Under Almedalsveckan arrangerade Botniska korridoren tillsammans med Nya Ostkustbanan AB, Norrbotniabanegruppen och North Sweden European Office ett välbesökt seminarium. Onsdag 25 juni riktades strålkastarljuset mot järnvägens avgörande roll i den omfattande industriella expansionen i norra och mellersta Sverige.
Industrin planerar att investera hela 573 miljarder kronor i norra och mellersta Sverige, enligt en ny rapport från Accelerationskontoret. Detta motsvarar mer än dubbelt så mycket som i resten av landet och ställer stora krav på transportinfrastrukturen – inte minst järnvägen. Under ett seminarium under Almedalsveckan diskuterades behovet av kraftfulla satsningar på järnvägsutbyggnad för att matcha industrins investeringar, stärka Sveriges konkurrenskraft och driva den gröna omställningen.
Rekordstor infrastrukturplan men frågetecken kring järnvägen
20 mars fick Trafikverket i uppdrag att revidera den nationella planen för infrastruktur 2026–2037, med en historiskt stor budget på 1 200 miljarder kronor – en ökning med 27 procent från tidigare plan. Regeringen betonar vikten av att färdigställa hela transportstråk, exempelvis Botniska korridoren, och att samhällsekonomisk lönsamhet ska vägleda prioriteringarna.
Men industrins massiva investeringar i norra Sverige – 573 miljarder – leder till oro över kapaciteten och tillgängligheten på järnvägen, som redan idag är hårt belastad. Moderator Mats Ågebrant inledde seminariet med att lyfta just kopplingen mellan investeringar, konkurrenskraft och grön omställning.
Industrins omställning sker i hela Sverige – men norra Sverige är kärnan
Jonas Lundström, industrisamordnare på Accelerationskontoret, betonade att omställningen till grön industri inte bara handlar om några få projekt i norr, utan sker i hela landet. Däremot är det i norra Sverige som den största kapitalanskaffningen sker, och många projekt är redan i bygg- eller tillståndsfas. Han underströk att svensk industri är en global aktör och att konkurrenskraften måste bevaras och stärkas – särskilt jämfört med konkurrenter i USA och Kina.
När det gäller järnvägens betydelse för industrin konstaterade Lundström att järnvägstransporter av tunga varor ofta är lika kostsamma som vägtransporter men med större effekt och lägre klimatpåverkan. Han menar också att infrastruktur och samhällsutveckling går hand i hand – bra infrastruktur möjliggör både stark industri och blomstrande samhällen.
Infrastrukturens nationella betydelse och utmaningar
Carl Bergkvist, chefsekonom på Stockholms Handelskammare, förklarade att framgång i norra Sverige är avgörande även för Stockholm och hela landet, då många företag har produktion i norr men huvudkontor i söder. Han lyfte Malmbanan som ett exempel på en kritisk transportled där störningar snabbt påverkar svensk BNP.
Bergkvist kritiserade också de samhällsekonomiska analysmodellerna som används för infrastrukturplanering. Dessa modeller har svårt att fånga de långsiktiga tillväxteffekterna av investeringar, vilket riskerar att underskatta järnvägens betydelse för utvecklingen.
Trafikverket och regeringens syn på planeringen
Roberto Maiorana, generaldirektör för Trafikverket, redogjorde för myndighetens noggranna planeringsprocess och prognosmodeller. Han betonade att Trafikverket följer industrins utveckling och den gröna omställningen i norra Sverige noggrant, och att projekten där ligger högt upp på agendan. Han medgav dock att det finns utmaningar med att finansiera och färdigställa projekt som ofta ligger tidigt i planeringsstadiet och utan full finansiering.
Johan Davidson, statssekreterare på Landsbygds- och infrastrukturdepartementet, betonade att samhällsekonomisk lönsamhet och totalförsvarsperspektivet är viktiga faktorer i prioriteringen av investeringar. Han framhöll att regeringen höjt budgetramen för infrastruktur och vill säkerställa en helhetssyn där hela transportsystemet fungerar väl.
När frågan ställdes om staten borde stå för hälften av industrins investeringar i infrastruktur svarade Davidson att det inte är rimligt att räkna så, utan att satsningarna måste baseras på vad som är ekonomiskt och strategiskt motiverat.
Politiker om finansiering, kapacitet och politiskt ledarskap
Ulrika Heie (C), ordförande i riksdagens trafikutskott, och Maria Stockhaus (M), också trafikutskottet, lyfte att det behövs nya finansieringsmodeller och ökad kapacitet på järnvägen för att möta behovet. De refererade till pågående utredningar om hur infrastrukturprojekt ska kunna genomföras snabbare och mer kostnadseffektivt.
Båda betonade vikten av stråktänkande – att satsa på större sammanhängande satsningar snarare än många små projekt – och efterlyste politiskt ledarskap för att skapa långsiktighet och stabilitet, särskilt med tanke på att valet närmar sig.
Utmaningar och hopp om Botniska korridoren
Roberto Maiorana bekräftade att Trafikverket är mitt upp i arbetet och ser fram emot att presentera förslaget 30 september. Han tog också tillfället i akt att kommentera Norrbotniabanan:
”Den är inte fullt finansierad i nationell plan så därför kan vi inte starta det bygget men däremot så håller vi på att planera den och den kommer sannolikt att vara med i den rekommendation vi gör, utan att jag går händelserna i förväg, i kommande plan. Men det är ju för att vi följer planeringsprocessen.”
Seminariet avslutades med en samstämmig bild av att det finns stor potential i norra Sverige och att investeringarna i infrastruktur måste följa med för att möjliggöra industrins utveckling och samtidigt stärka Sveriges konkurrenskraft.
På scen medverkade:
Johan Davidson, Statssekreterare, Landsbygds- och infrastrukturdepartementet, KD
Ulrika Heie, Ordförande, Riksdagens trafikutskott, C
Maria Stockhaus, Ledamot, Riksdagens trafikutskott, M
Roberto Maiorana, Generaldirektör, Trafikverket
Carl Bergkvist, Chefsekonom, Stockholms Handelskammare
Jonas Lundström, Industrisamordnare, Accelerationskontoret
Mats Ågebrant, Moderator och Elisabet Wigholm, Moderator, Botniska korridoren
