Category

Nyheter

Kunskapswebbinarium 2 december
– Kompetens – det viktigaste godset på ett järnvägsnät för 250 km/h?

By Nyheter No Comments

Kompetens – det viktigaste godset på ett järnvägsnät för 250 km/h?

”LÄTTHET TILL MOBILITET ÄR AVGÖRANDE FÖR UTVECKLING” säger Birgitta Bergwall-Kåreborn, rektor för Luleå Tekniska universitet. Ja, hur viktigt är det att vi jobbar med kompetensförsörjning och vad kan kortare restider betyda för att klara den utmaningen? De och fler frågor ställde samarbetet Botniska korridoren till representanter för regering, riksdag, näringsliv och akademi på ett webbsänt kunskapsseminarium den 2 december.
– Vi har inga problem att hitta nya kunder, däremot är det svårt att hitta ny personal. Snabb och effektiv persontrafik är en överlevnadsfråga för många företag. En kustjärnväg för 250 km/h från Stockholm och norrut skulle skapa helt andra framtidsmöjligheter för oss och många andra företag, säger Morgan Persson som är vd för Monitor i Hudiksvall.
Nu kan du titta på vårt kunskapswebbinarium i efterhand! Den 2 december diskuterade vi kompetesförsörjning med följande medverkande:
  • Morgan Persson, VD Monitor AB
  • Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor vid Luleå Tekniska Universitet
  • Emma Berginger, ledamot i Riksdagens trafikutskott, järnvägspolitisk talesperson (MP)
  • Roger Mörtvik, statssekreterare vid arbetsmarknadsdepartementet

OBS! Våra kunskapswebbinarier kan även följas via facebook där du också kan reagera och sprida webbinariet! Klicka här för att komma till Botniska Korridorens facebooksida.

Här finns presentationen från webbinariet för nedladdning.

Läs en längre intervju med Morgan Persson här.

Den 15 december anordnas nästa webbinarie, då om Sverige 2040!

Järnväg för 250 km/h
underlättar rekryteringen

By 250 km/h, Nyheter No Comments

– Vi har inga problem att hitta nya kunder, däremot är det svårt att hitta ny personal. Snabb och effektiv persontrafik är en överlevnadsfråga för många företag. En kustjärnväg för 250 km/h från Stockholm och norrut skulle skapa helt andra framtidsmöjligheter för oss och många andra företag, säger Morgan Persson som är vd för Monitor i Hudiksvall. 

Med mer än 40 år i branschen är Monitor marknadsledande leverantör av affärssystem i Sverige. Bolagets verksamhet utgår från det toppmoderna huvudkontoret i det ikoniska Åhlens-varuhuset i Hudiksvall, där merparten av deras 300 anställda sitter. Här sker också utvecklingen av bolagets programvara. Utöver deras förankring i Hudiksvall, och Sverige, har koncernen bolag i sex länder och återförsäljare i fyra länder. Företaget jagar ständigt ny personal och kraven som ställs är ofta väldigt specifika.

Morgan Persson, vd Monitor

– Mycket av vår supportverksamhet är placerad i Hudiksvall. Eftersom våra produkter används i många olika länder måste vi anställa personal som behärskar både våra affärssystem, men också efterfrågat språk, säger Morgan Persson.

Monitor i Hudiksvall ger support på totalt åtta språk.

– Att pendla från till exempel Söderhamn går bra idag, men vi har svårt att hitta rätt personal inom denna snäva radie. Den dag då Ostkustbanan trafikeras med tåg som går i 250 km/h kommer vår situation att dramatiskt att förbättras. Då blir pendlingsiden både från Sundsvall och Gävle fullt rimlig. Dessutom skulle turtätheten öka och störningarna minska, vilket gör det ännu bättre, säger Morgan Persson.

Med kontor runt om i världen behövs ibland utlandsresor. I Hudiksvall tas personal emot för till exempel utbildning. Med ett dubbelspår på Ostkustbanan skulle restiden till Arlanda minska med nästan en hel timme. Morgan Persson menar att det definitivt skulle stärka företagets position och underlätta internationellt utbyte inom vår koncern.

