All Posts By

Caroline Lagergren

Vänsterpartiet vill se Botniska Korridoren klar senast 2030

By Nyheter No Comments

Vänsterpartiet prioriterar både det befintliga järnvägsnätet och att bygga nya banor. De kräver också att järnvägen ska byggas ut snabbare. Det framgår i den motion som Vänsterpartiets lämnat in med anledning av det kommande infrastrukturbeslutet i riksdagen. De kräver också en satsning på nya stambanor för höghastighetståg. Partiet anser att detta ska finansieras med lån. På så sätt skulle 71 miljarder kronor frigöras ur regeringens föreslagna budget för statlig infrastruktur under perioden 2022–2033, pengar som kan läggas på andra järnvägsinvesteringar.

Jens Holm, Vänsterpartiets talesperson för klimatpolitik och ordförande i riksdagens trafikutskott. Foto: Sveriges riksdag

– Vi anser att regeringens infrastrukturproposition är en missad möjlighet att bli den hållbara återstart som Sverige behöver. Vi vill både bygga nya stambanor för höghastighetståg samt färdigställa alla järnvägsobjekt som finns i den nuvarande nationella infrastrukturplanen. Vi vill dessutom bygga färdigt projekten snabbare än regeringen och samarbetspartierna vill, samt att vi lägger till ett antal för oss mycket prioriterade järnvägsbyggen, säger Jens Holm Vänsterpartiets talesperson för klimatpolitik och ordförande i riksdagens trafikutskott.

Parallellt med höghastighetsbanorna finns enligt Vänsterpartiet flera andra viktiga järnvägsbyggen som kommer att spela en viktig roll i den hållbara återstarten av svensk ekonomi. Flera av dessa byggen finns med i nuvarande infrastrukturplan, men problemet är att nästan alla saknar full finansiering och det kan därför ta lång tid innan de blir färdiga.

– Vänsterpartiet föreslår att alla järnvägsprojekt som finns i nuvarande plan ska färdigställas. Vi vill ha en snabbare byggtakt och vill även lägga till flera viktiga järnvägsobjekt. Genom att vi finansierar höghastighetsbanorna med lånade medel och utesluter ett antal vägbyggen samt totalt sett utökar den ekonomiska ramen avsevärt har vi råd att bygga mer järnväg och snabbare. Några exempel på järnvägsinvesteringarna som vi vill prioritera: Vi vill färdigställa Norrbotniabanan senast 2030. Vi vill bygga färdigt dubbelspåret från Gävle till Härnösand, den så kallade Nya Ostkustbanan också senast 2030. Detta skulle ge oss snabb och bekväm järnvägsförbindelse längs med hela Norrlandskusten, säger Jens Holm.

Med en färdig modern järnväg längs hela Norrlandskusten skulle resan från Umeå till Stockholm göras under fyra timmar och från Sundsvall på lite dryga två timmar. Restiden mellan Umeå och Luleå skulle halveras och hamna under två timmar. Det ger helt nya pendlingsmöjligheter mellan de norrländska städerna, vilket skulle betyda mycket för den pågående nyindustrialiseringen som pågår i den norra halvan av Sverige. Northvolt och Hybrit är blickfånget, men de är bara toppen på ett isberg. Det handlar om att bygga klimatsmarta och kapacitetstarka järnvägsförbindelser, både för gods och passagerare. Flyg, bilism och lastbilstransporter skulle därmed minska till förmån för klimatsmarta tågtransporter, säger Jens Holm avslutningsvis.

Här finns möjlighet att läsa hela motionen. 

Moderaterna ställer sig bakom Botniska Korridorens krav på järnväg för 250 km/h i hela landet

By Nyheter No Comments

För att säkra tillväxten i hela landet och samtidigt bidra till minskade utsläpp behöver Sverige en välfungerande och modern järnväg som klarar av snabbare, tyngre och längre tåg som kan transportera människor och gods på ett effektivt sätt.

