Under Stora infradagen sade infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) att alternativa utbyggnadsmetoder i kombination med alternativ finansiering ska prövas och att Trafikverket får i uppdrag att föreslå lämpliga objekt.
Elisabet Wigholm
– Samarbetet Botniska korridoren har under 2024 verkat för och tagit fram konkreta och specifika förslag för hur till exempel Norrbotniabanan och Nya Ostkustbanan kan organiseras i offentligt ägda projektbolag och hur det kan bidra till mer extern finansiering, exempelvis från EU, säger Botniska korridorens processledare Elisabet Wigholm.
Att regeringen går på vår linje är glädjande och kan bidra till att den Botniska korridoren, som nordlig del av transportkorridoren Skandinavien–Medelhavet, kan realiseras snabbare. Sverige har flera goda erfarenheter av att bygga infrastruktur genom bolag, exempelvis Arlandabanan, Botniabanan och Öresundsbron.
– En av flera fördelar med att organisera ett infrastrukturprojekt i ett bolag är att medfinansiering från EU kan betalas ut direkt till projektbolaget och därmed bidra till ett större handlingsutrymme och snabbare framdrift, säger Elisabet Wigholm.
Medfinansiering från EU
Förra veckan träffade samarbetet Botniska korridoren regionala och nationella företrädare från Trafikverket där bland annat extern finansiering och medfinansiering var en av punkterna på agendan. Sverige är relativt framgångsrika i att söka och få medfinansiering från EU, men ofta till mindre och mer avgränsade åtgärder. Samarbetet Botniska korridoren menar att Sverige skulle kunna tjäna på att formulera färre men större och sammanhängande ansökningar med ett tydligare stråk- och systemperspektiv, exempelvis norra och mellersta Norden.
Henric Fuchs
– I mitten av februari lanseras Plattform Norr – en nyskapad konstellation som samlar Sverige, Finland och Norge. Plattformen kan bli en grund för att ta fram en större och sammanhängande ansökan om medfinansiering från EU, säger Botniska korridorens verksamhetsledare Henric Fuchs.
Infrastrukturminister Carlson lyfte aspekten om medfinansiering från EU som ett av syftena med plattformssamarbetet.
Nya metoder inom Trafikverket
Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana deltog också på Stora infradagen och berättade om Trafikverkets förändringsresa till att bli en mer flexibel upphandlare. För att få ut mer infrastruktur för pengarna behöver både Trafikverket och leverantörerna bli mer innovativa och våga använda nya metoder och ny teknik. Maiorana framhöll också vikten av att prioritera i arbetet med den nationella planen och att vissa objekt kan komma att omprioriteras.
– Vi har sedan länge en god och konstruktiv dialog med Trafikverket på regional nivå – både med Region Norra och Mellersta, säger Fuchs och fortsätter:
– Vår relation till Trafikverkets nationella nivå och ledning har också stärkts under de senaste åren. Exempelvis har vi haft återkommande träffar med representanter från Trafikverkets ledning och vi har vid flera tillfällen gjort gemensamma framträdanden som i Almedalen.
Vad händer nu?
Samarbetet Botniska korridoren inväntar nu regeringens direktiv till Trafikverket om att inleda arbetet med att föreslå åtgärder till den nationella planen för perioden 2026–2037. Trots att riksdagen, på regeringens inrådan, höjt budgeten med hela 27 procent till 1 171 miljarder kronor kommer pengarna inte räcka till alla brister och behov som finns, särskilt inte när det geopolitiska läget förändrats så radikalt.
Andreas Carlson på Infradagen