– Att det är svårt att rekrytera personal idag beror på dåliga förbindelser till och från Hudiksvall. Alla varken kan eller vill flytta hit, men många vill arbeta hos oss. Vi har löst det genom att sätta upp ett kontor i Gävle. Inte för att vi egentligen vill ha ett kontor i Gävle, men därför att vi har mycket lättare att hitta rätt personal där än här i Hudiksvall, säger Morgan Persson. Han avslutar:

– För oss och många andra företag är frågan om kompetenstransporter på järnväg viktigare än godstransporter, men ofta fokuserar debatten på näringslivets behov av godstransporter. Jag tycker att det är viktigt att tänka på både gods och passagerare.

Morgan Persson berättar mer under Botniska Korridorens kunskapsseminarium 2 dec: Kompetens – det viktigaste godset på ett järnvägsnät för 250 km/h? Läs mer och anmäl dig här!

Kunskapswebbinarium 2 dec:
Kompetens – det viktigaste godset på ett järnvägsnät för 250 km/h?

By Nyheter No Comments

Missa inte kunskapswebbinariet 2 december kl 13.30–14.40. Anmäl dig här!

”Vi har inga problem att hitta nya kunder, däremot är det svårt att hitta nya medarbetare”

För många företag är kompetensförsörjning den viktigaste överlevnadsfrågan. För att kunna fortsätta utvecklas och växa behövs rätt medarbetare, ofta med specifik kompetens. Detta gäller såväl det marknadsledande företaget Monitor i Hudiksvall med 300 anställda, som för Luleå Tekniska Högskola med 1 700 anställda och 15 100 studenter.

På vilket sätt skulle snabba och effektiva kompetenstransporter underlätta för Monitor och Luleå Tekniska Högskola? Hur ser regeringen på frågan om arbetspendling som en metod att lösa företagens kompetensförsörjning? Är detta något som riksdagens trafikutskott tar hänsyn till i sitt arbete?

Välkommen att lyssna till ett Webbinarium med följande medverkande:

  • Morgan Persson, VD Monitor AB (läs intervjun med Morgan här!)
  • Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor vid Luleå Tekniska Universitet
  • Emma Berginger, ledamot i Riksdagens trafikutskott, järnvägspolitisk talesperson (MP)
  • Roger Mörtvik, statssekreterare vid arbetsmarknadsdepartementet

 

 

 

 

Webbinariet äger rum den 2 december kl 13.30–14.40. Anmäl dig här, länk till sändningen mejlas ut före webbinariet.

 

Ny industri, 10 000 nya jobb och ny infrastruktur!

By Nyheter No Comments

En helt ny industri föds när Northvolt etablerat Europas största batterifabrik strax utanför Skellefteå. Etableringen väntas skapa 10 000 jobb i området, skriver Dagens Industri (201117).

Infrastrukturen kommer att utvecklas brett. Det stora antalet nya arbetstillfällen kommer speglas i byggande av bostäder, skolor och affärer. Järnvägen byggs ut hela vägen från Luleå till Stockholm och Örebro.

Det är tydligt att framtiden finns i norra Sverige! Se Botniska Korridorens film om varför Northvolt valt att bygga sin batterifabrik just Skellefteå.

Botniabanan 10 år – följ webbinariet 25 november!

By Nyheter No Comments

25 november kl. 16.00 – Missa inte! Klicka här för att anmäla dig.

NJS – Forum för nordiskt järnvägssamarbete och Norrtåg bjuder in till ett webbinarium om Botniabanan tio år. Många frågor kommer att ställas och besvaras. Vad har banan betytt för regionen, för Sverige och orterna längs sträckan?

Per Olof Lingwall

– Botniabanan är en helt ny förbindelse, 18 mil järnväg där det förut inte funnits järnvägsspår. Det ger en enorm inverkan på området, säger Per Olof Lingwall, ordförande för NJS svenska avdelning, och drar paralleller till hur Öresundsbron påverkat Öresundsregionen.

Botniabanan har betytt och fortsätter att betyda mycket för hela Sverige. Under 10 år har 5,4 miljoner resor med Norrtåg genomförts på banan. Under webbinariet, där vi firar Botniabanan, får vi minnas hur det gick till när banan byggdes och vad som hänt de senaste tio åren. Det finns mycket att lära av ett av våra senaste stora infrastrukturprojekt.

