Kompetens – det viktigaste godset på ett järnvägsnät för 250 km/h?

• Morgan Persson, VD Monitor AB
• Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor vid Luleå Tekniska Universitet
• Emma Berginger, ledamot i Riksdagens trafikutskott, järnvägspolitisk talesperson (MP)
• Roger Mörtvik, statssekreterare vid arbetsmarknadsdepartementet

OBS! Våra kunskapswebbinarier kan även följas via facebook där du också kan reagera och sprida webbinariet! Klicka här för att komma till Botniska Korridorens facebooksida.

Här finns presentationen från webbinariet för nedladdning.

Läs en längre intervju med Morgan Persson här.

Den 15 december anordnas nästa webbinarie, då om Sverige 2040!

Missa inte kunskapswebbinariet 2 december kl 13.30–14.40. Anmäl dig här!

”Vi har inga problem att hitta nya kunder, däremot är det svårt att hitta nya medarbetare”

För många företag är kompetensförsörjning den viktigaste överlevnadsfrågan. För att kunna fortsätta utvecklas och växa behövs rätt medarbetare, ofta med specifik kompetens. Detta gäller såväl det marknadsledande företaget Monitor i Hudiksvall med 300 anställda, som för Luleå Tekniska Högskola med 1 700 anställda och 15 100 studenter.

På vilket sätt skulle snabba och effektiva kompetenstransporter underlätta för Monitor och Luleå Tekniska Högskola? Hur ser regeringen på frågan om arbetspendling som en metod att lösa företagens kompetensförsörjning? Är detta något som riksdagens trafikutskott tar hänsyn till i sitt arbete?

Välkommen att lyssna till ett Webbinarium med följande medverkande:

• Morgan Persson, VD Monitor AB (läs intervjun med Morgan här!)
• Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor vid Luleå Tekniska Universitet
• Emma Berginger, ledamot i Riksdagens trafikutskott, järnvägspolitisk talesperson (MP)
• Roger Mörtvik, statssekreterare vid arbetsmarknadsdepartementet

Webbinariet äger rum den 2 december kl 13.30–14.40. Anmäl dig här, länk till sändningen mejlas ut före webbinariet.

En helt ny industri föds när Northvolt etablerat Europas största batterifabrik strax utanför Skellefteå. Etableringen väntas skapa 10 000 jobb i området, skriver Dagens Industri (201117).

Infrastrukturen kommer att utvecklas brett. Det stora antalet nya arbetstillfällen kommer speglas i byggande av bostäder, skolor och affärer. Järnvägen byggs ut hela vägen från Luleå till Stockholm och Örebro.

Det är tydligt att framtiden finns i norra Sverige! Se Botniska Korridorens film om varför Northvolt valt att bygga sin batterifabrik just Skellefteå.

25 november kl. 16.00 – Missa inte! Klicka här för att anmäla dig.

NJS – Forum för nordiskt järnvägssamarbete och Norrtåg bjuder in till ett webbinarium om Botniabanan tio år. Många frågor kommer att ställas och besvaras. Vad har banan betytt för regionen, för Sverige och orterna längs sträckan?

Per Olof Lingwall

– Botniabanan är en helt ny förbindelse, 18 mil järnväg där det förut inte funnits järnvägsspår. Det ger en enorm inverkan på området, säger Per Olof Lingwall, ordförande för NJS svenska avdelning, och drar paralleller till hur Öresundsbron påverkat Öresundsregionen.

Botniabanan har betytt och fortsätter att betyda mycket för hela Sverige. Under 10 år har 5,4 miljoner resor med Norrtåg genomförts på banan. Under webbinariet, där vi firar Botniabanan, får vi minnas hur det gick till när banan byggdes och vad som hänt de senaste tio åren. Det finns mycket att lära av ett av våra senaste stora infrastrukturprojekt.

Webbinariet blickar också framåt.

– Det händer väldigt mycket – infrastrukturen förbättras nu norr och söder om banan, vilket ger utökad kapacitet. Norr om Umeå finns Norrbotniabanan som planeras för fullt. Den kommer vara färdigställd till Skellefteå om cirka 10 år och det finns också långt gångna planer på tågtrafik till Haparanda. Söder om Botniabanan fortsätter kustjärnvägen på Ådalsbanan och Ostkustbanan, där förberedelser för utbyggnad till dubbelspår görs, säger Per Olof Lingwall.

