Utvecklingen i Skellefteå saknar motstycke. På bara fem år har första etappen av norra Europas största batterifabrik blivit klar. Northvolt, vars mål är att bygga världens grönaste batterier med ett minimalt koldioxidutsläpp, är företaget som valt att förlägga sin första batterifabrik här.
Tillgång till förnybar el, djuphamn, närproducerade metaller och återvinning av batterierna ska möjliggöra världens grönaste batterier och i sin tur bidra till Europas omställning till förnybar energi. Parallellt har kommunen investerat hundratals miljoner i industrimark, bostäder och annan infrastruktur som krävs för att möta den snabba expansionen i Skellefteå.
Det var bara fem år sedan Northvolt beslutade att bygga sin allra första batterifabrik, och Skellefteå valdes ut i mycket hård konkurrens. Redan året efter – sommaren 2018 – sattes spaden i marken. Produktionen kommer att vara helt utbyggd 2023. Redan nu har Northvolt anställt runt 1 000 personer, och under de närmaste åren måste flera tusen nya medarbetare rekryteras.
Under 2022 blir upp emot nya 1 000 bostäder klara i Skellefteå, och i framtiden väntar tusentals fler.
6 maj hade Norrbotniabanegruppen anordnat ett studiebesök på Northvolt Ett. Vid besöket deltog representanter från samarbetet Botniska korridoren. Anders Thor från Northvolts huvudkontor, gav en intressant statusuppdatering inför besöket, via länk.
Europas största batterifabrik växer fram
Batterifabriken i Skellefteå blir Europas största batterifabrik med tillverkning av litiumjonbatterier för elbilar och lagring av energi. Området är lika stort som 90 fotbollsplaner. Fabriken kommer ha totalt fem produktionslinor och när hela Northvolt Ett är i drift ska fabriken kunna leverera 60 gigawattimmar per år, vilket räcker till en miljon litiumbatterier.
Anders Thor berättade att Northvolt redan nu har en orderstock på ofattbara 500 miljarder. Det handlar inte bara om att framställa batterier, utan om att bygga upp miljövänliga och klimatneutrala system för återvinning av batterier i stor skala. Men också om att nyttja olika restprodukter som uppkommer vid produktionen. Ett sådant exempel är Cinis Fertilizer, som tillverkar miljövänligt mineralgödsel av restprodukter från industrin. De tecknade i höstats ett avtal med Northvolt att ta hand om deras avfall av natriumsulfat för att producera ett klimatvänligt och cirkulärt mineralgödsel, kaliumsulfat.
Redan nu står de två första produktionslinjerna klara i Skellefteå.
Anders Thor berättade att man just nu anställer 200 personer i månaden, vilket är en mycket krävande process. I nuläget finns 1 000 anställda, men fabriken behöver flera tusen medarbetare när man går i full produktion. Det är idag 55 olika nationaliteter som sökt sig till Northvolt i Skellefteå.
Han lyfte behovet av fungerande infrastruktur. Det är stora flöden både till och från fabriken, och för Northvolts del är det viktigt att använda fossilfria transporter. Han nämnde särskilt behovet av Norrbotniabanan, men också Nya Ostkustbanan som gör att godset kan flöda i hela stråket från Skellefteå och söderut mot kontinenten.
Northvolt storsatsar även i Borlänge
Men det är inte bara i Skellefteå som Northvolt nu bygger batterifabriker. Northvolt har köpt det nedlagda pappersbruket i Kvarnsveden utanför Borlänge. Nu byggs det gamla bruket om till en tillverkningsanläggning för det aktiva katodmaterialet som används i battericeller.
Produktionen av den nya anläggningen i Borlänge är tänkt att starta i slutet av 2024 och kommer sysselsätta upp till 1 000 personer. All produktion kommer att ske från 100 procent förnybar och lokalproducerad energi.
Lorents Burman, kommunstyrelsens ordförande, och Linda Fransson, Skellefteå Science City, informerade om Skellefteås utveckling.
Linda hör till dem som flyttat till Skellefteå för jobbets skull. Linda, som är uppvuxen i Umeå, flyttade till London och har sedan bott i Australien och i Nya Zealand. Nu har hon tillsammans med sin nya zeeländske man och deras två barn flyttat till Skellefteå där mannen fått jobb på Northvolt och Linda på Skellefteå Science City. Hon är inte unik. Människor från hela Sverige, men också från hela världen, strömmar nu till Skellefteå.
EU visar stort intresse för utvecklingen i norra Sverige
Med på besöket var också Lotta Rönström, Senior adviser på North Sweden European Office.
– Intresset för utvecklingen i norra Sverige är mycket stort inom EU. Det handlar dels om den gröna omställningen i sig, men också om den takt omställningen nu görs i. Intresset har ökat under de senaste månaderna, med tanke på hur akut det nu är för Europa att frigöra sig från beroendet av rysk gas och olja. Det var mycket bra att med egna ögon se hur omfattande investeringarna är och hur stora krav som nu ställs på att snabbt bygga upp bostäder och infrastruktur, säger Lotta Rönström.
Snabb järnvägsutbyggnad måste prioriteras!
– Skellefteå behöver järnvägen nu, och därför är det viktigt att byggtakten nu skyndas på ordentligt. Enligt Trafikverkets förslag till ny nationell plan kommer Norrbotniabanan stå klar först efter 2033, vilket är helt oacceptabelt, säger Elisabeth Sinclair som är projektledare på Norrbotniabanan.
Ingela Bendrot som är vd för Nya Ostkustbanan håller med.
– Sverige är nu inne i en helt unik industriell expansion. Näringslivet investerar över 1 000 miljarder i nya fabriker, ny teknologi och nya innovationer. Att bygga klart den Botniska korridoren med Norrbotniabanan, Nya Ostkustbanan och godsstråket genom Bergslagen skulle kosta runt 60–70 miljarder, och då har jag inte räknat bort den medfinansiering som EU kan bidra med. Den fulla samhällsekonomiska nyttan kommer inte fram förrän hela sträckan är färdig och det motiverar en kraftsamling för att snabbt bygga klart hela den Botniska korridoren, säger Ingela Bendrot.
Sara kulturhus imponerade
Dagen avslutades med ett studiebesök på det nya landmärket i Skellefteå; Sara kulturhus och the Wood Hotel. Det är en 20 våningar hög byggnad som producerats lokalt av skog från regionen och knyter an till Skellefteås långa tradition inom träbyggande. Solceller och effektiv energianvändning bidrar ytterligare till att minimera husets klimatavtryck.