Webbinariet blickar också framåt.

– Det händer väldigt mycket – infrastrukturen förbättras nu norr och söder om banan, vilket ger utökad kapacitet. Norr om Umeå finns Norrbotniabanan som planeras för fullt. Den kommer vara färdigställd till Skellefteå om cirka 10 år och det finns också långt gångna planer på tågtrafik till Haparanda. Söder om Botniabanan fortsätter kustjärnvägen på Ådalsbanan och Ostkustbanan, där förberedelser för utbyggnad till dubbelspår görs, säger Per Olof Lingwall.

Elvy Söderström, ordförande för Norrtåg och Botniska Korridoren, Per Nylén (S), kommunstyrelsens ordförande i Örnsköldsvik, Jan Kyrk, affärschef på SJ, Olle Tiderman, teknisk chef för Norrtåg samt Per Olof Lingwall, ordförande för NJS svenska avdelning deltar i webbinariet.

Webbinariet sänds 25 november kl. 16.00 ­– 17.45. Klicka här för att anmäla dig (öppnas i ny flik).

Läs mer i inbjudan här (öppnas i ny flik).

Orrskärs hamn bygger ut – kapaciteten på järnvägen behöver öka

By Nyheter No Comments

Orrskärs hamn bygger ut för att möta ökad efterfrågan från skogsindustrin. Hamnen i Ljusne utanför Söderhamn är en av Sveriges största utskeppningshamnar för sågade trävaror. Ett 40-tal skogsverk skickar trävaror via Orrskärs hamn som i nuläget hanterar cirka 1 miljon kubikmeter trävaror per år. Det motsvarar ca 4 000 tågvagnar och 14 000 lastbilar. Om detta skriver Transportnytt (201028, öppnas i nytt fönster).

 

– Att skogsindustrin utvecklas betyder mycket för hela Sverige, som är beroende av norra och mellersta Sveriges innovation, produktion och export. När Orrskärs hamn byggs ut tas ett steg mot den nödvändiga infrastruktur som behövs för framtidens behov, men utöver det behövs omfattande satsningar järnvägen. Trots att spåren går hela vägen fram till hamnen och att tåg är det hållbara alternativet så levereras en stor del av trävarorna på lastbil. Kapaciteten, pålitligheten och tillgängligheten på järnvägen behöver öka. Med dubbelspår på Ostkustbanan skulle kapaciteten fyrdubblas och tillförlitligheten till järnvägen öka, säger Jan Lahenkorva, (S) regionråd Region Gävleborg.

Första spadtaget för utbyggnaden av Orrskärs hamn väntas tas under 2021. En ny 150 meter lång kaj står förhoppningsvis klar under 2023.

 

Se eftersnacket! En ny målbild för Sverige: En järnväg i 250 km/h för hela Sverige

By Nyheter No Comments

Den 20 oktober anordnade Järnvägsforum Norr ett framtidsinriktat samtal mellan Tomas Eneroth, infrastrukturminister, och hans företrädare Ulrica Messing och Catharina Elmsäter Svärd. Nu kan du ta del av eftersnacket där Jonas Karlsson, VD Oslo–Sthlm 2.55 och tidigare regionråd för Örebro län och Ingela Bendrot, VD Nya Ostkustbanan och tidigare statssekreterare ger sina kommentarer.

 

Stort engagemang för att utveckla den svenska järnvägen

By Nyheter No Comments

Det är inte varje dag som infrastrukturminister Tomas Eneroth träffar sina företrädare, men i tisdags var det dags.  Järnvägsforum Norra Sverige anordnade ett framtidsinriktat samtal mellan Eneroth och två av hans företrädare Ulrica Messing som var infrastrukturminister 2002–2006 och Catharina Elmsäter Svärd som hade posten 2010–2014.

I år fokuserade Järnvägsforum på Botniska Korridorens förslag till gemensam målbild för det svenska järnvägsnätet, där ett järnvägsnät för 250 km/h för hela Sverige är en central del. Ett sådant nät skulle omfatta Stockholm–Luleå; Stockholm–Oslo; Oslo–Göteborg och Göteborg–Malmö och skulle kunna stå klart redan 2035.

