Regeringen hörsammar prioriteringar från Botniska korridoren – men inte alla

 

I december antog riksdagen regeringens förslag om att höja budgeten till 1 171 miljarder kronor för perioden 2026–2037. Samarbetet Botniska korridoren gläds över beslutet att höja budgeten med hela 27 procent, men det räcker inte till de skriande behoven i landets infrastruktur. Att regeringen öppnar för alternativa metoder som alternativ finansiering och alternativa utförande är positivt och skapar nya och ytterliga möjligheter till ökad framdrift.

Det är också positivt att regeringen ökat anslagen till de regionala planerna och att man tar tag i det eftersatta underhållet på landets vägnät, vilket beräknas kunna återtas under planperioden fram till 2037. Det finns medel avsatta till de fyra enskilda bandelar som utgör den Botniska korridoren samt transportkorridoren Skandinavien–Medelhavet. Ingen av de enskilda banorna har dock full finansiering eller ett tydligt datum eller årtal för när de ska vara fullt utbyggda, än mindre stråket i sin helhet.

 

Vad händer nu?

I närtid: Trafikverket ska föreslå regeringen vilka projekt som bör genomföras och när

Kring årsskiftet väntas regeringen ge sina direktiv till Trafikverket om att föreslå åtgärder baserat på den beslutade budgeten för perioden 2026–2037. Trafikverket kommer därefter arbeta med att ta fram förslag för att sedan presentera desamma under andra eller tredje kvartalet 2025.

Nästa steg: Fokusera på sammanhållen transportinfrastruktur

Samarbetet Botniska korridorens prioriteringar är och har varit tydliga över tid. För att Sverige, Norden och Europa ska kunna stärka sin konkurrenskraft, säkerhet och gröna omställning krävs en sammanhållen transportinfrastruktur. Det är särskilt viktigt för de nordiska länderna då vi är kraftigt beroende av export men också import. Övriga Europa är också beroende av exempelvis den svenska järnmalmen och andra mineraler, skogen från Sverige och Finland och mycket mer. Det geopolitiska läget ställer också nya krav och frågor. Klarar infrastrukturen av Natos krav och behov av transporter och ryms de tillsammans med de civila behoven av gods- och persontransporter?

Det pågår en grön omställning som leds av den svenska industrin som syftar till att ta fram och möta upp mot den globala efterfrågan på grönt framställda produkter och tjänster, dels till att minska de klimatmässiga avtrycken.

 

Bakgrund: Planrevideringsprocessen och Botniska korridorens arbete

Vidmakthållandet och utvecklingen av landets transportinfrastruktur planeras i en tolvårig nationell plan som revideras vart fjärde år. Det innebär i det närmaste att så fort en plan är antagen så börjar nästa process med att revidera planen igen. Just nu är vi ungefär halvvägs genom den pågående revideringen och nästa steg blir att regeringen ger Trafikverket i direktiv att föreslå åtgärder utifrån riksdagens beslut om att anta regeringens proposition eller förslag.

Inledning av planrevideringsprocessen

Den 15 juni 2023 fattade regeringen beslut om att uppdra till Trafikverket att ta fram underlag för inriktningsplaneringen, alltså en bedömning av hur mycket riksdagen borde avsätta till underhållet och utvecklingen av landets infrastruktur.

Trafikverket föreslog också hur den totala budgeten borde eller kunde fördelas mellan de olika trafikslagen samt mellan underhåll och utveckling.

Remissbehandling av Trafikverkets förslag till inriktningsunderlag

I början av 2024 remitterades Trafikverkets förslag och samarbetet Botniska korridoren yttrade sig, tillsammans med ungefär 250 andra instanser som regioner, kommuner, näringslivet, branschorganisationer, intresseorganisationer, myndigheter med flera.

Samarbetet Botniska korridorens uppmaning

Botniska korridoren uppmanade till ökad finansiering, stråktänk och alternativa metoder för att stärka konkurrenskraften, säkerheten och den gröna omställningengav uttryck för att en ökning av budget om 20 procent skulle anses som ett golv. Med omfattande brister och behov i landets infrastruktur behöver denna och kommande regeringar behöva öka anslagen avsevärt.

För att Sverige ska få mer pengar till infrastrukturen men också mer infrastruktur för pengarna räcker inte en uppräkning av planen. Det behövs alternativa metoder. Genom medfinansiering från exempelvis EU, statliga lån, brukaravgifter kan budgeten för infrastrukturinvesteringar ökas – särskilt i kombination med alternativa metoder. I flera länder, inte minst i våra grannländer, testar man att bygga ny infrastruktur genom offentligt ägda eller privata bolag, ofta med framgång. Vi har egna erfarenheter av det i Sverige. Arlandabanan, Botniabanan och Öresundsbron är några goda och lyckade exempel på hur infrastruktur byggt ut snabbt och effektivt, på ett sätt som sannolikt annars inte skulle varit möjligt.

För att exempelvis EU och numer även Nato ska vara intresserade av att investera i Sveriges infrastruktur måste vi dock planera för och besluta om att bygga ut sammanhållna och funktionella stråk med god prestanda och kapacitet för gods- och persontrafiken. Sverige och EU är överens om att bygga ut två europeiska transportkorridorer genom Sverige: Skandinavien-Medelhavet (rosa) och Nordsjön-Östersjön (röd) (infoga karta). Samarbetet Botniska korridoren har sedan länge belyst och lyft just denna brist och behov, att Sverige måste sluta dutta genom att bygga korta och enskilda etapper utan en tydlig strategi för utvecklingen av sammanhållna stråk som exempelvis möjliggör för persontågtrafik i hastigheter om upp till 250 km/h.

Järnvägen som vi kallar Botniska korridoren är den nordligaste delen av det europeiska nätet av transportkorridorer och som enligt överenskommelsen mellan EU och Sverige ska stå klart till 2030, vilket tyvärr inte kommer hinnas med. Botniska korridoren består i sin tur av de fyra enskilda banorna Godsstråket genom Bergslagen, Nya Ostkustbanan, Norrbotniabanan och Malmbanan med kopplingar i östvästlig riktning till exempelvis Dalabanan, Mittbanan, järnvägen Umeå–Hällnäs–Storuman med flera.

Samarbetet Botniska korridoren efterfrågade också mer politisk styrning av infrastrukturens utveckling och mindre styrning baserat på framräkningar och prognoser.

Historisk satsning på infrastruktur

Under hösten presenterade regeringen sin intention om att kraftigt höja budgeten för planen 2026–2037, från 959 till 1 171 miljarder kronor för kommande tolvårsperiod. Det motsvarade då en höjning om drygt 20 procent.

Vid regeringens pressträff den 3 oktober meddelade infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) att regeringen också avsåg lyfta ut Trafikverkets förvaltningsanslag ur planen, vilket frigjorde ytterligare medel till infrastrukturen och innebär att höjningen därmed uppgår till 27 procent.

Regeringens proposition antogs

Den 11 december röstade riksdagen och regeringens proposition antogs.