt flöde och är helt beroende av fungerande transporter på Stambanan genom övre Norrland, då det saknas en kustjärnväg. Om det blir avbrott på stambanan måste stålet transporteras med båt från Luleå till Oxelösund och vidare därifrån med tåg till Borlänge.
Totalförsvarets behov av transporter och infrastruktur växer
Det är inte bara näringslivet och privatpersoner som efterfrågar mer och fler transportmöjligheter. Försvarsmakten och numera även Natos behov är stora och växer kraftigt. I många fall har Försvarsmakten och civilsamhället motsvarande behov, exempelvis försörjningskedjor av livsmedel, drivmedel med mera. Anders Öberg (S), regionstyrelsens ordförande i Region Norrbotten tillika styrgruppsledamot i Botniska korridoren, lyfte även han hur transportsystemet behöver utgöras av sammanhållna stråk och anslutande infrastruktur som knyter ihop landet. Även anslutningar i östvästlig riktning till våra nordiska grannar Finland och Norge betonades, då inte minst kopplingen till de norska atlanthamnarna är viktig för både Sverige och Finland.
Öberg lyfte också vikten av att landets regioner tar ett allt större ansvar för den regionala, men också delar av den nationella och europeiska infrastrukturplaneringen, sedan landets regioner övertog hela det regionala utvecklingsansvaret och planupprättaruppdraget från länsstyrelserna 2019.
Värdefulla diskussioner och samarbeten
Konferensen avrundades med en paneldiskussion mellan riksdags- och trafikutskottsledamöterna Maria Stockhaus (M), Thomas Morell (SD) och Kadir Kasirga (S) tillsammans med riksdagsledamöterna samt region- och kommunpolitiker från Dalarna, bland andra Lars Isacsson (S), Malin Höglund (M), Ulrika Liljeberg (C), Rasmus Giertz (SD), Kajsa Fredholm (V), Elin Norén (S), Birgitta Sacrédeus (KD) och Björn Ljungqvist (M).
Stockhaus (M) och Morell (SD) beskrev regeringsunderlagets inriktning att prioritera underhåll och samhällsekonomisk nytta som vägledande perspektiv vid prioritering av objekt, men lyfte också alternativa metoder för att hitta hållbara och effektiva sätt att finansiera och påskynda viktiga objekt.
Birgitta Sacrédeus (KD), regionala utvecklingsnämndens ordförande i Dalarna och tidigare styrgruppsledamot i Botniska korridoren, lyfte vikten för Dalarna att ingå i en storregional kontext och samarbeten, som Botniska korridoren och Mälardalsrådet. Som ett gott exempel på värdefull samverkan lyfte Birgitta Botniska korridorens arbete för att åstadkomma en förlängning av de europeiska transportkorridorerna – vilka EU 2021 beslutade att förlänga efter mer än tio års idogt påverkansarbete.