Tomas Eneroth inledde med att slå fast att regeringen nu gör historiskt stora investeringar i det svenska järnvägssystemet, och lyfte särskilt de investeringar som görs i norra Sverige. Ambitionen nu är att träffa så många regioner som möjligt och lyssna in hur de ser på behoven och utmaningarna. Eneroth berömde ännu en gång norra Sverige för att de inför förra planen visat så stor enighet.

– Det finns en bred samstämmighet över blockgränserna i att fullfölja investeringarna i Malmbanan, Norrbottniabanan och andra investeringar, för att inte tala om Ostkustbanan. Detta är en viktig politisk signal om att modernisera den svenska järnvägen och står inte i konflikt till elvägar och elektrifiering av andra transportslag, sade Eneroth.

Det handlar om att möta den stora efterfrågan som finns på bättre järnväg, både vad gäller gods och persontrafik. 2022 ska regeringen fatta beslut om en ny nationell plan för infrastrukturen. Den nya planen ska som bygga vidare på den nuvarande. Eneroth antydde att den nationella planen kan komma att förlängas med fyra år – från 12 till 16 år. Det skulle ge en bättre långsiktighet, konstaterade infrastrukturministern.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S).

Mattias Goldmann som ledde samtalet ville givetvis veta hur infrastrukturministrarna såg på förslaget om ett järnvägsnät för 250 km/h för hela Sverige.

– Jag gillar angreppssättet; att hitta en gemensam standard och att inse att vi har ett järnvägssystem som håller ihop. Att de investeringar som görs i södra Sverige hänger ihop med de som görs i norra Sverige, särskilt när fokus kommer behöva bli regionförstoring och korta pendlingsavstånd, svarade Tomas Eneroth.

Även Catharina Elmsäter-Svärd var inne på samma linje.

– Det jag framför allt gillar med förslaget om 250 km/h för hela Sverige är angreppssättet.  Att man visar på vad förslaget betyder som helhet, vad det finns för nyttor och vad det finns för tidsperspektiv – när det kan stå färdigt Jag förstår behovet och våra företag längtar efter att få sätta igång  att bygga, svarade Catharina Elmsäter-Svärd som numera är vd för Sveriges Byggföretag.

– Jag tycker också att det är väldigt bra att vända lite på perspektivet.  Hur stora behov vi än ser finns inte möjlighet att prioritera allt. Då måste vi ställa oss frågan vad som är rimligt, vad behöver vi göra, vad kan vi få för de pengarna, sade Ulrica Messing. Hon menade att det var viktigt att se till hur stora nyttor de olika förslagen ger. Hur många människor berörs av 250 km/h-förslaget? Hur påverkas kapaciteten  och restiderna? Hon menade också att tidsaspekten är en viktig parameter, när banorna kan stå klara.

Ulrica Messing deltog i samtalet via Zoom.

Elvy Söderström, som är ordförande i Botniska Korridoren, underströk att Botniska korridoren utgått  från Trafikverkets utredning och funnit att det ligger väldigt mycket i den.  En styrka är  att man snabbt kan binda  samman hela Sverige. Redan inom 10-15 år kan man få en modern och snabb järnväg hela vägen från Stockholm till Luleå, långt före de planerade höghastighetsbanorna kan stå klara.

 

Se hela Webbinariet här.

Se bilderna som visades här. (Vi har även lagt till några ytterligare grafer som visar fördelarna med ett järnvägsnät för 250 km/h för hela landet.)

Läs PM:et som beskriver Botniska Korridorens förslag här.

 

 

 

 

Varför ett järnvägsnät för just 250 km/h?

By 250 km/h, Nyheter No Comments

Många undrar varför Botniska korridoren föreslår ett nät för just 250 km/h – varför just denna hastighet? Vi låter Lars Nilsson från Trogon Consulting svara på frågorna. Han är en av dem som tagit fram underlaget till PM:et.

