Den 14 december presenterade EU-kommissionen sitt förslag till reviderad förordning för det transeuropeiska transportnätverket – TEN-T. Förslaget innebär en rad glada nyheter för norra och mellersta Sverige i och med att viktiga noder lyfts in på EU:s kartor, vilket innebär större möjligheter för Sverige att få medfinansiering från EU för viktiga infrastrukturprojekt. Detta är en tydlig signal att EU-kommissionen prioriterar behoven av en utbyggd infrastruktur i norr för att möta den utveckling som sker kring klimatneutral teknik, vilket påskyndar den gröna omställningen.
EU:s förordning för det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) syftar till att bygga upp ett sammankopplat transportnät som innefattar alla transportslag. Nuvarande TEN-T-lagstiftning trädde i kraft 2014 och definierar nätverk med den transportinfrastruktur i medlemsländerna som har stort mervärde på europeisk nivå. Förordningen fastställer krav som denna infrastruktur måste uppfylla, bland annat i fråga om säkerhet, kvalitet hos transporter med hög kapacitet och anpassning till miljömål. Nu pågår en revidering av förordningen för att rusta transportnätet för framtiden. Det handlar bland annat om att anpassa transportnätets utveckling till klimatmålen i den europeiska gröna given och i EU:s klimatlag.
Botniska korridoren har under många år arbetat strategiskt för att visa på vikten av sammanhängande transportstråk inom EU och av att koppla ihop det exportintensiva norra Sverige med övriga Europa. Detta har också uppmärksammats på EU-nivå. Redan i somras blev det klart att EU:s stomnätskorridorer Skandinavien–Medelhavet och Nordsjön–Östersjön förlängs så att norra och mellersta Sverige finns med på kartan över EU:s mest prioriterade infrastruktur. Det öppnar upp för goda möjligheter till medfinansiering från EU för viktiga infrastrukturprojekt i norr. Sedan dess har arbetet fortgått med att få in ytterligare stråk, urbana noder, hamnar och terminaler på TEN-T-kartorna.
Efter en tids försening presenterade så EU-kommissionen den 14 december ett förslag till reviderad förordning för det transeuropeiska transportnätet (TEN-T). Förslaget innehåller en rad glada nyheter för norra och mellersta Sverige.
– EU-kommissionens förslag är en stor seger för vårt arbete för att lyfta norra Sverige. Tidigare var mer än halva Sverige en stor vit fläck på EU:s karta. Nu har man både förlängt de högst prioriterade stomnätskorridorerna och lyft in nya viktiga noder i vår geografi i EU:s transportnätverk. Det skapar helt nya förutsättningar för vårt arbete, säger Lotta Rönström.
I förslaget föreslås en förlängning av EU:s godskorridorer på samma sätt som stomnätskorridorerna, vilket är något Botniska korridoren arbetat för. Godskorridorerna är ett planeringsverktyg för godstransporter och en synkronisering av de båda korridorerna till så kallade ”European Transport Corridors” kommer att stärka kuststråket, men för att dra nytta av detta krävs att även terminalerna TEN-T-klassificeras. Vad gäller terminaler så har TEN-T-kartorna i kommissionens förslag uppdaterats med nya terminaler i Gävle, Sundsvall, Umeå och Luleå. Denna förändring är väldigt positivt men det finns behov av att lyfta in ytterligare terminaler i på EU:s kartor. På ett liknande sätt har kartorna uppdaterats med flera så kallade urbana noder i norr – Örebro, Gävle, Sundsvall och Umeå i ett första skede. Dessa noder skulle man kunna likna vid klimatneutrala städer, de ska gå i bräschen i den gröna omställningen, får krav på sig att ta fram hållbara mobilitetsplaner och bygga ihop infrastrukturen till effektiva, multimodala noder.
Karta hämtad från https://ec.europa.eu/info/law/better-regulation/have-your-say/initiatives/12532-Riktlinjer-for-transeuropeiska-transportnat-TEN-T-oversyn_sv
Vidare föreslås i TEN-T-förslaget att EU-kommissionen och de europeiska samordnarna för stomnätskorridorerna ska få utökade möjligheter att följa upp genomförandet av förordningen, något även Botniska korridoren förordat. TEN-T är en överenskommelse mellan alla EU:s medlemsstater om vilken infrastruktur som ska finnas på plats och med tydliga mål-år för när kraven på infrastrukturen ska uppnås. Genomförandet ska sedan ske genom medlemstaternas nationella transportplaner. Sverige har tidigare fått kritik från Riksrevisionen för att det saknas ett EU-perspektiv i den nationella planeringen och att man inte kommer att uppnå TEN-T-kraven i tid med nuvarande plan.
– TEN-T-förordningen fastställer att den Botniska korridoren ska stå klar till år 2030 utifrån krav som definieras i förordningen kring exempelvis linjehastighet och möjlig tåglängd för godstransporter. För att leva upp till EU:s lagstiftning krävs att samma prioriteringar speglas i den nationella transportplanen, fortsätter Lotta Rönström.
Nu har förslaget till ny förordning gått ut till de lagstiftande institutionerna, Europaparlamentet och ministerrådet, som inleder förhandlingar i januari 2022. För Botniska korridoren öppnas därmed en ny spelplan för att få till fler justeringar och sätta norra Sverige än tydligare på EU:s kartor.
Frågor och svar : Översyn av TEN-T-förordningen
Förslag till reviderad TEN-T-förordning
Nyhet – Fullsatt på Botniska korridorens riksdagsseminarium om nya TEN-T
One Comment