 

Moderaterna säger nu ja till att bygga ny järnväg, men nej till att bygga nya separata stambanor för höghastighetståg. Partiet vill se en långsiktig ambitionen att kunna köra tåg på de stora stråken genom Sverige i 250 km/h. Visionen 250 km/h inkluderar pendling och gods genom hela Sverige vilket enligt partiet är klokt utifrån både ekonomi och hållbarhet.

Maria Stockhaus, Moderaternas trafikpolitiska talesperson Foto: Sveriges riksdag

– Vi vill istället prioritera underhåll, godsflöden samt att bygga bort flaskhalsar vid de stora pendlingsstråken. Då säkerställer vi att hela Sverige har en fungerande infrastruktur, säger Maria Stockhaus, Moderaternas trafikpolitiska talesperson.

I Moderaternas motion till riksdagen poängteras den långsiktiga ambitionen för Sveriges järnvägsinfrastruktur. Partiet vill stärka befintlig järnväg genom att fokusera på underhåll. De vill säkerställa flödet för gods och resande i hela Sverige genom att bygga bort flaskhalsar. De vill också se till att påbörjade infrastrukturinvesteringar byggs klara i sin helhet. Moderaterna vill att tåg med hastighet av 250 km/h ska kunna köra på de stora stråken genom landet. Enligt Trafikverket finns det god potential att uppnå denna hastighet i stora delar av järnvägsnätet mellan Malmö och Skellefteå och den beräknade samhällsnyttan är hög. Trafikverkets analys bygger dock på att beräkna sådant som redan finns i plan och sedan tillföra ytterligare några miljarder för att uppnå 250 km på fler sträckor. Ytterligare medel kommer att behöva tillföras för att skapa sammanhängande stråk för 250 km/h.

Investeringen kommer enligt Moderaterna att kosta 40 miljarder varav 20 av dessa är nybyggnation. Övriga 20 miljarder är investeringar i befintlig järnväg som sannolikt måste göras nästkommande planperiod för att säkerställa förutsättning för pendling och ett ökat krav på godstransporter. Moderaterna satsar 13 miljarder mer på drift och underhåll av järnvägen än regeringen. De vill fullfölja satsningarna på järnväg som anses viktiga och lönsamma, exempelvis Ostlänken och Västra stambanan. De vill också satsa på sträckan Oslo – Stockholm och på så sätt stärka både kapaciteten, tillgängligheten och stimulera tillväxt och jobb.

– Byggandet av nya stambanor för höghastighetståg beräknas kosta minst 300 miljarder kronor. Byggandet kommer att kräva enorma mängder byggmaterial och genererar stora mängder koldioxid. Först runt år 2050 skulle de kunna bli klimatneutrala. Byggandet av de nya stambanorna riskerar att bygga upp en klimatskuld de närmaste decennierna. Samtidigt så håller alla trafikslag på att ställa om i en takt där de med största sannolikhet är klimatneutrala innan år 2050. Det innebär att höghastighetståg riskerar att skada klimatet i en omfattning som aldrig kommer att kunna hämtas igen givet den snabba utveckling som sker mot fossilfritt, säger Maria Stockhaus avslutningsvis.

 

Här finns möjlighet att läsa hela motionen.

Kristdemokraterna backar upp Botniska korridoren

By Nyheter No Comments

Inom kort inleder riksdagen behandlingen av infrastrukturpropositionen. Oppositionspartierna har haft ett par veckor på sig att ge sina synpunkter och lägga fram sitt eget förslag. Kristdemokraterna fokuserar på fungerande järnväg i hela landet och säger nej till höghastighetsbanorna. 

Kristdemokraterna tar också upp den viktiga frågan om godstransporterna. Ett av deras viktigaste krav är att etablera ett fungerande godsstråk genom Sverige. Partiet skriver att ”Svensk politik för järnvägen har länge präglats av att man bygger enskilda sträckor utan att bygga färdigt själva stråken vilket gör att vi inte får ut full samhällsnytta ut av gjorda investeringar. Under senare år har det skett förbättringar i delar av Norrland samt runt Stockholm, men för att gods skall kunna gå med tåg hela vägen ifrån Norrland ner till Göteborgs hamn och senare när den dansk-tyska förbindelsen Fehmarn bält är färdigbyggde hela vägen till Tyskland och övriga Europa behövs NorrbotniabananOstkustbanan, Alingsås-Göteborg att alla bli klara i kombination med en skyndsam utredning av Europaspåret med koppling till Danmark.”

