Henrik Andersson, strategikonsult på Sweco, är en av nyckelpersonerna bakom den rapport som ligger till grund för samarbetet Botniska korridorens förslag om alternativa finansierings- och genomförandemetoder. Rapporten presenterades i oktober 2024 efter ett gediget utredningsarbete och dialog med beslutsfattare och genomförare.
Henrik Andersson, Sweco
Varför är det dags att tänka nytt?
– Traditionella metoder för att finansiera och genomföra infrastrukturprojekt räcker inte längre. En eftersatt infrastruktur, kostnadsökningar och långa ledtider för att göra klart hela stråk påverkar både människor och företag. Samtidigt står vi inför en industriell omställning i norra och mellersta Sverige, där hundratals miljarder investeras i grön teknik och fossilfria lösningar. För att dessa investeringar ska ge full effekt måste infrastrukturen hänga med i utvecklingen. Dessutom har vi en säkerhetspolitisk situation och krav från Sveriges Nato-inträde som betyder att vi måste stärka vår infrastruktur. Sammantaget blir det tydligt att vi måste testa nya lösningar, som projektbolag och alternativa finansieringsmodeller.
Varför ska man läsa rapporten?
– Rapporten ger en konkret plan för hur Botniska korridoren kan förverkligas snabbare och mer kostnadseffektivt. Den visar hur alternativa metoder, som projektbolag, kan hantera stora och komplexa infrastrukturprojekt. Vi har tagit med lärdomar från lyckade projekt både i Sverige, våra grannländer och andra delar av världen. Samtidigt förklarar rapporten också varför staten fortsatt bör ta ett stort ansvar för vår gemensamma infrastruktur och vi visar även varför en del alternativa metoder är olämpliga. För beslutsfattare och andra intressenter ger rapporten en tydlig väg framåt.
Hur har rapporten tagits fram?
– Arbetet har skett i samverkan mellan samarbetet Botniska korridoren, Sweco och andra aktörer. Vi har testat idéer och förslag i dialog med kommuner, regioner, myndigheter och experter. Under processen har vi presenterat våra förslag för bland andra infrastrukturminister Andreas Carlson och Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana. Den breda dialogen har varit avgörande för att säkerställa att förslagen i rapporten både är genomförbara och relevanta.
Hur skulle projektbolag kunna användas för utbyggnaden av Botniska korridoren?
– Projektbolag är väl lämpade för stora projekt som de banor som ingår i Botniska korridoren, som Norrbotniabanan mellan Skellefteå och Luleå och Nya Ostkustbanan mellan Gävle och Härnösand/Västeraspby. Bolag som har fullt ansvar för ett specifikt projekt, med hela finansieringen på plats från start, kan optimera både planering och genomförande. Det gör att bolaget kan arbeta snabbare och fokusera helt på sitt uppdrag utan konkurrens om resurser. Erfarenheterna från exempelvis Botniabanan och Öresundsbron visar att denna modell fungerar väldigt väl.
Hur brådskande är det att komma igång?
– Vi borde ha startat för länge sedan. Nu har vi en effekt att exempelvis restiderna mellan Luleå och Kiruna och mellan Sundsvall och Stockholm ökar i stället för att minska. Det är som att backa in i framtiden. Botniska korridoren är avgörande för Sveriges konkurrenskraft, säkerhet och gröna industriella omställning och måste realiseras snabbt. Vi visar i rapporten hur utbyggnaden kan vara på plats mellan år 2035 och 2040, men det kräver ett målmedvetet, ambitiöst och gemensamt arbete som måste starta nu.
Huvudförslagen i rapporten
att det bildas statliga projektbolag för utbyggnaden av dubbelspår på Nya Ostkustbanan och Norrbotniabanan mellan Skellefteå och Luleå. Kommuner och regioner bör vara delägare i bolagen för att ge insyn och främja samordning med kommunal och regional planering.
att det bildas ett statligt helägt bolag likt SVEDAB (som äger Öresundsbrokonsortiet tillsammans med danska staten) för utvecklingen av Malmbanan. Bolaget bör även sköta underhållet, bland annat för att samordna större reinvesteringar med utbyggnad till dubbelspår.
att Trafikverket bör utveckla Godsstråket genom Bergslagen med statliga anslag, då åtgärderna är av olika slag och det krävs nära samordning med andra banor.
Läs rapporten här (öppnas i ny flik).
