Botniska korridoren deltog i Transportforum 2025 i Linköping, en inspirerande mötesplats för över 1000 deltagare inom transport, mobilitet och infrastruktur. Årets teman var resiliens och cirkularitet. Infrastrukturminister Andreas Carlson underströk vikten av en välfungerande järnväg för Sveriges beredskap, särskilt med tanke på kriget i Ukraina.
Botniska korridorens representanter på plats hade också givande samtal med Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana, trafikutskottets ordförande Ulrika Heie (C), statssekreterare Johan Davidson (KD), branschföreträdare, kollegor och många fler.
Viktiga järnvägslänkar för Sveriges ekonomi och beredskap
Kustjärnvägen mellan Stockholm respektive Örebro och Luleå är en av Sveriges mer trafikerade långväga järnvägssträckor, en pulsåder som knyter ihop landet och utgör Sveriges enda järnvägskoppling till Finland via Haparandabanan. Mittbanan och Malmbanan är två av EU:s viktigaste kopplingar till Norge och Arktis. En välfungerande infrastruktur i norra och mellersta Sverige är viktigt inte bara för industrier och invånare i norr utan för hela Sveriges ekonomi, för EU och för en god svensk beredskap.
– Sveriges infrastruktur kan liknas vid en pyramid, där infrastrukturen i syd är betydligt mer utbyggd än i norr, säger Henric Fuchs verksamhetsledare för Botniska korridoren. Norra och mellersta Sverige är i fokus för näringslivet och försvaret men transportinfrastrukturen behöver stärkas för att möta befintliga brister och behov, avrundar Fuchs.
Resiliens och redundans i transportsystemet
Thomas Ekström från Försvarshögskolan höll ett föredrag om beredskapsfrågor för transportsystemet där han betonade vikten av resiliens med fokus på alternativa transportmöjligheter. Han betonade också vikten av redundans, omledning och intermodalitet.
– Kombinationen av exempelvis sjöfart och kustjärnvägen samt de östvästliga kopplingarna och vägnätet i norra och mellersta Sverige är goda exempel på infrastruktur som kompletterar varandra i händelse av störningar, kris eller krig, säger Elisabet Wigholm, processledare för Botniska korridoren, och fortsätter: Robust transportinfrastruktur ökar vår säkerhet men den bidrar också till att stärka Sveriges, Nordens och EU:s konkurrenskraft.
Dialog om framtidens infrastruktur
Efter att riksdagen röstade ja till regeringens infrastrukturproposition i december 2024 kommer regeringen inom kort uppdra till Trafikverket att inleda arbetet med att ta fram underlag för åtgärdsplaneringen – alltså vilka objekt och projekt som bör genomföras under perioden 2026–2037.
Den nationella planen 2026–2037 har försetts med en omfattande budgetökning om 27 procent och uppgår till hela 1 171 miljarder kronor. Trots det kommer inte budgeten räcka till att åtgärda alla brister och behov i transportsystemet, varför samarbetet Botniska korridoren tagit fram konkreta förslag till hur Godsstråket genom Bergslagen, Nya Ostkustbanan, Norrbotniabanan och Malmbanan kan finansieras och byggas ut genom alternativa metoder.
Ta del av Botniska korridorens förslag här (öppnas i ny flik).
Viktiga järnvägslänkar för Sveriges ekonomi och beredskap
Kustjärnvägen, Mittbanan och Malmbanan är inte bara centrala för Sverige utan också för EU:s transportinfrastruktur. Kustjärnvägen, som förbinder Luleå med Stockholm och Örebro , är Sveriges enda järnvägskoppling till Finland. Dessa sträckor är avgörande för både ekonomin och beredskapen – och en välfungerande infrastruktur i norr är en nyckelfaktor för att stärka Sveriges och EU:s konkurrenskraft.
Henric Fuchs från Botniska korridoren påpekar att den svenska infrastrukturen är ojämnt fördelad, med betydligt större satsningar i södra Sverige. För att möta framtida behov måste transportinfrastrukturen i norr förbättras.
Resiliens och redundans i transportsystemet – En säkerhetsfråga för Sverige och EU
I sitt föredrag på Transportforum betonade Thomas Ekström från Försvarshögskolan vikten av resiliens och redundans i transportsystemet, särskilt med fokus på alternativa transportmöjligheter och intermodalitet. En robust infrastruktur som kombinerar sjöfart, järnväg och väg är avgörande för att hantera störningar och kriser, säger Elisabet Wigholm från Botniska korridoren.
Genom att stärka infrastrukturen säkerställer vi både ökad säkerhet och konkurrenskraft, inte bara för Sverige utan för hela Norden och EU.
Framtidens infrastruktur – Dialog och förslag för åtgärdsplanen 2026–2037
Med riksdagens godkännande av regeringens infrastrukturproposition 2024 går arbetet nu vidare med att ta fram åtgärdsplanen för perioden 2026–2037. Den nya nationella planen för infrastruktur har en budgetökning på 27 %, vilket innebär 1 171 miljarder kronor för att stärka transportinfrastrukturen.
Men även med denna ökning räcker inte pengarna för att åtgärda alla behov. Därför presenterar Botniska korridoren konkreta förslag för att finansiera och utveckla viktiga projekt som Norrbotniabanan, Malmbanan och Godsstråket genom Bergslagen. Det är en viktig del av arbetet för att möta framtidens krav på en hållbar och effektiv transportinfrastruktur.