Elvy Söderström, ordförande för Norrtåg och Botniska Korridoren, Per Nylén (S), kommunstyrelsens ordförande i Örnsköldsvik, Jan Kyrk, affärschef på SJ, Olle Tiderman, teknisk chef för Norrtåg samt Per Olof Lingwall, ordförande för NJS svenska avdelning deltar i webbinariet.

Webbinariet sänds 25 november kl. 16.00 ­– 17.45. Klicka här för att anmäla dig (öppnas i ny flik).

Läs mer i inbjudan här (öppnas i ny flik).

Orrskärs hamn bygger ut för att möta ökad efterfrågan från skogsindustrin. Hamnen i Ljusne utanför Söderhamn är en av Sveriges största utskeppningshamnar för sågade trävaror. Ett 40-tal skogsverk skickar trävaror via Orrskärs hamn som i nuläget hanterar cirka 1 miljon kubikmeter trävaror per år. Det motsvarar ca 4 000 tågvagnar och 14 000 lastbilar. Om detta skriver Transportnytt (201028, öppnas i nytt fönster).

– Att skogsindustrin utvecklas betyder mycket för hela Sverige, som är beroende av norra och mellersta Sveriges innovation, produktion och export. När Orrskärs hamn byggs ut tas ett steg mot den nödvändiga infrastruktur som behövs för framtidens behov, men utöver det behövs omfattande satsningar järnvägen. Trots att spåren går hela vägen fram till hamnen och att tåg är det hållbara alternativet så levereras en stor del av trävarorna på lastbil. Kapaciteten, pålitligheten och tillgängligheten på järnvägen behöver öka. Med dubbelspår på Ostkustbanan skulle kapaciteten fyrdubblas och tillförlitligheten till järnvägen öka, säger Jan Lahenkorva, (S) regionråd Region Gävleborg.

Första spadtaget för utbyggnaden av Orrskärs hamn väntas tas under 2021. En ny 150 meter lång kaj står förhoppningsvis klar under 2023.

Den 20 oktober anordnade Järnvägsforum Norr ett framtidsinriktat samtal mellan Tomas Eneroth, infrastrukturminister, och hans företrädare Ulrica Messing och Catharina Elmsäter Svärd. Nu kan du ta del av eftersnacket där Jonas Karlsson, VD Oslo–Sthlm 2.55 och tidigare regionråd för Örebro län och Ingela Bendrot, VD Nya Ostkustbanan och tidigare statssekreterare ger sina kommentarer.

Det är inte varje dag som infrastrukturminister Tomas Eneroth träffar sina företrädare, men i tisdags var det dags.  Järnvägsforum Norra Sverige anordnade ett framtidsinriktat samtal mellan Eneroth och två av hans företrädare Ulrica Messing som var infrastrukturminister 2002–2006 och Catharina Elmsäter Svärd som hade posten 2010–2014.

I år fokuserade Järnvägsforum på Botniska Korridorens förslag till gemensam målbild för det svenska järnvägsnätet, där ett järnvägsnät för 250 km/h för hela Sverige är en central del. Ett sådant nät skulle omfatta Stockholm–Luleå; Stockholm–Oslo; Oslo–Göteborg och Göteborg–Malmö och skulle kunna stå klart redan 2035.

Tomas Eneroth inledde med att slå fast att regeringen nu gör historiskt stora investeringar i det svenska järnvägssystemet, och lyfte särskilt de investeringar som görs i norra Sverige. Ambitionen nu är att träffa så många regioner som möjligt och lyssna in hur de ser på behoven och utmaningarna. Eneroth berömde ännu en gång norra Sverige för att de inför förra planen visat så stor enighet.

– Det finns en bred samstämmighet över blockgränserna i att fullfölja investeringarna i Malmbanan, Norrbottniabanan och andra investeringar, för att inte tala om Ostkustbanan. Detta är en viktig politisk signal om att modernisera den svenska järnvägen och står inte i konflikt till elvägar och elektrifiering av andra transportslag, sade Eneroth.