Magnus Jacobsson,

Magnus Jacobsson, trafikpolitisk talesperson för KD och förste vice ordförande i Trafikutskottet.
Foto: Kristdemokraterna

–Vi ser den snabba och starka utveckling som sker i den norra halvan av Sverige. Det är viktigt att staten nu matchar upp näringslivets rekordinvesteringar med konkurrenskraftiga och klimatvänliga transporter. Det är därför vi föreslår en mycket tydlig satsning på järnvägen. Genom att få starka godsstråk hela vägen från Luleå via Umeå och Sundsvall och vidare ned mot Göteborgs Hamn alternativt till kontinenten via Skåne kommer  godstrafiken på järnväg få en väsentligt stärkt konkurrenskraft i förhållandet till vägtransporterna. Något som skapar en sund konkurrens på transportsidan och gynnar svensk industri. I nuläget är dessutom godstransporter på räls det mest klimatvänliga färdmedlet för gods, säger Magnus Jacobsson trafikpolitisk talesperson för KD och förste vice ordförande i Trafikutskottet.

Kristdemokraternas järnvägspolitik har en tydlig inriktning mot att bygga ut ett fungerande järnvägsnät i hela Sverige. Enligt beslut vid Kristdemokraternas riksting  ska partiet ”verka för en fortsatt upprustning av befintliga järnvägar, samt utbyggnad av nya sträckor som behövs för att öka kapaciteten och funktionaliteten i det svenska järnvägsnätet. I beslutet står också  ”att KD ställer sig negativa till Sverigeförhandlingens förslag om nya banor för höghastighetståg”.

– Vi vill utveckla den svenska järnvägen så att den kan spela större roll för mobilitet, miljö och tillväxt utan att fastna i ett projekt som partiet uppfattar som dyrt och med otillräcklig samhällsnytta i förhållande till kostnaden. I stället för att ensidigt fokusera på orimligt dyra höghastighetsbanor har vi valt att se till de behov som finns. De behov som vi vill lyfta fram handlar dels om godstransporterna som beräknas öka med 50 procent under de kommande decennierna, dels pendlingen som också väntas öka. Inget av dessa problem kommer att lösas genom att satsa hundratals miljarder på nya höghastighetsbanor. Istället krävs investeringar i godsstråk och i förbättrad kollektivtrafik.  Vi har bland satsat 55 miljarder på Länsramarna, vilket är 6 miljarder mer än regeringens satsning, säger Magnus Jacobsson.

KD har i flera sammanhang efterlyst breda samtal om framtidens järnvägssystem istället för ensidiga samtal om höghastighetsbanor. Förra året skrev Jakob Forssmed ekonomisk politisk talesperson för KD tillsammans med Magnus Jacobsson i SvD ”Vi deltar gärna i sådana breda samtal om, planering och finansiering av förbättrad järnvägsinfrastruktur och förbättrad kapacitet för gods- och persontrafik i hela Sverige, för växande arbetsmarknadsregioner och också mellan de nordiska länderna.”

– Dagens järnvägsinfrastruktur lider av brister i underhåll samt kapacitet. Trots dessa problem ökar resandet med tåg vilket är glädjande. Det är dock inte möjligt att fortsätta med denna positiva utveckling om vi inte lyckas med att rusta upp banorna samt bygga ut infrastrukturen och vi nu hoppas få till stånd en sådan diskussion i Trafikutskottet under våren, avslutar Magnus Jacobsson.

Regional dialog med EU:s samordnare för stomnätskorridoren Skandinavien-Medelhavet

By EU, Nyheter No Comments

Den 5 maj arrangerades en regional dialog mellan Pat Cox, samordnaren för EU:s stomnätskorridor Skandinavien-Medelhavet, och regionerna längs med korridoren i mellersta och norra Sverige, samt berörda regioner i Finland och Norge. Botniska korridoren representerades vid mötet av Åsa Ågren Wikström som berättade om den positiva utveckling i norr, där investeringar över 1000 miljarder planeras inom ramen för den gröna omställningen, och om behoven som finns kring förbättrad och utbyggd infrastruktur för att möta den utvecklingen.