– För det första föreslår PM:et inte att alla järnvägar ska ha 250 km/h, utan följer det förslag som Trafikverket presenterade i våras. Det 250km/h-nät som Trafikverket pekade ut omfattar Stockholm–Luleå,  Stockholm–Oslo, Oslo–Göteborg–Malmö–(Köpenhamn–Hamburg). Det kan också finnas andra sträckor som är intressanta för 250 km/h, men som Trafikverket inte har lyft fram lika starkt, förklarar Lars Nilsson.

Vilka sträckor som det handlar om går inte säga exakt, men i rapporten från Trafikverket specificeras kriterierna på följande sätt  ”Dels om trafikoperatören kan bedöma det som trafikekonomiskt intressant att börja trafikera med fordon för 250 km/tim och dels om det samhällsekonomiska värdet av restidsvinsten är tillräckligt stor i förhållande till merkostnaden”.

– Bakgrunden till intresset för 250 km/h kan sammanfattas med att det finns tåg för 250 km/h, det finns intresse från tågoperatörerna att köra dessa tåg. Redan nu håller SJ på att köpa in sådana tåg och det är många järnvägssträckor som är förberedda för 250 km/h eller som för en billig penning kan uppgraderas till 250 km/h.

– 250 km/h är också tillräckligt snabbt för att tåget kan vara ett fungerande alternativ på många långsträckor i Sverige, såsom Sundsvall–Stockholm. Hastighetsstandarden är också intressant för regionaltrafiken och det är regionaltrafiken som står för det absolut största resandet i Sverige. En standard på 250 km/h knyter ihop orter som Umeå och Luleå eller Karlstad och Örebro på ett alldeles utmärkt sätt, säger Lars Nilsson.

– I det järnvägssystem som vi ser framför oss kommer det självklart finnas plats för andra hastighetsstandarder, exempelvis på de regionala banorna. När det gäller planerna på nya stambanor mellan Stockholm och Göteborg respektive Malmö, så har inte Botniska Korridoren tagit ställning till hastighetsstandard. Den analysen hanterar Trafikverket i sitt regeringsuppdrag. Men vi kan konstatera att Trafikverket, redan hösten 2018, har sänkt den planerade hastighetsstandarden för dessa sträckor från 320 km/h till 250 km/h på de delar av höghastighetsjärnvägen som de projekterar för, förutom sträckan Lund-Hässleholm, avslutar Lars Nilsson.

Läs PM:et här.

Se Botniska Korridorens kunskaps-webbinarium här!

By Nyheter No Comments

Över 100 deltagare ”samlades” via webben för att följa Botniska korridorens kunskaps-webbinarium om ett järnvägsnät för 250 km/h i hela landet. Det blev ett bra webbinarium som kretsade kring behovet av en ny målbild för det svenska järnvägsnätet och hur ett nät för 250 km/h för hela Sverige skulle se ut.  

Lars Nilsson från Trogon Consulting och Henrik Andersson från Sweco gav många svar på frågor kring hur ett järnvägsnät för 250 km/h för hela Sverige skulle kunna se ut, vad det kostar och och när det skulle kunna stå klart.

Lars Nilsson redovisade kostnader och restidsvinster. Henrik Andersson visade på klimatnytta och hur ett sådant nät knyter samman Sverige och förstorar regionerna.

De sträckor som är aktuella för ett sådant järnvägsnät är:

• Stockholm–Luleå
• Stockholm–Oslo
• Oslo–Göteborg
• Göteborg–Malmö–(Köpenhamn-Hamburg)

Det skulle kosta 153 miljarder i jämförelse med de nya stambanorna mellan Stockholm och Malmö och Göteborg som skulle kosta minst 260 miljarder.

Slutsatserna diskuterades sedan i ett samtal där trafikutskottets vice ordförande Anders Åkesson (C),  socialdemokraternas järnvägspolitiske talesperson  Jasenko Omanovic (S), som också är ledamot i Riksdagens trafikutskottet, samt Elvy Söderström som är ordförande i samarbetet Botniska Korridoren deltog.

Samtalet utgick från det PM som samarbetet Botniska korridoren tagit fram, där samarbetet föreslår en ny målbild för järnvägen; ett järnvägsnät för 250 km/h för hela landet.

Nedan kan ni se sändningen i efterhand. Här hittar ni PM:et och här hittar ni de PPT-bilder som visades på webbinariet.