Det handlar om att möta den stora efterfrågan som finns på bättre järnväg, både vad gäller gods och persontrafik. 2022 ska regeringen fatta beslut om en ny nationell plan för infrastrukturen. Den nya planen ska som bygga vidare på den nuvarande. Eneroth antydde att den nationella planen kan komma att förlängas med fyra år – från 12 till 16 år. Det skulle ge en bättre långsiktighet, konstaterade infrastrukturministern.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S).

Mattias Goldmann som ledde samtalet ville givetvis veta hur infrastrukturministrarna såg på förslaget om ett järnvägsnät för 250 km/h för hela Sverige.

– Jag gillar angreppssättet; att hitta en gemensam standard och att inse att vi har ett järnvägssystem som håller ihop. Att de investeringar som görs i södra Sverige hänger ihop med de som görs i norra Sverige, särskilt när fokus kommer behöva bli regionförstoring och korta pendlingsavstånd, svarade Tomas Eneroth.

Även Catharina Elmsäter-Svärd var inne på samma linje.

– Det jag framför allt gillar med förslaget om 250 km/h för hela Sverige är angreppssättet.  Att man visar på vad förslaget betyder som helhet, vad det finns för nyttor och vad det finns för tidsperspektiv – när det kan stå färdigt Jag förstår behovet och våra företag längtar efter att få sätta igång  att bygga, svarade Catharina Elmsäter-Svärd som numera är vd för Sveriges Byggföretag.

– Jag tycker också att det är väldigt bra att vända lite på perspektivet.  Hur stora behov vi än ser finns inte möjlighet att prioritera allt. Då måste vi ställa oss frågan vad som är rimligt, vad behöver vi göra, vad kan vi få för de pengarna, sade Ulrica Messing. Hon menade att det var viktigt att se till hur stora nyttor de olika förslagen ger. Hur många människor berörs av 250 km/h-förslaget? Hur påverkas kapaciteten  och restiderna? Hon menade också att tidsaspekten är en viktig parameter, när banorna kan stå klara.

Ulrica Messing deltog i samtalet via Zoom.

Elvy Söderström, som är ordförande i Botniska Korridoren, underströk att Botniska korridoren utgått  från Trafikverkets utredning och funnit att det ligger väldigt mycket i den.  En styrka är  att man snabbt kan binda  samman hela Sverige. Redan inom 10-15 år kan man få en modern och snabb järnväg hela vägen från Stockholm till Luleå, långt före de planerade höghastighetsbanorna kan stå klara.

Se hela Webbinariet här.

Se bilderna som visades här. (Vi har även lagt till några ytterligare grafer som visar fördelarna med ett järnvägsnät för 250 km/h för hela landet.)

Läs PM:et som beskriver Botniska Korridorens förslag här.

Över 100 deltagare ”samlades” via webben för att följa Botniska korridorens kunskaps-webbinarium om ett järnvägsnät för 250 km/h i hela landet. Det blev ett bra webbinarium som kretsade kring behovet av en ny målbild för det svenska järnvägsnätet och hur ett nät för 250 km/h för hela Sverige skulle se ut.  

Lars Nilsson från Trogon Consulting och Henrik Andersson från Sweco gav många svar på frågor kring hur ett järnvägsnät för 250 km/h för hela Sverige skulle kunna se ut, vad det kostar och och när det skulle kunna stå klart.

Lars Nilsson redovisade kostnader och restidsvinster. Henrik Andersson visade på klimatnytta och hur ett sådant nät knyter samman Sverige och förstorar regionerna.

Slutsatserna diskuterades sedan i ett samtal där trafikutskottets vice ordförande Anders Åkesson (C),  socialdemokraternas järnvägspolitiske talesperson  Jasenko Omanovic (S), som också är ledamot i Riksdagens trafikutskottet, samt Elvy Söderström som är ordförande i samarbetet Botniska Korridoren deltog.

Samtalet utgick från det PM som samarbetet Botniska korridoren tagit fram, där samarbetet föreslår en ny målbild för järnvägen; ett järnvägsnät för 250 km/h för hela landet.

Nedan kan ni se sändningen i efterhand. Här hittar ni PM:et och här hittar ni de PPT-bilder som visades på webbinariet.