För att bilda sig en bättre bild av projekten och stråken längs med EU:s stomnätskorridor Skandinavien-Medelhavet (ScanMed) kallade Pat Cox, samordnare för ScanMed, till en regional dialog den 5 maj med ”Bothnian Gulf”, det vill säga regionerna från Stockholm och norrut samt regioner längs med korridoren i Finland och Norge. North Sweden samordnade presentationer och inspel från de svenska regionerna som representerades av Botniska korridoren och Mälardalsrådet vid mötet.
Mötet inleddes med att Trafikverket berättade om det arbete som sker längs med den norra delen av stomnätskorridoren inom ramen för nuvarande nationell infrastrukturplan. Den nyligen presenterade infrastrukturpropositionen berördes även där fokus låg på utökad budget för perioden 2022–2033 som föreslås bli totalt 876 miljarder kronor.

Åsa Ågren Wikström, vice ordförande för den Regionala utvecklingsnämnden i Västerbotten, representerade Botniska korridoren vid mötet och lade tonvikten i presentationen på de stora satsningar som sker inom BK:s geografi kopplade till den gröna omställningen. Hon berättade att näringslivet planerar investeringar på över 1000 miljarder kronor och betonade att detta måste mötas upp med en utvecklad infrastruktur.– Med en investering på 60 miljarder kronor kan staten möta näringslivets satsningar på mer än 1 000 miljarder kronor” konstaterade Åsa Ågren Wikström.

Henric Fuchs, infrastrukturstrateg i Region Västernorrland, berättade om de nya handelsmönster som skapats de senaste 30 åren, med ett skifte mot kraftigt ökade transporter mot Östeuropa och Asien, vilket ger Norra Sverige en mer gynnsam position nu än tidigare.

Under diskussionen efteråt lyftes vikten av infrastrukturinvesteringar inom ramen för EU:s återhämtningsfond, Recovery and Resilience Facility (RRF), samt möjligheten att göra samhällsekonomiska kalkyler på större projekt i stället för små sträckor.

Pat Cox tyckte att det vara mycket intressant med de perspektiv som Botniska korridoren lyfte i sin presentation, särskilt potentialen med kortare transporttider för godståg och snabbare förbindelser för persontåg. Han betonade särskilt vikten av att ta hänsyn till det förändrade mönster för godstransporter som presenterats och bekräftade behovet av att åtgärda flaskhalsar i systemet och så kallade missing links (saknade länkar). Under diskussionen tipsade Pat Cox de svenska och finska regeringarna att se på andra projekt längs med korridoren såsom Brenner/Base-tunneln där Österrike och Italien samverkat och tagit fram en gemensam samhällsekonomisk kalkyl för hela det gränsöverskridande projektet. Avslutningsvis betonades vikten av att den nationella nivån i planeringen tar ett tydligt avstamp för att uppfylla åtagande inför målåret 2030 med en väl utbyggd infrastruktur.

Vid mötet diskuterades även pågående samverkan mellan Sverige och Finland för att lösa gränshinder vid Haparanda/Torneå.

För mer information, se Botniska korridorens PowerPoint-presentation.

Artikeln skriven av gästförfattare Lotta Rönström

Första mötet i Kiruna när Sverige tar över ordförandeskapet i EU

By EU, Norra Sverige, Nyheter No Comments

Det svenska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd träder i kraft den 1 januari och löper fram till 30 juni, 2023, i samband med det bjuds EU-kommissionen in till Kiruna i mitten av januari.

 

Joakim Berg
Foto Patrick Trägårdh

– Det är fantastiskt och samtidigt logiskt. Det är en tydlig markering från regeringens sida att det är här det händer. Med över 1 000 miljarder i investeringar i framtidens industri måste såklart ett svenskt ordförandeskap inledas i norr. Det ger oss en unik möjlighet att visa upp den drivkraft och potential som finns här, säger Joakim Berg, Botniska Korridoren.

