EUNationell planNorra och mellersta SverigeNyheter

Snart avgörs hur mycket medfinansiering Sverige kan få långsiktigt från EU

By 6 december, 2021 december 8th, 2021 No Comments

Det är inte bara i Sverige som transportpolitiken genomgår en förändring, i Bryssel pågår en parallell process. EU-kommissionen arbetar just nu på en uppdatering av EU:s förordning för det gemensamma transportnätet, TEN-T. Förordningen pekar ut de viktigaste transportstråken för EU och sätter upp gemensamma mål för nätets färdigställande.

Lotta Rönström, North Sweden European Office

– TEN-T-förordningen är viktig för oss eftersom vi ökar möjligheterna till medfinansiering för våra viktiga infrastrukturprojekt om vi är med på EU:s kartor, säger Lotta Rönström, Senior Adviser in European Affairs på North Sweden European Office, som representerar de fyra nordligaste regionerna i Sverige.

EU-kommissionen kommer presentera förslaget på ny TEN-T-förordning den 14 december. Därefter kommer det vara upp till medlemsstaterna i rådet och Europaparlamentet att komma överens om hur den slutgiltiga förordningen ska se ut.

– För att nå framgång är det viktigt att ha bra nätverk och god kontakt med viktiga aktörer inom de olika EU-institutionerna. Vi har nu innan förslaget presenterats haft tät kontakt med nyckelpersoner på kommissionens generaldirektorat för transport och vi har även väldigt god relation med våra Europaparlamentariker som sitter i transportutskottet. Deras arbete blir nu väldigt viktigt i det här läget, eftersom Europaparlamentet, tillsammans med medlemsstaterna i rådet, EU:s lagstiftande organ, säger Lotta.

Från att ha fokuserat på framförallt en fungerande inre marknad och tillgänglighet inom EU har klimatet och även digitalisering seglat upp viktiga målsättningar för EU:s transportpolitik. Fördubblad godstrafik på järnväg och minskade utsläpp med 90 procent jämfört med 1990 års nivåer fram till 2050 är två av de mål som satts upp.

– EU prioriterar grön omställning och järnväg väldigt tydligt just nu, vilket ju ligger väl i linje med vårt arbete för utbyggd infrastruktur i mellersta och norra Sverige, säger Lotta. EU har ju också bekräftat att Botniska korridoren är viktig för hela EU då vi sedan i somras också ingår i stomnätskorridoren Skandinavien–Medelhavet.

Att ingå i EU:s stomnätskorridorer markerar norra och mellersta Sveriges betydelse för hela EU:s och Sveriges utveckling. Korridorerna ska vara färdigställda till 2030, vilket ligger väl i linje med behovet av att färdigställa bland annat Nya Ostkustbanan, Norrbotniabanan och Godsstråket genom Bergslagen för att möta de stora investeringarna som sker i norra och mellersta Sverige.

– Som ett infrastrukturprojekt längs en stomnätskorridor har vi goda möjligheter att få mellan 30–50 procents medfinansiering från EU:s infrastrukturfond, Connecting Europe Facility, en möjlighet vi verkligen bör ta till vara på, säger Lotta.

Hur Sverige och EU bäst växelverkar för säkra en grön omställning av såväl samhället i stort som transportsektorn samt hur Sverige kan maxa sin medfinansiering från EU är också frågor som kommer att diskuteras på det frukostmöte som Botniska korridoren anordnar på Sveriges riksdag den 16 december.

För att Sverige överhuvudtaget ska kunna få medfinansiering krävs att Sverige aktivt går in och söker medel. Och hittills har utfallet varit gott, när Sverige har ansökt om medfinansiering från EU för investeringar i Botniska korridoren har EU beviljat ansökningarna. Men det finns också orosmoln. Trafikverket vill i sitt förslag till ny nationell transportplan senarelägga en viktig etapp på Nya Ostkustbanan, och här har redan Sverige fått medfinansiering. Om senareläggningen blir av tyder allt på att Sverige måste betala tillbaka redan erhållna medel.

– Att senarelägga en etapp som EU redan har gett finansiering till ser inte alls bra ut, så nu hoppas vi att regeringen håller fast vid sitt tidigare beslut om tidplan och finansiering av etappen Gävle–Kringlan, och att man i nästa planbeslut tar ställning för att hela sträckan Stockholm–Luleå ska byggas klart. Med det gäller också att Sverige går in och ansöker om EU-finansiering och då också gör ansökningar för längre stråk, avslutar Lotta Rönström

Leave a Reply