 

Ursula von der Leyen, ordf. i EU-kommissionen

Av tradition bjuds EU-kommissionen in till ordförandelandet i början av ett ordförandeskap för möte med regeringen och samtal om de aktuella frågorna som är på EU:s dagordning. Detaljerna kring vilka frågor Sverige tänker fokusera är ännu inte klart men tidigare har Sverige drivit på för den sociala pelaren och omställningen till en hållbar och klimatsmart industri i EU. Sverige står även långt fram när det gäller den gränsa omställningen av energisektorn, något som säkert kommer att bli aktuellt i och med att ordförandeskapet börjar i Kiruna.

 

– Både frågor om kompetensförsörjning, konkurrenskraft och nästa generations samhälle är högaktuella i norra och mellersta Sverige. Inte bara för det stora behovet vi har av kompetensförsörjning utan även för att vi har många lösningar här. Kan Sverige nu visa hur vi dessutom klarar att möta denna utveckling med snabba och effektiva transporter så kommer besöken bli ännu fler. Vi kommer nu göra det vi kan för att visa upp den styrka som finns här och hoppas på ett gott samarbete med regeringen om programmet för ordförandeskapet. En idé är att erbjuda möjligheten att med tåg se mer av Norra och mellersta Sverige. Vi tror bland annat att det finns ett stort intresse från EU att ta tåget hela vägen från Stockholm, om de nu inte vill starta med tåg redan i Bryssel, avslutar Joakim Berg, Botniska korridoren.

Regeringens pressmeddelande kan läsas här.

Har du förslag på vad EU-kommissionen bör ta del av när de kommer till Norra Sverige, skicka ditt tips till framtidstro@bothniancorridor.com

Nya tåg för 250 km/h handlas nu upp av SJ – ska trafikera Norrlandskusten

By Nyheter No Comments

SJ står beredd att köpa in en ny generation av moderna snabbtåg på sträckan mellan Stockholm och Umeå. Upphandlingen av nya snabbtåg pågår just nu.

SJ avslöjar inte exakt vilken typ av tåg som kommer att köpas in, men Nya Ostkustbanan erfar att de tåg som är aktuella liknar denna modell.

 

Sundsvalls Tidning har intervjuat SJ,  Nya Ostkustbanan och Botniska korridoren med anledning av den pågående upphandlingen av nya snabbtåg – tåg som kommer att susa fram i 250 km/h. Bland de som starkast förespråkar dubbelspårsutbyggnaden återfinns SJ som utsett Ostkustbanan till en av landets värsta flaskhalsar. SJ:s affärsområdeschef Jan Kyrk bedömer att det är  viktigt att frågan om dubbelspår drivs hårt under de närmaste månaderna. Det är extremt angeläget och vi kommer att göra allt från vår sida att dubbelspåret blir verklighet, uppger Kyrk för Sundsvalls Tidning.

Att regeringen prioriterat Norrbotniabanan är enligt Ingela Bendrot, vd för Nya Ostkustbanan, inte till Ostkustbanans nackdel. Det ökar anledningarna att bygga bort kapacitetsproblemen söderut, det vill säga längs Ostkustbanan skriver Sundsvalls Tidning.

– Vi följer utvecklingen med stort intresse. Det är spännande att SJ nu kraftsamlar och köper in tåg för 250 km/h trots att det ännu inte är möjlighet att trafikera i så höga hastigheter, bortsett från Botniabanan. Vi kommer tillsammans driva på för en snabb utbyggnad av en kustjärnväg för 250 km/h, en järnväg som skulle göra Sverige rundare och öka järnvägens konkurrenskraft betydligt säger Joakim Berg, Botniska korridoren.

– Vi kommer att fortsätta bearbeta relevanta beslutsfattare. Norrbotniabanan går hand i hand med dubbelspårsutbyggnaden. Om inte Nya Ostkustbanan står klar samtidigt som Norrbotniabanan kommer man nämligen inte få ut den fulla nyttan av investeringen och om det är något som borde prioriteras så är det att få så mycket ”pang för pengarna” som möjligt, säger Ingela Bendrot, vd för Nya Ostkustbanan till Sundsvalls Tidning.